| 1. |
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Håkan, 1962-
(författare)
-
Problemet med fariseiska fariseer
- 2019
-
Ingår i: Religion och Bibel. - Uppsala. - 0347-2302. ; 76-78, s. 157-172
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Christian interpretation of the Pharisees as hypocrites and degenerate Jews has harmed Jewish Christian relations. The Gospel texts describing the Pharisees confronting Jesus were commonly interpreted at face value. Moreover, the Lutheran caution for self-righteousness was presupposed as the core issue in the opposition between Jesus and Pharisees and thus cemented the idea of Judaism as a religion of legalism. Such studies were presented in the Swedish context by notable scholars as Hugo Odeberg and Anton Fridrichsen. The students of Fridrichsen, Gösta Lindeskog and Krister Stendahl, came to challenge a Protestant bias in relation to Judaism in the New Testament.From a Jewish angle, the negative understanding of the Pharisees was disputed since the beginning of modern biblical scholarship. Christian and Jewish scholars have, however, not been fully inclined to consider each other’s arguments. Such disregard was primary caused by confessional loyalties. The debate between Abraham Geiger and Julius Wellhausen is referred to in this article as an example of scholarly insolence in its time.Recent scholarship has contributed with more source critical studies on Second Temple Judaism. Scholars as Jacob Neusner and E.P. Sanders have formed the current notions about the Pharisees. Notably, the polemics between Jesus and the Pharisees is regarded as an intra-Jewish dispute. Unfortunately, the notion of “pharisaic Pharisees” still prevails Christian circles. Therefore guidelines as Notes on the correct way to present the Jews and Judaism in preaching and catechesis in the Roman Catholic Church from 1985 is a useful tool for avoiding anti-Jewish stereotypes in Christian teaching.
|
|
| 3. |
- Bergman, Jan
(författare)
-
Moder himmel - Fader jord. En annorlunda kosmogonisk struktur i det gamla Egypten
- 1996
-
Ingår i: Religion och Bibel. - 0347-2302. ; 55, s. 16-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kosmogonier är i ropet i flera discipliner. Ett vanligt motiv är skiljandet av himmel och jord. Det naturliga är att himlen ses som fadern, vars regn ("säd") befruktar moder Jord. Ett antal exempel härpå ges. I Egypten är rollerna märkligt nog omvända: de
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dahlén, Ashk, docent, 1972-
(författare)
-
Zoroastrismen i det första perserriket : Var akemeniderna anhängare av Zarathustra?
- 2021
-
Ingår i: Religion och Bibel. - Uppsala : Nathan Söderblom-sällskapet. - 0347-2302. ; 2017-2019, s. 25-56
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det persiska akemeniderriket (550–330 fvt) var en politisk och ekonomisk stormakt; ett mer än tvåhundraårigt välde som under sin glansperiod rymde de gamla flodkulturerna i Mesopotamien, Indus och Egypten. Ända fram till modern tid var antikens Iran bara känt genom grekiska författare och Gamla Testamentets berättelser. Bilden av akemenidernas rike överskuggades därför länge av den militära konflikten mellan perser och greker som den förmedlas av Aiskylos, Herodotos, Isokrates, med flera. Trovärdigheten i grekernas beskrivningar av persernas kultur och religion har ifrågasatts av många nutida forskare. I början av 1980-talet påbörjades en förnyelse i det vetenskapliga studiet av akemeniderriket med The Achaemenid History Workshop som initierades vid universitetet i Groningen och samlade forskare från olika discipliner. De grekiska och bibliska texterna analyserades för första gången historiekritiskt och tvärvetenskapligt i ljuset av fornpersiska, avestiska, babyloniska, elamitiska, egyptiska och arameiska källor vilket gett oss en mer nyanserad och mångfacetterad bild av antikens Iran. Forskningen har för första gången kunnat presentera ”persiska synsätt” om denna period som haft en väsentlig betydelse för kontinuiteten i kulturutvecklingen och belysa dessa perspektiv i ett övergripande historiskt sammanhang. Men de iranska folkens religion och i synnerhet zoroastrismens utformning och spridning under akemeniderna är ännu ett omtvistat ämne som sysselsatt religionshistoriker i över ett århundrade. Svaret på artikelrubrikens fråga om akemenidernas religion beror delvis på hur man definierar zoroastrismen men även på hur man analyserar och tolkar samtida källmaterial.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eidevall, Göran, 1955-
(författare)
-
Talande tystnad? : Reflektioner kring en teofani
- 2017
-
Ingår i: Religion och Bibel. - Uppsala : Nathan Söderblom-Sällskapet. - 0347-2302. ; 68-70, s. 79-91
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
