| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Abbasian, Saeid, 1961-, et al.
(författare)
-
Working together : A study on co-produced parenting support services in a Swedish municipality
- 2012
-
Ingår i: Barn. - Trondheim : Norsk senter for barneforskning. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 30:4, s. 129-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes an evaluation of co-producing parenting support services in a rural municipalityin Sweden. The evaluation looked at the implementation process of a series of positive activities for children and their parents, data from the participating parents and the economy of the project. Methods included interviews, questionnaires, observations and a review of protocols, e-mails, and web pages. Both qualitative and quantitative analytical methods were used. We identified two essential components for successful co-production: 1) The balance between the two actors (public and voluntarysector) in terms of interests, commitment and experienced positive impacts and 2) That both actors remain within their core competencies. Parents were satisfied with the number and quality of the activities and reported improvement in their relationship with their child. Costs for the six sessions provided during the project were 1897 SEK/participant for the orienteering club and 2635 SEK/participant for the riding club.
|
|
| 5. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Från den omogna sexåringen till den skolpliktiga förskoleklasseleven. : En dokumentanalys av sexåringen i det svenska utbildningslandskapet från 1940-tal till idag.
- 2020
-
Ingår i: Barn. - Trondheim : Norwegian University of Science and Technology. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 38:1, s. 71-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildning spelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010- talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering
|
|
| 6. |
- Ackesjö, Helena, 1973-
(författare)
-
(Hur) Bidrar mer bedömning till ökat lärande?
- 2021
-
Ingår i: Barn. - : Norsk senter for barneforskning. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 39:1, s. 83-90
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna essä fokuseras åtgärdsgarantin (SOU2016, s. 59) och den kartläggning som ingår ireformen. Syftet med reformen är tvådelad.Dels handlar det om att obligatoriska kartläggningar förväntas bidra till att läraren bättre kananpassa undervisningen till elevernas faktiskakunskapsnivåer och behov. Dels handlar detom tidiga insatser. Om resultaten från kartläggningarna i förskoleklassen visar att någonelev riskerar att inte nå kunskapskraven isvenska, svenska som andraspråk och/ellermatematik i årskurs 3, ska extra stöd sättas inomedelbart. Huvudargumentet är att elevernas kunskapsnivåer behöver öka och att tidigainsatser både är billigare och mer effektiva änsenare (prop. 2017/18, s. 18). Men vad är detsom egentligen mäts i kartläggningen och hurkan kartläggningen bidra till ökat lärande?
|
|
| 7. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
På spaning efter en gräns : Några barns perspektiv på skillnader mellan förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter i Sverige.
- 2014
-
Ingår i: Barn. - Trondheim : Norsk senter for barneforskning (Noseb). - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 32:3, s. 27-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Majoriteten av alla sexåringar deltar i både förskoleklass- och fritidshemsverksamhet, vilket innebär att de dagligen vandrar över gränsen mellan två historiskt och traditionellt skilda arenor. Föreliggande artikel strävar efter att vinna kunskap om några barns perspektiv på skillnader mellan verksamheterna och på vad som utmärker de olika institutionernas identiteter. Empirin består av intervjuer och observationer som har genererats genom en mindre fallstudie. I studien flätas teorier om gränser, övergångar och identiteter samman, och som analytiska begrepp har gränsmarkeringar, skillnader och gränsöverträdanden använts. Resultaten visar att barnen beskriver innehållsliga skillnader mellan verksamheterna; lek och fria val är centralt i fritidshemmet medan skollikt lärande och vuxenstyrning verkar centralt i förskoleklassen. Dock verkar barnen inte med säkerhet kunna avgöra var gränsen mellan de olika verksamheterna dras och när övergången mellan verksamheterna sker. I empirin framträder att lärarna använder delar av fritidshemstiden till att bemästra förskoleklassens åtaganden, vilket bidrar till att gränsen mellan verksamheterna blir svårtolkad för barnen. Även om studien är liten till sin karaktär indikerar den att tydliga institutionella identiteter verkar ha svårt att konstrueras och upprätthållas då lokaler, lärare och aktiviteter för förskoleklass och fritidshem verkar vara i stort sett desamma på båda sidor av gränsen.
|
|
| 8. |
- Adolphsen, Caroline, et al.
(författare)
-
Barneretten i de nordiske land : Temaer i tiden
- 2019
-
Ingår i: Barn - Forskning om barn og barndom i Norden. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2535-5449 .- 0800-1669. ; 3-4, s. 15-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I 2017 holdt ”Nordiske nettverk av barnerettsforskere” sitt første seminar. Der ble det holdt eninnledning fra hvert land om hva man var opptatt av i barneretten for tiden, og hvor den var påvei. I denne artikkelen presenteres disse bidragene fra Sverige, Danmark og Norge, i oppdatertform og med kobling til barnekonvensjonen. Sveriges bidrag dreier seg for det meste om inkorporering av barnekonvensjonen i svensk rett, noe som har vært kontroversielt, men som nå erbestemt. Danmarks bidrag tar for seg barnets beste i familiesaker, barnevennlig strafferettspleienår barnet er fornærmet (offer), forlengelse av foreldelsesreglene for overgrep mot barn medtilbakevirkende kraft, og det nye ”Ungdomskriminalitetsnævn” for barn under 15 år som begårdet som betegnes som kriminalitet. I det norske bidraget behandles barns rettsvern mot vold ogseksuelle overgrep, barn i fengsel og de norske barnevernssakene som står for Den europeiskemenneskerettighetsdomstol. Alt i alt ser vi at det er ganske stort fokus på bedring av barns rettsstilling i de nordiske land, ut fra barnekonvensjonen. Men landene velger ulike måter å gjøre detpå, og temaer og løsninger er ikke nødvendigvis de samme.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Birgit, 1953-
(författare)
-
Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige?
- 2014
-
Ingår i: Barn. - Trondheim : Norsk senter for barneforskning. - 0800-1669. ; :3, s. 61-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Leisure-time pedagogues will often be left alone to handle the structural changes that impact on the conditions for their profession. This article is based on a qualitative interview study and aims to explore and discuss what happens with leisure-time pedagogues’ professional development and leisure-time pedagogics in the aftermath of Swedish leisure-time centers incorporation in schools along with decentralization and education policies over the last decades. Analysis and interpretations draws on profession theories and concepts of Bourdieu’s sociological theory. The results show that the exercise of the leisure-time pedagogic and its potential decreases in the leisure-time center and that the professional development of the leisure-time pedagogues to some extent is strengthen. In other cases the role of the profession is undermined. These variations can be related to the local governance of each school and to the strength of the leisure-time pedagogues’ collective base in the school unit.
|
|
