| 1. |
- Bertholdsson, Nils-Ove
(författare)
-
In Memoriam: Volkmar Stoy
- 2010
-
Ingår i: Sveriges utsädesförenings tidskrift. - 0039-6990. ; 117, s. 82-83
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
- Bertholdsson, Nils-Ove
(författare)
-
Låt grödan fixa ogräset
- 2010
-
Ingår i: Sveriges utsädesförenings tidskrift. - 0039-6990. ; 117, s. 73-77
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Bertholdsson, Nils-Ove
(författare)
-
Vattenmättnadstolerans allt viktigare i korn
- 2014
-
Ingår i: Sveriges utsädesförenings tidskrift. - 0039-6990. ; 123, s. 18-22
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Korn är det sädesslag som är mest känslig för blöta jordar och det är en viktig anledning till att avkastningen kan variera från ett år till ett annat. Mycket talar dessutom för att problemen kommer att öka med pågående klimatförändringar. I projektet har därför en enkel metod tagits fram som möjliggör screening av ett stort förädlingsmaterial avseende klorofylleffektivitet under vattenmättnadsstress. Genom att mäta fluorescens från bladen fås ett värde på mängd ljuskvanta, eller quantum yield, vilket korrelerar till vattenmättnadstoleransen. Istället för att odla kornet i vattenmättad jord användes vattenkulturer med syrefattig näringslösning. En genomgång av 175 kornsorter visar att förädlingen under senare år har resulterat i en ökad tolerans. En annan studie av ett förädlingsmaterial visar att det är fullt möjligt att höja toleransen än mer och på så sätt få högre och stabilare kornskördar. Egna preliminära resultat, men även resultat publicerade av andraforskargrupper, visar att också toleransen för andra typer av stress såsom tork- och saltstress ökar och bidrar till högre stabila skördar. I en markörstudie kunde även fem QTL identifieras som förklarade hela 74 % i variationen i QY hos en DH-population om 120 linjer. Detta öppnar en möjlighet att utnyttja molekylärgenetiska markörer i förädlingen. En mer utförlig beskrivning av metoder, resultat och diskussion finns att fritt läsa på nätet
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bräutigam, Marcus, 1968, et al.
(författare)
-
Development of Swedish winter oat with gene technology and molecular breeding
- 2006
-
Ingår i: J. Seed Science. - 0039-6990. ; 116:1-2, s. 12-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, oat (Avena sativa) is only grown as a spring crop. A Swedish winter oat, on the other hand, would give increased yields and would secure oat in Swedish agriculture. During three consecutive winters we performed field trials with oat aiming at identifying potential winter material. More than 300 varieties, originating from breeding programs all over the world, were tested. Plants were rated according to winter survival, vigour and general performance during the following growth season and more than 20 lines were identified that were cold hardier than present commercial oat varieties. In parallel experiments a cDNA library was constructed from cold induced English winter oat (Gerald) and ca 10000 EST sequences were generated. After data mining a UniGene set of 2800 oat genes was obtained. By detailed analysis of microarray data from cold stressed Arabidopsis and by advanced bioinformatics, gene interactions in the complex cold induced signal transduction pathway were deduced. By comparison to the oat UniGene set, several genes potentially involved in the regulation of cold hardiness in oat were identified. An Agrobacterium mediated transformation protocol was developed for one oat genotype. Key regulatory genes in cold acclimation will be introduced to oat by genetic transformation or modified by TILLING. Such genes will be used as molecular markers in intogression of winter hardiness to commercial oat.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
