| 1. |
- Clavier, Berndt, et al.
(författare)
-
The Cascading Metrologies of Swedish Cultural Policy
- 2018
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Idunn. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 21:2, s. 179-199
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The commencement of cultural policy in Sweden is analysed as part of global and networked socio-technical agencements, beginning with the transformation of the political rationalities underlying state support for theatre in the early nineteen-thirties and ending in the current moment, which is described as a phase of cascading metrologies. Using Actor Network Theory as a methodology, the article explores how cultural policy partakes in what Foucault has elaborated as the progressive governmentalization of power relations, whereby art and culture, in this case, is “elaborated, rationalized, and centralized in the form of, or under the auspices of, state institutions.” Specific attention is brought to the historical role of UNESCO in the governmentalization of art and culture, and its importance for the first Swedish bill of culture. The article also elaborates on the central role of metrologies in the process of governmentalization, whereby art and culture is subjected to measuring devices, and by extension, concepts and instruments that contribute to the progressive socialization and naturalization of novel art-effects, such as social and economic development.
|
|
| 2. |
- Flisbäck, Marita, 1973, et al.
(författare)
-
Work-family Conflict among Professional Visual Artists in Sweden: Gender Differences in the Influence of Parenting and Household Responsibilities
- 2013
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Högskolan i Borås. - 2000-8325 .- 1403-3216. ; :2, s. 239-268
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores contemporary Swedish artists’ experiences of work–family conflict from a gender perspective. Sweden is a critical case as the country is well-known for its official gender equality policy stressing the importance of possibilities for women and men to balance family and paid work. The analysis of survey data collected from 2,025 Swedish professional visual artists shows their self-reported levels of work–family conflict to be generally low. Women artists, however, were found to experience more conflict than men artists. The results suggest that women face more pressure from the demands of both work and home than men. While an OLS regression analysis showed a relationship between the artists’ parenting responsibility and their perceived level of work–family conflict overall, for men artists this was so only at the second child. An unequal division of housework had negative consequences for women artists’ work–family balance, while the effect of being single was in this regard more pronounced among men than among women. This suggests that men, to a greater extent than women, depend on a spouse to handle the balance between work and family. Although much has happened regarding the gender issues in the art world, patterns of dependence and traditional gender roles in work and caring thus continue to persist, limiting individuals’ choices and actual ability to work as an artist, especially for women.
|
|
| 3. |
- Albinsson, Staffan, 1951
(författare)
-
Breaking new ground - Intrapreneurs in Swedish Cultural Institutions
- 2019
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidsskrift. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 22:2, s. 355-380
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, ten intrapreneurs from Swedish Cultural Institutions have been interviewed. They are cultural entrepreneurs, rather than ‘civil servants’ or ‘officials’, in heart, spirit and action. Who are they? Why did they succeed? Their individual success stories are presented. Some have created new activities while maintaining their organisations reformed, but intact. One reshaped her institution to a fundamentally new position where what was produced was far from what had been the case when she was first employed. The respondents’ assessments regarding the accuracy of ten statements regarding the cultural entrepreneur’s mind-set are discussed. The ‘quadruple-bottom-line of cultural entrepreneurship’ is used as an analysis method, including: (1) economic prosperity, (2) artistic innovation, (3) social change, and (4) institutional development. Furthermore, how the ten intrapreneurs have influenced Swedish Cultural Policy Acts is also discussed.
|
|
| 4. |
- Albinsson, Staffan, 1951
(författare)
-
Musikindustrin och musikpolitiken
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidsskrift. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 221-236
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ett huvudtema i den kulturpolitiska diskursen i Sverige under 1900-talet var hur man skulle arbeta mot den ökande dominansen av den kommersiella kulturindustrin. I 1974 års kulturpolitiska program var ett av målen behovet av att "motverka de negativa effekterna av kommersialism inom kulturområdet" (Proposition 1974:28: 295). Även om det debatterades och ibland ifrågasattes höll det sig kvar fram till en liberalkonservativ riksdags policyrevision år 2009. Man fann att ”det finns ingen given motsättning mellan kommersiell bärkraft och konstnärlig kvalitet eller frihet” (Proposition 2009/10:3:28). Detta överensstämmer med den allätarstrategi som är förhärskande hos den stora majoriteten av musikkonsumenter – även de som har intresse för icke-kommersiell musik (Hesmondhalgh 2013: 52). Kulturpolitiken har alltid innehållit ett mål, om än formulerat lite olika, om att mångfald ska eftersträvas. Att balansen mellan den kommersiella och den icke-kommersiella musiken utvecklats starkt till den förras fördel visas genom en jämförelse mellan STIM:s royaltyintäkter och statens utgifter för kultur. Ett återförande till ett tidigare balansläge skulle kunna åstadkommas genom en pigouviansk avgift där medel överförs från den kommersiella kulturen till den icke-kommersiella.
|
|
| 5. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
Det estetiska omdömet och bildningsestetikens uppgång och fall i den svenska kulturpolitiken
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - Borås, Sweden : Högskolan i Borås. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 139-155
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln urskiljs, utifrån en estetisk synvinkel, hur den svenska kulturpolitiken när den förnyades under övergången från 1960- till 70-talet övergav det bildningsestetiska synsätt som tidigare låg till grund för den, under vad som här betecknas som dess förexplicitgjorda fas. Rötterna till och utvecklingen av detta bildningsestetiska synsätt härleds till tiden för estetikbegreppets introduktion i filosofin under 1700-talet, och framför allt till Kants och Schillers analyser av det estetiska omdömet respektive estetisk fostran, och hur dessa efterhand kombinerades med 1800-talets bildningstänkande. Denna bildningsestetik låg under 1900-talet till grund för den bildningspolitik som framträder tydligt i statliga utredningar, betänkanden och propositioner ända fram till dess att den nya kulturpolitiken sjösätts under övergången från 1960- till 70-talet. Denna förnyelse lämnade inte bara bildningsestetiken bakom sig, utan tonade överhuvudtaget ner och fasade ut estetiska synsätt som grund för kulturpolitiken. Den nya kulturpolitiken har dock ställts inför samma problem och svårigheter som den som vilade på ett bildningsestetiskt synsätt i fråga om att hantera estetiska kvalitetsbedömningar och -skillnader, inklusive de estetiska omdömen som dessa i någon form alltid faller tillbaka på. I artikeln urskiljs tre sådana former av estetiska omdömen, subjektiva, intersubjektiva och institutionaliserade, och som förstås som en triangulering av det estetiska omdöme vars bestämningsgrund enligt Kant inte kan vara annat än subjektiv.
|
|
| 6. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Entreprenören som poet : Om Schumpeter, Bloom och skapande förstörelse
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Universitetsforlaget. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 204-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan Joseph Schumpeters teori om entreprenören och Harold Blooms teori om den romantiska poeten. Studien fokuserar på entreprenörens respektive poetens strategier eller ”estetik” samt deras respektive förhållningssätt till den tradition som föregår dem. Studien tar utgångspunkt i att svenska och europeiska kultur- och utbildningspolitiska dokument från 00-talet lyfter fram den kreativa och nytänkande entreprenören som en förebild för kulturskapare.Genom att jämföra Schumpeters och Blooms teorier visar studien hur såväl entreprenören som poeten förhåller sig till ett ”Great Original” – den rådande formen av kapitalism respektive litteraturhistoriens stora poeter – som de i en dialektisk manöver måste förkasta och förvalta på en och samma gång. Den strategi som är tillgänglig för entreprenören såväl som för poeten är att i någon mening feltolka detta ”Great Original” för att på så vis uppenbara (och överskrida) de ramar som kringskär föregångarnas tänkande, vilket studien kopplar till Schumpeters tal om ”skapande förstörelse” och Blooms hänvisningar till fadersmord i Freuds mening.En skillnad som studien pekar ut är att Blooms framställning av poeten är mer individualistisk än vad Schumpeters framställning av entreprenören är i dennes senare texter, i vilka entreprenören omtalas som en funktion som inte nödvändigtvis är knuten till en individ. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida entreprenörens respektive poetens ifrågasättande förhållningssätt till den tradition som föregår dem kan förstås som systemgenererande eller systembrytande kritik. Studien drar slutsatsen att bägge förhållningssätten kan förstås som systemgenererande, även om entreprenören värnar kapitalismens fortlevnad medan poeten strävar efter att vidga ramarna för – och därigenom upprätthålla liv i – litteraturhistorien.
|
|
| 7. |
- Diurlin, Lars, 1979-
(författare)
-
“For the support of artistically superior films” : The State Film Prize Committee and the formative years of a quality-directed Swedish film policy 1960–1963
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 156-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 1960 The State Film Prize Committee was founded in Sweden with the intention to support artistically superiorfilms. Research on Swedish quality-directed film policies usually has as its point of departure the Swedish Film Insti-tute, established in 1963, thus locating the birth of Swedish film policy and the establishment of a film “field” in theBourdieusian sense. This article is based on the argument that the years of the Committee epitomized a push and pullbetween competing positions in a bourgeoning field, as discussions were catalysed by its evaluative system. Thearticle underscores that the historiography of Swedish quality-directed film policy, as well as aspects regarding theformation of a field, needs revision, particularly in relation to which theoretical definitions of film and culture policyare used. The Committee is discussed in relation to three contexts: a generational change in film culture; an indeter-minacy regarding the relationship between nationally sanctioned art film and other art forms; the Social Democraticformation of an interventionist cultural policy. Methods and material used include tracing debates on film culture,document analysis in the archive of the Committee, and examining recurring themes in supported films. The articlescrutinizes notions of transmedial and minor (film) art as it was favoured by the Committee, in contrast to a newgeneration of cinematic modernists who sought to purify the medium (aesthetically and institutionally). Further-more, issues of autonomy are examined regarding how the Committee functioned as an arm’s length body. It is esta-blished that the Committee acted as a veritable film producer and furthermore sidestepped governmental statutes.The article also establishes that the Committee represents a decisive, albeit transitional, period in the history of Swe-dish film policy, when film and cultural policy aligned for a short time, before film policy, as a result of the corporatistSFI reform, was instead detached from cultural policy.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Erlanson, Erik, 1986-, et al.
(författare)
-
The Aesthetics of Cultural Policy
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Universitetsforlaget. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; :2, s. 103-105
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Erlanson, Erik, 1986-
(författare)
-
Towards a new historical context for the understanding of cultural policy, or, the common enterprise of French Surrealist André Breton and Swedish Minister of Culture Ragnar Edenman
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Scandinavian University Press. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 106-119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The preservation of artistic freedom is one of the pillar stones of cultural policy in liberal democracies. This concern for artistic freedom is, however, traversed by contradictions. It seems impossible to support without influencing. By analysing documents from the history of Swedish cultural policy and the history of the avant-garde, this paper aims to abstract the logic that makes this paradoxical preservation of artistic freedom reasonable. In doing so, I propose a new historical context for the understanding of cultural policy. While the concern for artistic freedom has often been interpreted as a continuation of modern aesthetic thought, I demonstrate that it reveals an anti-aesthetic feature of cultural policy. This feature can be understood in terms of an identification of art with culture. The new context calls for a reconsideration of the place of the aesthetic judgement in cultural policy and of the relationship between cultu- ral policy and democracy.
|
|
