| 1. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
De otroliga åren” – utvärdering av föräldrautvecklings-grupper enligt Webster-Stratton-metoden
- 2008
-
Ingår i: Aetolia. - 1404-2932. ; 10:4, s. 1-26
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som uppvisar allvarliga utagerande beteenden som trotssyndrom och uppförandestörning utgör en förhållandevis stor grupp i samhället (4-12% av alla barn). Ju tidigare i livet som dessa beteenden uppvisas desto större är risken att problemen förvärras och blir permanenta. Förutom att dessa beteenden medför ett stort lidande för många av barnen och deras närmaste omgivning förorsakar de också stora kostnader för samhället. I dag finns stor enighet kring att en transaktionell modell, där samspelet mellan genetiska, psykologiska och sociala faktorer beaktas, bäst förklarar utvecklingen och upprätthållandet av utagerande beteendeproblem. Strukturerad föräldraträning är den behandlingsmodell som visat sig mest framgångsrik när det gäller barn som uppvisar dessa problem. De otroliga åren, som utvecklats av Carolyn Webster-Stratton i USA, är den modell som har bäst forskningsstöd, och modellen har i flera randomiserade studier visat sig vara framgångsrik när det gäller att hjälpa dessa barn och deras föräldrar. De otroliga åren introducerades i Sverige i början av 2000-talet och prövades i en öppen studie med lovande resultat. Den föreliggande studien är den första randomiserade studien i Sverige av De otroliga åren. Femtiosex barn ingick i studiegruppen, 37 lottades till den grupp som omedelbar påbörjad föräldraträning (interventionsgrupp) medan 19 lottades till att stå på väntelista ca sex månader innan de eventuellt påbörjade föräldraträningsgrupp. Mätningar av barnens uppförandeproblem och psykiska hälsa gjordes före, direkt efter samt ett år efter avslutad grupp. När det gäller trots och uppförandeproblem uppvisade barnen i interventionsgruppen statistiskt signifikanta förbättringar. Effektstorleken på dessa förändringar var stor, och förändringarna bibehölls vid ettårsuppföljningen. Det förelåg ingen statistiskt signifikant skillnad i före- och eftermätningarna för väntelistegruppen.
|
|
