| 1. |
- Bendegard, Saga, 1982-
(författare)
-
Klarspråksarbetets villkor i samband med EU:s rättsaktsöversättning
- 2015
-
Ingår i: Sakprosa. - : University of Oslo Library. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 7:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It has long been expected that public texts from Swedish authorities be written in plain language, and since Sweden’s entry into the EU, such expectations have also applied to Swedish translations of EU documents. Several studies have shown that these translations fulfil such expectations to a lesser extent than do domestic texts; since only a few studies address the process behind these translations, however, the reason for this outcome gap is unknown. The aim of the present study, therefore, is to map this translation process, and the conditions within it for producing plain-language work. This study is based on field observations, interviews, and revised translations. The results show that the diversity of the recipients makes it difficult to apply recommendations vis-à-vis adapting a text to readers’ previous knowledge, that the translations should be considered EU texts rather than Swedish texts, and that the concept of ‘plain language’ is often interpreted differently than is the case in the translation units studied. These results point also to certain relevant aspects in plain-language work in national settings too; they raise questions, for example, about the other steps by which we can make legislation accessible to the general public, and about what plain language should actually look like.
|
|
| 2. |
- Blåsjö, Mona, 1960-
(författare)
-
"Att skriva avtal är att förutse problem" : Medierad diskursanalys som metod för att studera bolagsjuristers textbruk
- 2013
-
Ingår i: Sakprosa. - : University of Oslo Library. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 5:2, s. 1-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- By applying concepts from Mediated Discourse Analysis (MDA, Scollon & Scollon 2004), this article contributes to the field of applied linguistics theoretically and empirically. The theoretical issue is the problematization raised by e.g. Karlsson (2010) on how to regard the text–“context” relationship. The empirical contribution concerns our knowledge about how texts are used in professional communication. The data consists of observations of company lawyers’ work, interviews, a focus group, a few texts and feedback from lawyers on preliminary findings. The results show that the writing of contracts is a predominant social practice (or practice of nexus, as several practices are included in this) for company lawyers; that this practice includes anticipating and avoiding problems for the company; and how this practise is locally performed together with other professional representatives. MDA is shown i.e. to include concepts for analysing actors dealing with complexity out of the immediate interaction.
|
|
| 3. |
- Blåsjö, Mona, et al.
(författare)
-
“Put a meeting in my calendar!” The literacy practice of the digital calendar in workplaces
- 2019
-
Ingår i: Sakprosa. - : University of Oslo Library. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 11:1, s. 1-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Modern work life includes many digital tools, of which the shared digital calendar has attracted little attention in applied linguistics. The framework for this study is mediated discourse analysis applied to ethnographic data from one workplace and eight contextual interviews from eight other workplaces. The data were analyzed 1) qualitatively, using Wertsch’s (1998) concepts for agency, and 2) quantitatively, through an SFG (Systemic Functional Grammar) analysis of the interviews. The quantitative analysis reveals a high degree of agency. The qualitative analysis shows that discourses of managerialism, globalization, democratization and “flat organizations” can be mapped to the digital calendar. The calendar is also related to other text media such as whiteboards and time report systems, where squares with colors and writing constitute the discursive shapes that are common to the digital calendar. The ability to search and book meetings in the calendars of others is an affordance, although regulated through digital or verbal access. In this and other ways, the individual is strongly connected to the digital tool. The boundary between private and public has been challenged by digital tools. Social actors can resist, e.g., by non-compliance in using the digital calendar, thus increasing their sense of agency. Additional features include the ability to combine different media and develop practices that are not directly offered by the design of the tool. The digital tool both widens the agency of the actors, e.g., in keeping a great deal of information connected to one meeting, and delimits it, e.g., in sometimes rendering individuals helpless to what they see in their own calendars.
|
|
| 4. |
- Borgström, Eric, 1982-
(författare)
-
Vad räknas som belägg för skrivförmåga? ett textkulturellt perspektiv på skrivuppgifter i den svenska gymnasieskolans nationella prov
- 2012
-
Ingår i: Sakprosa. - Oslo : Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 6:1, s. 1-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines writing tasks in Swedish national tests from 2007-2012. My aim is to examine some ways in which writing ability are conveyed by the test. For this purpose I combine concepts such as construct and target domain from test theory, with a text theoretical/sociocultural approach to writing. Within this framework I examine which written mediations count as evidence of writing proficiency (i.e. that are given text value) in the test context. The writing tasks are analyzed through the dimensions of themes, text structures, and acts of writing. I also analyze the writer roles implied by these tasks. The analysis shows that the test construction brings four distinct and recurrent task types to the fore. Based on those results I reconstruct the target domains of the tests, and discuss the prerequisites of their validity, from the perspective of writing theories on the one hand, and of the established course objectives on the other.
|
|
| 5. |
- Byrman, Gunilla, 1953-, et al.
(författare)
-
Djävulen sitter i detaljerna : Om citatteckenbruk i texter hos Polisen och socialtjänsten
- 2019
-
Ingår i: Sakprosa. - Oslo : Institutt for lingvistiske og nordiske studier. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 11:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I studien undersöks citatteckenbruk i Polisens förundersökningar och socialtjänstens barnavårdsutredningar. Syftet är att belysa citatteckens funktion och möjliga tolkningar av texterna till följd av citatteckenbruket, som studeras i diskurspresentationstyperna: direkt och indirekt anföring samt narration. Utgångspunkten för studien är att citattecken är en betydelseskapande resurs och att bruket spelar roll för texters funktionalitet i de verksamheter som texterna ingår i. Ett annat syfte är att bidra till terminologiutveckling inom forskningsfältet. Materialet består av 20 utredningstexter. En relevant del i dessa texter är återgivning av information som inhämtats vid samtal och intervjuer, och texterna representerar därmed en diskurs som rör sig i gränslandet mellan talat och skrivet språk. Studiens resultat tolkas med hjälp av begrepp som intertextualitet och rekontextualisering. Av analyserna framgår att citatteckens primära funktion kan kopplas till en återberättande aktivitet, men i framför allt barnavårdsutredningarna är användningen av citattecken heterogen, och den typografiska resursens funktioner framstår som oklara. Ett annat resultat är att 50 procent av allt citatteckenbruk i texterna är okonventionellt och finns inte beskrivet i skrivhandledningar. Genom resultatet aktualiseras behovet av en begreppsapparat som på ett adekvat sätt kan användas för att förstå och beskriva citattecken som en betydelseskapande resurs. Citattecken studeras främst i den litterära stilistiken, men denna studie visar att citattecken som textuell och betydelseskapande resurs även är ett relevant forskningsområde inom sakprosainriktad forskning.
|
|
| 6. |
- Byrman, Gunilla, 1953-, et al.
(författare)
-
Metadiskursiva drag i tal om död och munskydd i Folkhälsomyndighetens presskonferenser under pandemin 2020-2021
- 2024
-
Ingår i: Sakprosa. - Oslo : Universitetet i Oslo. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 16:3, s. 1-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studien behandlar Folkhälsomyndighetens (FHM) information till allmänheten om covid-19 via återkommande presskonferenser. Syftet är att undersöka metadiskursiva drag i myndighetens information om dödstal och munskydd med fokus på vaghet och säkerhet i de språkliga uttrycken. Teoretiskt och metodiskt utgår studien från den reflexiva metadiskursiva modellen som ser den interpersonella funktionen som grundläggande i all interaktion och som fokuserar yttrandens propositionella innehåll. Materialet utgörs av ett strategiskt urval av sju presskonferenser (2020–2021). Resultatet visar att FHM uttrycker sig med större säkerhet om dödstal än om munskydd. Detta beror sannolikt på att dödstalen kan verifieras statistiskt. FHM:s talespersoner är oftast talarorienterade och använder vi i betydelsen ’FHM’, men de kan också vara lyssnarorienterade genom direktiva anvisningar till allmänheten. I informationen om dödstal förekommer många förstärkande språkliga uttryck. Enligt FHM råder det osäkerhet om munskyddens effekt, och myndigheten intar i denna fråga en position som går emot såväl WHO:s som grannländernas rekommendationer. Det kan vara oklart vem som innefattas i FHM:s vi, dvs. om det betyder ’FHM’, ’vetenskapen’ eller ’vi alla’. Därutöver förekommer många garderande språkliga uttryck och undvikande strategier. FHM:s rekommendationer om munskydd är genomgående explicit direktiva och indirekt talarorienterade; de hänvisar alltid till sina egna smittskyddsåtgärder som inte innefattar användning av munskydd. Studien behandlar en kommunikativt utmanande situation som ett ständigt förändrat pandemiläge utgör. Den metadiskursiva modellen är en adekvat förklaringsmodell som skulle kunna användas av forskare för liknande studier i framtiden.
|
|
| 7. |
- Dahl, Alva, 1985-
(författare)
-
Frågan om en dialogistisk stilistik
- 2016
-
Ingår i: Sakprosa. - : University of Oslo Library. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 8:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel syftar till att uppmuntra till en förnyelse av stilistiken genom att diskutera hur en rad viktiga teoretiska begrepp inom stilistiken kan knytas till en dialogistisk språkförståelse, i synnerhet så som den uttrycks i några texter av Michail Bachtin och kretsen runt honom. Därmed vill artikelförfattaren förespråka ett sätt att bedriva stilstudier som förmår uppmärksamma komplexa språkliga förhållanden utan att skapa onödiga teoretiska överbyggnader. De undersökta begreppen är bland annat stil, genre, tolkning, författare, läsare och kontext. Hur vi förstår dessa begrepp måste hänga ihop med vår övergripande språksyn. Slutligen vill artikeln även föra in studiet av litterär översättning i en dialogistisk stilistik. Artikeln integrerar på så vis både stilistiska och översättningsteoretiska frågor i diskussionen om språkets grundläggande villkor.
|
|
| 8. |
- Karlsson, Anna-Malin, 1969-, et al.
(författare)
-
Gränsöverskridande meningsskapande : Om relevansen hos begrepp som text och sakprosa för förståelsen av hälsokommunikation
- 2018
-
Ingår i: Sakprosa. - Oslo : Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 10:1, s. 1-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln problematiseras etablerade gränsdragningar och dikotomier inom text- och interaktionsforskning, med särskilt fokus på begreppet sakprosa. Kommunikationsprocesser om hjärtfel används för att visa på skärningspunkterna mellan medieringsformer, roller och kunskapsdomäner. Det empiriska materialet utgörs av konsultationssamtal mellan gravida och läkare, onlineforum på nätet och bloggar skrivna av föräldrar till barn med medfödda hjärtfel. De tre fallen jämförs med avseende på medieringsresurser, kunskapspositionering och framställningsformer. Resultaten visar att konsultationssamtalen är monologiska och textliknande medan skrift, särskilt i forumen, används på otraditionella och dialogiska sätt. I forum och bloggar bygger deltagare expertis utifrån personlig erfarenhet. I samtalen framstår läkarens framställningsformer som starkt styrande. Läkarna har dock inte alltid den största auktoriteten. Expertroller förhandlas i varje situation, och gränserna för fackkunskap är oskarp. Kunskap dock genomgående ett viktigt kapital, och olika typer av kunskap tillskrivs olika värde i de olika kontexterna. En utmaning för modern fackkommunikationsforskning är att bättre förstå dynamiken och nätverken som är involverade när saklig kunskap görs relevant i verkliga livssituationer.
|
|
| 9. |
- Ledin, Per, 1962-, et al.
(författare)
-
Den multimodala sakprosan
- 2019
-
Ingår i: Sakprosa. - : Universitetet i Oslo. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 11:4, s. 1-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alla sakprosatexter är multimodala, och denna artikel diskuterar relationen mellan sakprosaforskning och multimodalitetsforskning. Artikeln adresserar två frågor: Hur kan forskning om multimodalitet och sakprosa stimulera varandra? och Hur förhåller sig nordisk sakprosaforskning till en vidare multimodal forskningstradition? För att besvara dessa frågor tecknar artikeln multimodalitetstraditionens utveckling samt härleder sakprosabegreppets ursprung. I ljuset av såväl äldre som nutida sakprosaforskning argumenterar artikeln för att sakprosabegreppets multimodala potential huvudsakligen ligger i förledet sak eftersom det riktar ljuset mot textens roll som ett yttrande om verkligheten inom en institution. Således argumenterar artikeln att samspelet mellan verbalspråket och andra semiotiska resurser bör stå i centrum vid studiet av sakprosa, oberoende av om det handlar om ett samspel mellan verbalspråk och t.ex. visuella, rumsliga eller auditiva resurser. Detta pekar slutligen på nödvändigheten i att uppmärksamma hur olika affordanser – dvs. möjligheter och begränsningar – i olika semiotiska material används i olika kontexter. Därmed blir också efterledet prosa relevant, eftersom de riktar uppmärksamheten mot kvaliteter i uttrycket.
|
|
| 10. |
- Ledin, Per, et al.
(författare)
-
Den multimodala sakprosan : The Multi-modal Non-fiction (’sakprosa’)
- 2019
-
Ingår i: Sakprosa. - Oslo, Norway : Universitetet i Oslo. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 11:4, s. 1-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alla sakprosatexter är multimodala, och denna artikel diskuterar relationen mellan sakprosaforskning och multimodalitetsforskning. Artikeln adresserar två frågor: Hur kan forskning om multimodalitet och sakprosa stimulera varandra? och Hur förhåller sig nordisk sakprosaforskning till en vidare multimodal forsknings-tradition? För att besvara dessa frågor tecknar artikeln multimodalitetstraditionens utveckling samt härleder sakprosabegreppets ursprung. I ljuset av såväl äldre som nutida sakprosaforskning argumenterar artikeln för att sakprosabegreppets multimodala potential huvudsakligen ligger i förledet sak eftersom det riktar ljuset mot textens roll som ett yttrande om verkligheten inom en institution. Således argumenterar artikeln att samspelet mellan verbalspråket och andra semiotiska resurser bör stå i centrum vid studiet av sakprosa, oberoende av om det handlar om ett samspel mellan verbalspråk och t.ex. visuella, rumsliga eller auditiva resurser. Detta pekar slutligen på nödvändigheten i att uppmärksamma hur olika affordanser – dvs. möjligheter och begränsningar – i olika semiotiska material används i olika kontexter. Därmed blir också efterledet prosa relevant, eftersom de riktar uppmärksamheten mot kvaliteter i uttrycket.
|
|
