| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den europeiska stabiliseringspolitiken efter coronapandemin - Mer flexibel integration eller federalism?
- 2022
-
Ingår i: EU mellan federalism och flexibel integration. - 1403-3879. - 9789173591799 ; 2022, s. 115-144
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I bokens kapitel diskuterar Fredrik N G Andersson och Lars Jonung finans- och penningpolitiken i Europa efter coronapandemin. Sedan euron, den gemensamma valutan, infördes den förste januari 1999 har såväl penningpolitiken som finanspolitiken varit föremål för en rad reformer. Dessa har varit påverkade av erfarenheterna och tolkningen av tidigare ekonomiska kriser. I samband med coronapandemin 2020–21 togs de första stegen mot en federal finanspolitik inom EU då medlemsländerna kom överens om den gemensamma återhämtningsplanen NextGenerationEU. Den innehåller både transfereringar mellan medlemsländerna och nya befogenheter för EU-kommissionen att ta upp lån och skatter. I detta kapitel diskuterar Andersson och Jonung innebörden av en gemensam finanspolitik för EU. Vilka möjligheter och svårigheter skulle en federal finanspolitik möta? Kapitlet inleds med en genomgång av hur den globala finanskrisen 2008/09, den europeiska skuldkrisen 2010–15 samt coronapandemin påverkat det stabiliseringspolitiska ramverket i EU. Den grundläggande tesen som författarna driver är att reformerna av ramverket har styrts av kortsiktiga krishänsyn och inte av de grundläggande problemen som EU:s ekonomier brottas med. Ökad federalism genom en fiskal union och ett större ansvar för den Europeiska unionen i utformningen av finanspolitiken löser inte unionens centrala ekonomiska obalanser. Snarare kan ökad federalism leda till ytterligare spänningar mellan medlemsländerna när deras nationella intressen skiljer sig åt. Andersson och Jonung betonar struktur- och tillväxtreformer som ett alternativ till en federal finanspolitik. Europas ekonomi har under lång tid lidit av svag tillväxt vilket förstärker den ekonomiska nedgången under kriser. Genom att fokusera på tillväxt- och strukturreformer kan Europa möta framtida kriser mer framgångsrikt än vad fallet varit under eurons första tjugo år. Ett sådant reformarbete omfattar ett färdigställa en väl fungerande inre marknad – en fråga som redan ligger inom EU:s kompetensområde och som inte kräver nya maktbefogenheter.
|
|
| 4. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Euron och nationalstaten som aldrig försvann : Behöver Europa fler valutor?
- 2019
-
Ingår i: EU och nationalstatens återkomst. - 1403-3879. - 9789173591324 ; 2019, s. 185-216
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fredrik N G Andersson diskuterar i bokens sjätte kapitel den gemensamma valutan eurons problem och framtid. Andersson påpekar att utmaningen för euron inte är nationalstatens återkomst utan att nationalstaten aldrig försvann. För att vinsterna med en gemensam valuta skall överstiga kostnaderna måste euroländerna förenas i en politisk union som gemensamt utformar regler för bland annat skatter, arbetsmarknad och välfärd. Länderna har dock varit ovilliga att lämna ifrån sig makten över den ekonomiska politiken. Andersson visar att inom manga områden har länderna agerat efter sitt nationella intresse istället för det gemensammas bästa vilket gett upphov till skillnader i den ekonomiska utvecklingen. Dessa skillnader har i sin tur bidragit till politiska konflikter mellan medlemsländerna som försvarar hela EU-samarbetet. Vidare beskriver Andersson de reformförslag som EU-kommissionen lagt fram och som är tänkta att stärka euron. Andersson är kritisk till dessa reformer, som han menar är alltför bakåtblickande, och i sin analys kommer han fram till att de inte heller är tillräckliga för att återställa den ekonomiska balansen i euroområdet. Utifrån analysen diskuterar Andersson därefter om euron bör splittras i två eller fler valutor när länderna i praktiken visat sig ovilliga att säkra eurons framtid genom en politisk union. Han finner att det vore den mest rimliga utvecklingen, nämligen att något eller några länder lämnar euron. Ett sådant scenario skulle kunna bidra till att minska det sociala och ekonomiska tryck som byggts upp inom euroområdet och som 2019 försvarar EU-ländernas samarbete. Att splittra euron är dock inte enkelt och riskerar att bli väldigt kostsamt på kort sikt. Men Andersson landar ända i att de långsiktiga vinsterna troligen är större än de kortsiktiga kostnaderna. Kapitlet mynnar ut i rekommendationen att EU och medlemsstaterna måste förbereda en vänskaplig skilsmässa där de kortsiktiga kostnaderna av att splittra euron begränsas genom att delningen av euroområdet sker under sa kontrollerade former som möjligt. På sa sätt kan mindre euro leda till mer Europa i framtiden.
|
|
| 5. |
- Andersson, Hans
(författare)
-
När stater konkurrerar är flyktingar förlorare
- 2002
-
Ingår i: Europaperspektiv : årsbok för Europaforskning inom ekonomi, juridik och statskunskap. - 1403-3879. ; , s. 105-123
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Berg, Linda, 1973
(författare)
-
Medborgarnas tillit till EU som politiskt system
- 2017
-
Ingår i: Bakardjieva E. A., Michalski A., Oxelheim L. (red.). Tilliten i EU vid ett vägskäl: Europaperspektiv 2017. - Stockholm : Santérus förlag. - 1403-3879. - 9789173591126 ; , s. 83-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Cramér, Per, 1958
(författare)
-
Brexit, Trump och den globala frihandeln
- 2018
-
Ingår i: Engelbrekt A. B., Michalski A. & Oxelheim l. (red) EU i en världsordning under omvandling: Europaperspektiv 2018: årsbok för Europaforskning inom ekonomi, juridik och statskunskap. - Stockholm : Santérus förlag. - 1403-3879. - 9789173591263 ; , s. 59-86
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
