| 1. |
- Broady, Donald, 1946-, et al.
(författare)
-
På återbesök i ramfaktorteorin : Temaintroduktion
- 1999
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 4:1, s. 1-4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Donald Broady and Sverker Lindblad, 1998: Introduction /Inledning /. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 3, No 4, pp 1-4. Stockholm ISSN 1401-6788.
|
|
| 2. |
- Broady, Donald, 1946-
(författare)
-
Det svenska hos ramfaktorteorin
- 1999
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 4:1, s. 111-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Donald Broady, 1998: The Swedishness of the frame factor theory /Det svenska hos ramfaktorteorin/. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 3, No 4, pp 111-121. Stockholm ISSN 1401-6788.
|
|
| 3. |
- Hultman, Glenn, 1947-, et al.
(författare)
-
Samspelet lärarstuderande-handledare : Den verksamhetsförlagda utbildningen
- 2011
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Göteborg : Stockholms universitets förlag. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 16:2, s. 118-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hultman, Glenn, Jan Schoultz & Karin Stolpe: Student teachers and mentors: The practical part of teacher education. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol. 16, No. 2, pp. 120–139. Stockholm: ISSN 1401-6788 This study illuminates the interaction and linkage between the theoretical part of teacher education and the practical part, with a focus on what happens during the latter and how the student teacher makes meaning out of the process. We have looked at research reviews that focus on the Swedish and Scandinavian fields. Our particular interest involves the linkage (organizational linkages) between the university (the student) and the practical field (the school) and the research that says that newcomers are confronted with a new situation, which can lead to an element of surprise, which in turn leads to attempts to fit this into a meaningful whole (i.e. sense making). We use data from experienced teachers’ reflections on their own teacher education and the experience of their own practicum periods, as well as the impressions and reflections of student teachers as expressed in interviews and logged in their journals from their practicum periods. The results show that not only does an adaptation occur, but that there can also be innovative elements in the meaning- making process, in part through the ambitions a student teacher harbours from the theoretical part of the education, and in part through the divergence between one’s own experiences, those of the mentor, and examples of other teachers. The135 G. HULTMAN, J. SCHOULTZ OCH K. STOLPE socialization that occurs can be described as a ‘situational apprenticeship’, which means that student teachers interact with the context and the pupils. This is what moulds them, becomes their ‘master’, resulting in a form of apprenticeship. Part of our conclusion is that we find the interaction between the student teacher and his/her mentor to be learning that contains elements of corrections and alternative interpretations.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass
- 2014
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 19:1, s. 5-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigare forskning har visat att splittringar i barns relationer är en negativ faktor för barn i övergången från förskola till skola. Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur barn resonerar om övergångarna till och från förskoleklassen, och hur övergångarna inverkar på barnens kamratrelationer och tillhörighet i sociala gemenskaper. Studien är en etnografisk longitudinell studie, där samtal med barnen under 1,5 år i tre olika skolformer utgör det empiriska fundamentet. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer innebär en relationell påfrestning för barn, där deras upplevelse av tillhörighet i sociala gemenskaper sätts på prov. I studien presenteras två aspekter av diskontinuitet mellan skolformer; den sociala och den fysiskt rumsliga. I linje med studiens resultat finns fog att vidare reflektera över hur barns tillhörighet i sociala gemenskaper villkoras av ständiga förändringar i gruppsammansättningar i samband med övergångarna, och hur det kan vara möjligt att förebygga ofrivilliga avbrott i barns relationer. I studien framstår förskoleklassen som en plats med begränsade möjligheter för sociala gemenskaper – ett år av övergångar till och övergångar från. Det kan därför vara relevant att vidare reflektera över förskoleklassens uppdrag att främja barns sociala gemenskaper.
|
|
| 7. |
- Ackesjö, Helena, 1973-
(författare)
-
Borde svenska lärare bli mer franska? : En essä med reflektioner över lärararbetets gränser, structure och communitas
- 2019
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Kalmar/Växjö : Institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 24:2, s. 70-83
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna essä diskuteras lärarprofessionens gränser. Bakgrunden hämtas ifrån att allt fler larmrapporter om sjukskrivna lärare, den hotande lärarbristen och lärares upplevt minskade handlingsutrymme når oss. Lärare har fått ett utsträckt uppdrag och diskussioner förs om hur professionen kan avlastas. I essän jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska. Avsikten är föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om lärarprofessionens gränser. I beskrivningarna används teorier om communitas och structure som förklaringsmodeller för skolan som system. Inom communitas betraktas alla individer för vilka de är; här faller rang, titlar och formalia bort. Communitas baseras istället på närhet, intimitet och känslor. Alla har huvudrollen och är lika viktiga. Inom structure är förhållandet det motsatta. Här uppträder människorna i förhållande till och i enlighet med regler och rutiner på en spelplan. Inom structure synliggörs skillnader och hierarkier och man uppträder formellt och i överensstämmelse med olika roller, vilka har väldefinierade positioner på spelplanen. Det är värt att reflektera över hur de olika teoretiska strukturerna kan inspireras av varandra i syfte att avlasta lärarna en del av det utsträckta uppdraget. Vad händer om man tydligare skiljer på spelplanerna hem och skola samt rollerna elev, lärare och vårdnadshavare? Avslutningsvis förs en diskussion om ifall stärkta gränser skulle kunna leda till avlastning av lärare, och möjligen också till ökad auktoritet och professionalitet.
|
|
| 8. |
- Ackesjö, Helena, 1973-
(författare)
-
Markeringar av lärararbetets gränser : Territorium i omförhandling via införandet av lärarassistenter
- 2020
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : SWERA, Swedish Educational Research Association. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 25:1, s. 35-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Politiska initiativ har tagits under senare år för att minska trycket mot lärarna, ”så att lärare kan vara lärare” och ”fokusera på sitt kärnuppdrag” – exempelvis genom att införa lärarassistenter. I artikeln studeras hur lärarprofessionens territorium (om-) förhandlas när avlastande tjänster införs. Resultaten visar att gränserna runt lärarprofessionens territorium förflyttas då lärarassistenterna tar över delar av territoriet och blir resurser till lärarprofessionen då de kompletterar på andra platser än i klassrummet. Lärarna positionerar sig på nytt inom sitt professionella territorium men resultaten visar även att gränsdispyter mellan lärarassistenter och lärarprofessionen kan förekomma. Resultaten visar att lärarassistenters arbete kan innebära att lärarprofessionens territorium kan renodlas och förtätats samtidigt som skolans territorium riskerar att utökas då nya arbetsområden tillförs skolan via lärarassistenterna.
|
|
| 9. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Skolförberedelse i förskoleklass. : Att vara lärare-i-relation i gränslandet.
- 2010
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 15:2/3, s. 142-163
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I föreliggande studie förstås förskoleklassen teoretiskt som ett gränsland mellan förskola och skola, ett gränsland som man kan anta existerar på grunderna av verksamheternas skilda traditioner och positioner i utbildningssystemet. I detta gränsland skapas och konstrueras en institutionell identitet genom pedagogisk praktik och lärarnas berättelser om denna praktik. Denna studie utgår från hur lärarna talar om sitt arbete i dialogseminarier. Lärarna talar om det skolförberedande arbetet i förskoleklassen utifrån två förhållningssätt, dels som en tillvaroorienterad pedagogik och dels som en framtidsorienterad. För att lösa den inbyggda konflikten mellan tillvaro- och framtidsorientering framställer lärarna sig som att vara lärare-i-relation. Att beskriva sig som lärare-i-relation tolkas som en gränsmarkering gentemot andra lärares förhållningssätt och de kunskapsfokuserade verksamheterna i förskola och grundskola.
|
|
| 10. |
- Adolfsson, Carl-Henrik, et al.
(författare)
-
Att forskningsbasera den svenska skolan : Policyinitiativ under 25 år
- 2018
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Swedish Educational Research Association. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 23:1-2, s. 39-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Även om ”en skola på vetenskaplig grund” idag är ett högaktuellt ämne är det ingalunda något nytt fenomen. I artikeln studeras tendenser i policyinitiativ som de senaste 25 åren haft till syfte att forskningsbasera den svenska skolan. Utgångspunkt tas i de problembilder som framkommer i policy samt vilka modeller för forskningsbasering som samtidigt lyfts fram som lösningen på dessa problem. Resultatet pekar mot att det de senaste 25 år har skett en succesiv förskjutning från indirekta till mer direkta initiativ. Under 1990-talet och det tidiga 2000-talet var många policyinitiativ ordnade utifrån att främst vilja skapa de rätta förutsättningarna för en forskningsbasering av skolan. Under 2000-talet blir initiativen alltmer fokuserade och ambitiös med syfte att åstadkomma direkta förändringar i lärares undervisning. När det kommer till modeller för forskningsbasering blir det samtidigt alltmer tydligt hur policy vänder sig till och söker legitimitet hos delvis nya aktörer och institutioner, som exempelvis hälso-sjukvården. Med detta går det också att urskilja en insnävning vad gäller att definiera och innehållsligt välja ut vilken forskning som bör sprids till skolans aktörer. Konsekvensen med en sådan modell för forskningsbasering menar vi kan bli att läraren främst får inta rollen som passiva mottagare av forskning.
|
|
