| 1. |
- Leer, Jonatan, 1980-
(författare)
-
Gastronomiske drags – Kønspositionering og subversion i madprogrammer via tv-serien Two Fat Ladies : [Gastronomic drags: A discussion of gender positioning and subversion in cooking shows through an analysis of Two Fat Ladies]
- 2013
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - Oslo : KILDEN - Informasjonssenter for kjønnsforskning / Universitetsforlaget. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 37:2, s. 139-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- TV-cooking shows can be considered as a social space in which the codes for “doing food” and “doing gender” in the post-traditional culture are being negotiated. In this article, I will explore a case in which the “gendering” of food culture is challenged, namely the show Two Fat Ladies with Jennifer Parson and Clarissa Dickson Wright (1996-1999). I will argue that the two self-declared fat women can be read as “gastronomic drags” by their transgression of a “recognizable” feminine way of “doing food”.The article is theoretically informed by the reflections on drag as subversive practice in Søndergaard (1994, 1996) and Butler (1990, 1993). These texts and two TV-shows, The Naked Chef (1999-2001) and Nigella Bites (1999-2001), are used to underline and discuss the ambivalence of such gastronomic drag performances. The challenges of gender conventions presented in the article are all in danger of appearing either too radical or not radical enough. The article concludes with some reflections on the development of the cooking show as a site for gendered negotiation from the 90’s and today.
|
|
| 2. |
- Lundström, Catrin, Biträdande professor, 1970-
(författare)
-
Vit respektabilitet : Den svenska nationens könade symbolik och unga kvinnors kulturella praktiker
- 2009
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 33:4, s. 295-309
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article engages with social and cultural constructions of Swedishness from a perspective that highlights the intersections of gender, sexuality and race. It argues that racialized discourses around heterosexuality constitute an important aspect of the notion of the nation, and its boundaries of belonging. Empirically, the study is based on interviews with 29 young women of Latin American descent, born and/or raised in Sweden. Looking at ideas around nation, race, gender and sexuality as being intertwined, complex processes of inclusion and exclusion are illuminated. While the young women experience exclusion from the Swedish narrative of whiteness, they constitute themselves as Swedes by culturally associating themselves with sexual liberty: a central part of the idea of “a Swedish sexuality”. In this way, they simultaneously distance themselves from virginity or abstinence, a practice coupled with Muslim young women, and in a broader sense, with the notion of “immigrants”. Since non-white women are not constituted as symbolic to the nation in the same way as white women are, however, it is argued that they, as young Latina women, do not embody Swedishness and the kind of respectability inherited in the construction of whiteness. Thus, by exploring national belonging through intersecting practices, the article argues that the often discussed and by large criticized binary construction of “Swedes” and “immigrants” appears even more complex when gender and sexuality are introduced into the analysis.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Liinason, Mia, 1973
(författare)
-
Jämställdhet som assemblage
- 2017
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 41:3, s. 165-186
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to examine how gender equality is rendered significant and meaningful in different areas of society in Sweden today. In contrast to ambitions to evaluate failures and successes of gender equality policies, I argue that gender equality could be understood as an essentially contested concept, and suggest that «assemblage» is a fruitful notion to use for an understanding of how gender equality is constructed by connections between different concepts. Using a multi-sited ethnographic method, I draw on three empirical case studies to study how gender equality is given significance and meaning in three areas of society: quality development in a state university; the government’s understanding of gender equality; and ideas of gender equality among representatives of civil society organizations advocating for women’s rights. I identify connections between gender equality and other concepts, such as quality, effectivity or women’s rights, and show how these understandings of gender equality are used to shape normalization processes and justify structural inequalities in terms of class, race, ethnicity and nationality. With an ambition to develop a constructive alternative to the dilemmas that appear as a result of gender equality as assemblage, I suggest, towards the end of the article, possible ways to move beyond such a hierarchically differentiating discourse.
|
|
| 5. |
- Olivius, Elisabeth, 1983-, et al.
(författare)
-
Feminism i företagsform? Konsultbranschen som en arena för jämställdhetsarbete.
- 2017
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 41:1, s. 73-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sverige betraktas ofta, av andra liksom av sig själv, som ett av världens mest jämställda länder och hamnar också alltid i toppen av FN:s och OECD:s jämställdhetsrankingar. Sedan mitten av nittiotalet har jämställdhetsintegrering varit den officiella strategin för det svenska jämställdhetsarbetet, men trots detta startas det fortfarande projekt för att komma igång med detta arbete. I denna artikel problematiseras det svenska jämställdhetsarbetet mot bakgrund av politikens förändrade styrformer där marknadsstyrning i hög utsträckning kommit att dominera det offentliga och där «den rätta kunskapen» allt mer har kommit att ersätta politiska intressemotsättningar. Syftet är att utforska vad som händer med jämställdhetspolitikens innehåll när den inordnas i marknadsbaserade former för styrning och detta görs genom att studera jämställdhetskonsulters arbete. Det empiriska materialet består av elva telefonintervjuer med jämställdhetskonsulter, samt en genomgång av ett tjugotal konsultföretags hemsidor. Intervjuerna fokuserar hur intervjupersonerna upplevde arbetet som konsult; deras drivkrafter, motiv och argument; samt hur de såg på arbetets effekter, möjligheter och begränsningar. Materialet har analyserats med inspiration av governmentalityanalys och med ett särskilt fokus på hur jämställdhetskonsultens position samt jämställdhetsbegreppets betydelse konstrueras.
|
|
| 6. |
- Strid, Sofia, Docent, 1976-
(författare)
-
Jämställdhet under angrepp : En feministisk analys av våldsamt motstånd online
- 2020
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - : Universitetsforlaget. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 44:4, s. 269-284
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln problematiserar våld som en form av motstånd mot jämställdhet och syftar till att bidra till teoriutveckling. Kärnan i analysen är det växande våldet mot kvinnor och feminister online, dess intensifiering och eskalerande brutalitet. Med utgångspunkt i feministisk våldsteori analyserar artikeln tre fall med feministiska krav på jämställdhet och det våldsamma motstånd som dessa möter online. Den argumenterar att, även om onlinevåld till synes är individuella händelser, utgör de en del av ett kontinuum av våld mot kvinnor och flickor. Analysen visar att onlinevåld destabiliserar gränsdragningen och gränserna för såväl privat/offentligt som online/offline; dessa blir omöjliga att upprätta och upprätthålla.Artikeln drar emellertid slutsatsen att även om onlinesfären förvisso utgör ännu en plats för våld mot kvinnor, är det samtidigt en plattform från vilken förändringar i könsordningen är möjliga. Här måste, i linje med destabiliseringen av online/offline, förebyggandet av onlinevåld kopplas till förebyggandet av andra former av våld och betraktas som en del av den växande kontinuiteten i våld mot kvinnor. En feministisk förståelse av våld vidgar våldets uttryck bortom det fysiska, individuella och avsiktliga våldet och är särskilt lämpligt för att analysera onlinevåld.
|
|
| 7. |
- Strid, Sofia, 1976
(författare)
-
Jämställdhet under attack: En feministisk analys av våldsamt motstånd online.
- 2020
-
Ingår i: Tidskrift for kjønnsforskning. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 44:4, s. 269-284
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln problematiserar våld som en form av motstånd mot jämställdhet och syftar till att bidra till teoriutveckling. Kärnan i analysen är det växande våldet mot kvinnor och feminister online, dess intensifiering och eskalerande brutalitet. Med utgångspunkt i feministisk våldsteori analyserar artikeln tre fall med feministiska krav på jämställdhet och det våldsamma motstånd som dessa möter online. Den argumenterar att, även om onlinevåld till synes är individuella händelser, utgör de ett kontinuum av våld mot kvinnor och flickor. Analysen visar att onlinevåld destabiliserar gränsdragningen och gränserna för såväl privat/offentligt som online/offline; dessa blir omöjliga att upprätta och upprätthålla. Artikeln drar emellertid slutsatsen att även om onlinesfären förvisso utgör ännu en plats för våld mot kvinnor, är det samtidigt en plattform från vilken förändringar i könsordningen är möjliga. Här måste, i linje med destabiliseringen av online/offline, förebyggandet av onlinevåld kopplas till förebyggandet av andra former av våld och betraktas som en del av den växande kontinuiteten i våld mot kvinnor. En feministisk förståelse av våld vidgar våldets uttryck bortom det fysiska, individuella och avsiktliga våldet och är särskilt lämpligt för att analysera onlinevåld
|
|
| 8. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Morfars farmors syster Brita Stina Larsdotter Rim : Återtagande av lulesamisk och skogssamisk historia och identitet i ett bosättarkolonialt Sverige
- 2021
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - : KILDEN - Informasjonssenter for kjønnsforskning, Universitetsforlaget. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 4, s. 197-214
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hänger ett foto av en lule- och skogssamisk kvinna taget 1868 ihop med ett samtal mellan mor och dotter i ett kök över hundra år senare? I denna artikel tar jag utgångspunkt i en bild på min morfars farmors syster, skogs- och lulesamiska kvinnan Brita Stina Larsdotter Rim från 1868, som jag mötte 2008 för första gången i en webbutställning, och ett avgörande kökssamtal på svenska med min mamma på 1990-talet. Brita Stinas ansikte återfinns, än idag, via Nordiska museet tillgängliggjort online, utan restriktioner, utan etiska förbehåll, och utan att Brita Stinas livshistoria finns återgiven. Att resonera kring mitt möte med Brita Stinas bild och hur det hänger ihop med min familjs osynliggjorda samiska historia utgör ett återtagande – ett försök att använda bilden på ett samiskt sätt. Det är ett bidrag till svensk kolonial och bosättarkolonial historia, och därigenom ett bidrag till nordisk och europeisk historisk och kvinnohistorisk forskning. Jag ifrågasätter hur denna historia skrivs och hur den återges på museer, i undervisning i skola och på universitet, i läroböcker och i kurslitteratur.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Brandén, Jennie, et al.
(författare)
-
Utsatthet för sexuellt våld bland samiska kvinnor i Sverige : den Samiska HLV studien 2021
- 2023
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - Oslo. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 47:2-3, s. 113-129
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frågan om sexuellt våld har under de senaste åren fått ett allt större utrymme i Sápmi. I denna artikel, som baseras påden populationsbaserade studien «Samisk hälsa på lika villkor» (Samisk HLV) 2021, undersöks utsatthet för sexuelltvåld bland samiska kvinnor och män i Sverige jämfört med kvinnor och män i Sveriges befolkning. Analysen visaratt sexuellt våld mot kvinnor utgör ett mycket omfattande samhällsproblem i det samiska samhället, i minst sammaomfattning som i övriga Sverige. Samiska kvinnor rapporterar en signifikant högre utsatthet för flera former av sexuelltvåld jämfört med kvinnor i Sverige, däribland utsatthet för våldtäkt och våldtäktsförsök. Analysen visar även attsamiska kvinnor är mer benägna att söka vård samt polisanmäla efter övergreppet, vilket nyanserar bilden av en tystnadkring sexuellt våld i Sápmi. Utifrån ett urfolksfeministiskt perspektiv belyser artikeln hur könade och kolonialamaktrelationer samspelar vad gäller utsatthet för sexuellt våld i Sverige och att positionen som både kvinna och sameökar utsattheten för sexuellt våld, medan att vara man och same inte gör det. Sammantaget pekar artikeln på att bådekön och samisk tillhörighet har betydelse för utsatthet för sexuellt våld och därmed på vikten av att inkludera samiskaperspektiv i framtida forskning om, och politiska insatser mot, sexuellt våld.
|
|
