| 1. |
- Götselius, Thomas, 1966-
(författare)
-
Arvet efter Kittler
- 2016
-
Ingår i: Agora Journal for metafysisk spekulasjon. - 0800-7136 .- 1500-1571. ; 33:1, s. 69-82
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Wallenstein, Sven-Olov
(författare)
-
Att läsa det dunkla : Adornos Hegel
- 2022
-
Ingår i: Agora Journal for metafysisk spekulasjon. - Oslo : Aschehoug. - 0800-7136 .- 1500-1571. ; 40:1, s. 220-237
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Arrhenius, Thordis
(författare)
-
Bevarandets rum
- 2006
-
Ingår i: Agora Journal for metafysisk spekulasjon. - 0800-7136 .- 1500-1571. ; 24:3, s. 53-80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kullberg, Christina, Professor, 1973-
(författare)
-
Världslitteratur och resonans i tid och rum : exemplet Batouala av René Maran
- 2022
-
Ingår i: Agora Journal for metafysisk spekulasjon. - Oslo : Aschehoug & Co. - 0800-7136 .- 1500-1571. ; 40:2-3, s. 05-07
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln undersöker vad som händer med en text när den färdas över tid och rum. Exemplet är René Marans roman Batouala. Véritable roman nègre eller, som den heter på svenska, Batuala. En verklig negerroman.Boken publicerades av förlaget Albin Michel i Frankrike 1921 och belönades med Goncourtpriset samma år; Maran blev därmed den första svarta författaren att tilldelas det prestigefyllda priset. 1922 kom den svenska översättningen samma år som romanen översattes till tyska, spanska, ungerska och engelska (USA). Marans Batouala svarar med andra ord mot David Damrosch välkända definition av världslitteratur som texter som rör sig bortom dess ursprung på originalspråk eller genom översättning, för att spridas till andra platser och sammanhang. Tilldelningen av Goncourtpriset till en svart författare som skrev om tillvaron i en by i Afrika under början av 1900-talet från ett lokalt perspektiv skapade omgående uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. Hur kan vi då förstå varför Marans roman kom ut så snabbt på svenska? Översättningen verkar inte ha gett något avtryck i Sverige varken på 1920-talet eller vid tidpunkten för landets internationella och antikoloniala uppvaknande efter Andra Världskriget eller då postkoloniala studier växte fram vid svenska universitet från 1990-talet och framåt. Just därför presenterar fallet en intressant ingång i världslitteratur: mer än andra texter fångar Marans bok, särskilt den svenska versionen, spänningar i vad som händer med en text när den förflyttas över tid och rum. Analysen börjar med att ge en översikt över Maran, Batouala och det franska mottagandet för att sedan gå över i en diskussion om det internationella mottagandet (USA, Tyskland och Nederländerna) för att slutligen undersöka mottagandet i Sverige samt göra några nedslag i den svenska översättningen. Här finns nämligen en spänning mellan paketering och text som säger något om världslitteraturen som potential snarare än som ett definierbart objekt.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
