| 1. |
- Andersson, Kjell, et al.
(författare)
-
Inomhusklimat och riskkommunikation
- 2010
-
Ingår i: Allergi i praksis. - Oslo : Astma och allergiförbundet. - 0806-5462. ; :2, s. 52-58
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
|
|
| 2. |
- Andersson, Linus, 1979-
(författare)
-
Sjuk av lukter
- 2014
-
Ingår i: Fagbladet Allergi i praksis. - 0806-5462. ; 3, s. 6-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Björkander, Janne, 1946, et al.
(författare)
-
Sublingual immunterapi: Varför och för vem?
- 2014
-
Ingår i: Allergi i praxis. - 0806-5462. ; :2, s. 30-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sublingual immunterapi (SLIT) är en ny form av immunterapi som utvecklats under 1980-talet och det första alternativet sedan Noon introducerade subkutan immunterapi 1911 (SCIT). I Sverige finns SLIT för närvarande tillgängligt endast för behandling av gräsallergi. Trots upprepade placebokontrollerade studier, upprepade konsensusrapporter från WHO och ARIA samt Cochrane-rapporter har en vidare användning av behandlingen i Sverige försvårats av formella hinder. Behandlingen är säkrare, enklare och billigare än SCIT och i många fall finns, på grund av bristande sjukvårdsresurser, inte de möjligheter till SCIT som läkemedelsverket rekommenderar som alternativ. Vi allergologer behöver ställa upp för våra patienter för att kunna ge dem en behandling som inte bara lindrar för stunden utan också har immunologiska effekter, som kan förhindra både nya sjukdomar och nya sensibiliseringar. Typfallet är en ungdom med björksnuva. Vi kan med immunterapi minska risken för björkastma genom behandling, liksom vidare insjuknade för andra pollen och kanske även för djur. Detta gäller både för SCIT liksom för SLIT, men om vi har hinder för den ena behandlingsformen, SCIT, så måste vi väl ändå få tillstånd av Läkemedelsverket att använda den andra, säkrare behandlingsformen, SLIT?
|
|
| 6. |
- Dahl, Åslög, 1955
(författare)
-
Klimatförändringar och pollenallergi
- 2007
-
Ingår i: Allergi i Praksis. - 0806-5462. ; :1, s. 14-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt FN:s klimatpanel väntas medeltemperaturen i Sverige och Norge att stiga med 2-4 grader under det kommande seklet. Vintrarna blir mer nederbördsrika, och somrarna blir torrare. Vegetationszonerna kommer att förskjutas norrut. Men de flesta växter kan inte sprida sig i samma takt som förändringen sker av egen kraft. För många arter kommer det desstom bli svårt att hinna ställa om sin biologiska klocka efter nya förhållanden. Vegetationsperioden, och därmed pollensäsongen, har redan blivit längre och inom en relativt snar framtid kan pollen förekomma i luften under så gott som hela året. Ändrade konkurrensförhållanden i infsstabila nya ekosystem som drabbas av växtpatogener, oväder och skogsbränder kommer att gynna arter som är goda kolonisatörer. I Norrland gynnas björken, men på sikt kommer den att få svårare att hävda sig i södra Sverige. Boken kommer sannolikt att kraftigt utvidga sitt utbredningsområde. Även ask kan komma att klara sig bra, åtmistone lokalt. Skogsek, klibbal och ask kommer att kunna växa spontant i södra Norrland. Flera aggressiva ogräs, varav en del allergena, kommer att få möjlighet att etablera sig. Ökade koldioxidhalter kan öka pollenproduktionen, såväl hos sådana ettåriga ogräs, som hos perenna gräs och örter med snabb omsättning av näringsämnen.
|
|
| 7. |
- Danielsdottir, T, et al.
(författare)
-
Systembehandling av atopisk dermatit
- 2005
-
Ingår i: Fagbladet allergi i praksis. - 0806-5462. ; :2, s. 44-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Davidsson, Åke, 1956-, et al.
(författare)
-
Näspolyper och den täppta näsan
- 2014
-
Ingår i: Fagbladet Allergi i praksis. - Oslo, Norway : Norges Astma- og Allergiforbund. - 0806-5462. ; :2, s. 16-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Dreborg, Sten, 1933-
(författare)
-
IgE:s historia och betydelse
- 2013
-
Ingår i: Fagbladet Allergi i praksis. - 0806-5462. ; :1, s. 6-14
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Upptäckten/isoleringen av IgE har lagt grunden för snart sagt all klinisk och laboratoriemässig forskning, diagnostik och till viss del också terapi inom allergiområdet och en stor del av forskningen kring parasitsjukdomar.Denna översikt försöker belysa utvalda delar av främst skandinaviska forskares insatser inom allergiforsk-ningen under mer än fyra decennier och resultatens praktiska tillämpning, in vitro-IgE-bestämning, definition av enskilda allergen och allergena komponenter. All denna forskning och de hjälpmedel som vi numera dagligen använder inom vardagsallergologin vilar på upptäckten av IgE.Även kunskapen inom områden som allergisk inflammation hade inte varit tillgängliga utan IgE och IgE-baserade metoder. men ur vardaglig klinisk synpunkt är bestämningen av IgE-antikroppar, och studiet och karakteriseringen av allergen, de viktigaste.Det senaste decenniet har rutin- metoder för bestämning av aller-genspecifikt IgE mot allergena kompo- nenter, utvecklingen av CD-sens, tillgången till humaniserade mus- antikroppar för bindning av IgE in vivohaft stor praktisk betydelse.slutligen är atopisk sensibilisering och IgE-allergeninteraktion den enda väl definierade mekanismen för allergisksjukdom.
|
|
