| 1. |
- Adelswärd, Viveka, et al.
(författare)
-
Samtal i samhället : på vems villkor
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :1, s. 38-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det offentliga samtalets dynamik och förändring står i blickpunkten för projektet Samtal i samhället. På vems villkor? Forfattarnas intresse är att med dialogteoretiska och samtalsanalytiska begrepp och metoder studera dynamiken inom och mellan olika offentliga arenor. Delprojekten inriktar sig på diskurser där frågor om ansvar, säkerhet och risk, moral och politik står i fokus. Artikeln avslutas med en jämförelse mellan retorik och kommunikationsforskning.
|
|
| 2. |
- Bagerius, Henric, 1974-
(författare)
-
Den nakna sanningen : Omvändelseberättelser som retoriskt grepp i svensk nudistpress från 1930- och 1940-talen
- 2022
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 26:84, s. 39-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the summer of 1932, Dagbräckning [Daybreak], the first Swedish nudist journal, was founded with the mission of getting people to sunbathe, swim and do gymnastics naked. It was soon followed by Natur och Hälsa [Nature and Health] and Solvännen [Sun Friend], which alongside Dagbräckning sparkled interest in the emerging Swedish nudist movement. A recurring feature in these journals were conversion narratives in which men and women described how they became nudists. This article analyzes thirty-six conversion narratives from the 1930s and 1940s and demonstrates how a narrative structure drawn from a religious context helped nudists to make sense of their new identity and convince others of the possibilities of nudism. Using Ernest G. Bormann's concept of rhetorical vision and his symbolic convergence theory as an interpretive framework, the article shows that in this religiously inispired way the nudists weaved together their experiences into a more encompassing drama about the freedom that awaited those who chose to practice nudism: freedom from clothing that obstructed natural movements, freedom from prejudice that limited individual thinking and freedom from rules that restricted social contacts.
|
|
| 3. |
- Bengtson, Erik, 1985-
(författare)
-
Den mytiska argumentationsbasen : Roland Barthes mytbegrepp i retorisk argumentationsteori
- 2012
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - Ödåkra : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :62, s. 38-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den mytiska argumentationsbasenRoland Barthes mytbegrepp i retorisk argumentationsteoriFör att vi ska kunna förstå ståndpunkter och argument behöver vi analysera deras bas, det vill säga den socialt och språkligt konstituerade kunskapsgrund som i en situation utgör referensram när språkliga yttranden tolkas, samt när vi tar ställning till ny kunskap och nya ståndpunkter. Ett sätt att synliggöra denna bas är att använda Roland Barthes teori om myter. Det innebär att vi utifrån ett semiologiskt perspektiv betraktar argumentation som mytisk snarare än logisk. I den här artikeln diskuteras mytbegreppet i relation till andra centrala begrepp inom retorikvetenskap, som doxa, topos och narrativ. Dessutom illustreras hur en mytorienterad analys kan genomföras genom en delanalys av Nya Moderaternas retorik under den svenska valrörelsen 2006.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berge, Kjell Lars, et al.
(författare)
-
Perspektiv på genre
- 2001
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 18, s. 4-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar moderna genreteorier och presenterar artiklarna i detta temanummer. Den visar hur nordiska och internationella forskningstraditioner vuxit fram och förhåller sig till varandra. Även om dagens genreforskning förenas av ett pragmatiskt perspektiv är det uppenbart att det inte finns någon enighet om vad genre är för slags fenomen. I syfte att bringa ordning i den begreppsförvirring som råder, jämförs olika skolbildningar. Det sker först utifrån kunskapsintressen och sedan utifrån hur genre har relaterats till kulturkontext, socialisering, situationskontext, textstruktur och språk.
|
|
| 6. |
- Berglez, Peter, 1973-
(författare)
-
Skrivandets ständiga framåtskridande
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - Ödåkra : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :4, s. 52-59
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den filosofiska diskursen har sedan Platons dagar präglats av skriftångest. I den-na artikel behandlar Peter Berglez frågan om varför filosofin ständigt definierat sig som något bortom det skriftliga. Den dekonstruktiva metafysikkritikens främste företrädare, Jacques Derrida, kallar filosofin för ett “visst sätt att skriva”, och med detta reser sig en rad frågor: Om filosofi är skrift, vågar man då säga att denna specifika skrift – liksom alla andra skrifter – präglas av en särskild stil? Av retorik? Och varför inte våga säga detta?
|
|
| 7. |
- Berndtsson, Tim, 1989-
(författare)
-
Frälsningsarmén och förlöjligandet : Om retoriska strategier för att bemöta hån och skämt runt sekelskiftet 1900
- 2023
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 27:86, s. 8-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frälsningsarmén kom från England till Sverige 1882 och blev snabbt en av de ledande folkrörelserna under slutet av artonhundratalet och början av nittonhundratalet. Användningen av färgglada uniformer, populär musik, känslomässiga predikningar, och välgörenhet till fattiga och ut stötta, möttes av såväl entusiasm som förlöjligande. Redan i samtiden var det tydligt att rörelsen var mer förlöjligad än någon annan folkrörelse, något som senare historiker också bemärkt. Detta förlöjligande kunde både undergräva det ethos som behövdes för att övertyga de ofrälsta och motverka medlemmarnas förtroende. Med hjälp av Michael Billigs begrepp "unlaughter" studerar jag Frälsningsarméns strategier för att motverka förlöjligande. Jag visar hur rörelsen å ena sidan proaktivt försökte undvika löjlighet och föreslog användning av allvar och tårar för att övertyga utomstående, och å andra sidan mobiliserade en martyridentitet, för vilken motståndarnas skratt, inom gruppen, kunde omkodas till ett tecken för den egna rättfärdigheten.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Cassin, Barbara, 1947-
(författare)
-
Mening
- 2016
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - Ödåkra : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :71/72, s. 21-24
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Cassin, Barbara, 1947-
(författare)
-
Ontologi/Logologi
- 2016
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - Ödåkra : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :71/72, s. 17-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
