| 1. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Digitala textkompetenser och undervisning. En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan
- 2020
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Bildning, utbildning, fortbildning, Linköping, 22-23 november 2018, s. 270-286. - Linköping : Linköpings universitet. - 1651-9132. - 9789179298449
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital teknik för in nya möjligheter i svenskämnet, som exempelvis multimodala inslag och hypertexter, men ställer också förändrade krav både på elevers läsning, design och utvärdering av texter och lärares undervisning. Förändringar i läroplan och styrdokument tyder på en önskan om att elever ska vara digitalt textkompetenta. Genom en metatol- kande ansats har ett urval av aktuell svensk forskning på området reanalyserats. Syftet är att problematisera och synliggöra de möjligheter och utmaningar den digitala tidsåldern ställer på elever och lärare när det gäller att utveckla digitala textkompetenser. Analysen bygger på studier som spänner över grund- och gymnasieskola och behandlar frågor som rör elevers lärprocesser och lärares beredskap till handledning, stöttning och bedömning när elever söker, tolkar, läser, skapar och hanterar digitala, multimodala texter. Analysen indikerar att elever behöver stöd i att värdera och tolka information samt att designa texter multimodalt. Den visar dessutom att lärare är i behov av redskap för att uppfatta och värdera digitala, multimodala textkompetenser. Kursplanerevideringarna avseende digitalisering uppvisar ett tekniskt perspektiv på användning av digitala verktyg snarare än kvalitativa aspekter av elevernas multimodala textarbete. Konsekvensen blir att lärare, oavsett årskurs eller ämne, har svårt att relatera elevers kunskapsproduktioner till kunskapsmålen i kursplanerna. Det pekar i sin tur på ett behov av att utveckla nya sorters kvalitetsindikatorer för bedömning och betygssättning gällande digital multimodal textanvändning. Om lärare och elever har en gemensam förståelse för digitala, multi- modala texter, kan det utgöra en grund för att forma mer fokuserade och medvetna samtal om kvalitet i digitalt utformat innehåll.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Malmberg, Anja, 1967
(författare)
-
Grammatikövningar i läromedel för Svenska 1
- 2020
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : bildning, utbildning, fortbildning ; Linköping 22-23 november 2018 / reaktörer: Maritha Johansson, Bengt-Göran Martinsson, Suzanne Parmenius Swärd.. - Linköping : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning och Linköpings universitet. - 1651-9132. - 9789179298449
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ohlsson, Elisabeth
(författare)
-
Hur synliggör man ett ordförråd?
- 2020
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Bildning, utbildning, fortbildning, Linköping, 22-23 november 2018. - Linköping : Linköpings universitet. - 1651-9132. - 9789179298449
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I kapitlet presenteras en licentiatstudie där gymnasieelevers produktiva vokabulär undersöks med kvantitativa och korpuslingvistiska metoder för att identifiera och se förekomst och användningsgrad av olika ordkategorier. Genom att visualisera resultaten i figurer synliggörs elevernas olika språkliga resurser. Materialet består av 520 texter skrivna på svenska av gymnasieelever vid fyra olika tillfällen under deras tre gymnasieår. Texterna är insamlade inom CLISS-projektets ram (Content and Language Integrated Learning in Swedish Schools) med 240 deltagande elever varav en grupp med språkklasser som haft engelska som undervisningsspråk (CLIL) och en grupp med kontrollklasser som haft svenska som undervisningsspråk (icke-CLIL). Resultaten redovisas som medelvärden för elevgrupperna CLIL och icke-CLIL samt för genus och analyseras även med SPSS, version 22. Studiens resultat visar att de deltagande eleverna, såväl CLIL som icke-CLIL, i liten utsträckning använder sig av de variabler som kännetecknar ett mer vetenskapligt sätt att skriva. Ingen tydlig progression uppvisas heller över tid av de olika variabelmätningarna. De pedagogiska implikationer som studien ger är flera; komplexiteten av hur ett ordförråd kan synliggöras behöver uppmärksammas liksom hur texttyper är sammansatta av olika vokabulär där ordens betydelse och funktion kan variera. Alla elever bör tidigt i skolan ges stöttning i att utveckla medvetenhet och förståelse för ordförrådet som en framgångsfaktor i all utbildning.
|
|
| 6. |
- Widhe, Olle, 1971, et al.
(författare)
-
Högläsning som estetisk praktik. Att läsa tillsammans med äldre elever
- 2020
-
Ingår i: Bildning, utbildning, fortbildning. Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning ; Linköping 22-23 november 2018 / redaktörer: Maritha Johansson, Bengt-Göran Martinsson, Suzanne Parmenius Swärd.. - Linköping : SMDI - Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 1651-9132. - 9789179298449 ; , s. 81-93
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln syftar till att undersöka situationer då lärare ägnar sig åt högläsning tillsammans med äldre elever. Materialet utgörs av ett fokusgruppssamtal med tre erfarna svensklärare i Västra Götaland, en från högstadiet och två från gymnasiet. Genom lärarnas samtal får vi kunskap om vad högläsning tillsammans med äldre elever kan innebära och vilken plats den kan tilldelas i undervisningen. Vårt resultat pekar mot att högläsning inte enbart hör hemma i undervisningen av yngre elever, ovana läsare, nyanlända elever eller elever med särskilda behov. Tvärt om visar det sig att lärarna ser många generella fördelar med högläsning och att den även tycks uppskattas av eleverna själva. Parallellt med detta visar undersökningen att högläsning inte bör reduceras till enbart en metod för att uppnå andra lärandemål. Med utgångspunkt i analysen av lärarnas samtal genereras här tre begrepp, högläsningskonvention, estetiskt delande och auditiv föreställning, vilka understryker att högläsning tillsammans med äldre elever kan tillskrivas en estetisk dimension med ett eget värde.
|
|
| 7. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Från samtalsledare till förändringsagent? Handledarens roll i Läslyftet
- 2017
-
Ingår i: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning.Textkulturer. Karlstad 24-25 nov, 2016 / Redaktörer: Birgitta Ljung Egeland, Christina Olin Scheller, Marie Tanner, Michael Tengberg. - Karlstad : Karlstads universitet Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. - 1651-9132. - 9789170639203
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Björk, Oscar, 1990-
(författare)
-
Tidigt naturvetenskapligt skolskrivande
- 2020
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Linköping : SMDI – Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 9789179298449 ; , s. 29-49
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Artikeln handlar om hur innehåll konstrueras i barns tidiga skolskrivande av naturvetenskapliga texter på lågstadiet och med hjälp av vilka språkliga resurser detta görs. Vidare diskuteras hur frön till ett mer avancerat naturvetenskapligt skrivande kan synliggöras i detta tidiga skrivande. Studien som presenteras i artikeln bygger på analyser av 78 elevtexter, i fyra textgrupper, skrivna av två klasser i årskurs 2 och 3 på lågstadiet som handlar om ”Hjärtat, lungorna och blodet” respektive ”Skogssnigeln och skogs-ödlan”. Analyserna bygger på textanalytiska verktyg inspirerade av den Systemisk-funktionella lingvistikens transitivitets- respektive kohesionsanalys och erbjuder även ett metaspråkligt bidrag till hur innehållsaspekter av elevers tidiga skolskrivande kan diskuteras. Analyserna, som syftar till att svara på vilket innehåll som konstrueras i de analyserade texterna och hur detta görs, visar på likheter och olikheter bland de analyserade texterna. Exempelvis syns att de vanligaste konstruktionerna av innehåll, i studien kallat innehållsteman, konstruerar frön (exemplet tekniska och ämnesspecifika termer och begrepp) till ett mer avancerat naturvetenskapligt skrivande men även att dessa frön kan se ut på flera olika sätt i texterna. Detta resultat nyanserar bilden som ges av tidigare forskning rörande barns tidiga naturvetenskapliga skrivande. Resultaten diskuteras vidare ur ett didaktiskt baserat receptionsteoretiskt perspektiv som fokuserar på vad som händer i mötet mellan elev och skrivuppgift. Ur detta perspektiv syns att mötet resulterat i det närmaste identiska texter trots att texterna skrivits vid flera olika tillfällen, om två olika teman och av olika elever. Detta diskuteras avslutningsvis i relation till studiens didaktiska implikationer, som bland annat berör frågan om vilka förväntningar som finns på tidigt naturvetenskapligt skolskrivande.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Borgström, Eric, 1982-, et al.
(författare)
-
Tioåringar skriver nationellt prov
- 2010
-
Ingår i: Texter om svenska med didaktisk inriktning. - Malmö : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 1651-9132. ; 7, s. 25-33
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
