| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Nilsson, Daniel, et al.
(författare)
-
Mätning av grotflis
- 2012
-
Ingår i: Research results (Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products). - 1654-9759. ; , s. 1-5
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet med denna studie har varit att jämföra olika mätmetoder för grotflis som bygger på volym, vikt och olika sätt att uppskatta fukthalten. Den metod som antas som facit bygger på 10 prover per container vilket innebär 30 prover per leverans. Facit har sedan jämförts mot 6 olika mätmetoder. Studien omfattar 44 leveranser grotflis, i huvudsak från barrträd, under vinter- och sommarförhållanden. Transporten till värmeverket har skett i ekipage om tre fliscontainrar. Denna redovisning är en förkortad version av projektets slutrapport, Rapport nr 21 vid institutionen för skogens produkter, SLU, Uppsala. Medelfukthalten för grotflisen i hela studien uppmättes till 35,2 % av LNU/SLU och 34,9 % av VMF Syd vilket är en skillnad på 0,3 %-enheter. Beräknas kvotspridningen för fukthaltsmätningarna blir den ca 10 % för VMF-mätning och ca 32 % för en finsk metod för skattning av fukthalt jämfört med LNU/SLU. Det effektiva värmevärdet varierar mellan 2,86 till 3,22 MWh/ton och mellan 0,97 och 1,01 Mwh per m3s. När det gäller de olika mätmetoderna visade det sig att mätmetod M6, energivärde direkt från VMFs mätsedel, var den bästa med en kvotspridning på 6,4 % i jämförelse med antaget facitvärde beräknat enligt LNU/SLU. Anledningen till detta är att denna mätning baseras på mätning av fukthalten och ett beräknat effektivt värmevärde för varje enskild leverans medan de andra mätmetoderna bygger på ett beräknat ”erfarenhetstal” för energinnehåll per ton respektive per m3s för leveranserna i studien. Om mätningen baseras på erfarenhetstal för fukthaltsmätning visar resultaten att volymmätning ger en mindre kvotspridning, runt 10 %, jämfört med viktbaserad mätning där kvotspridningen hamnar på ca 17 % jämfört med facit. Fukthaltsmätning enligt en finsk metod ger en kvotspridning på ca 15 %. Volymminskningen under transport för alla leveranser i studien uppmättes i medeltal till strax över 2 % och resultaten visar också att den största delen av volymminskningen, ca 70 %, sker redan under de första kilometrarna.
|
|
| 4. |
- Nylinder, Mats, et al.
(författare)
-
Förändring av volym och vedvolymandel vid torkning av massaved
- 2014
-
Ingår i: Research results (Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products). - 1654-9759.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid sommarlagring av massaved krymper bark och ved. Massaved som volymbestäms i travat och fast mått påverkas av om veden är rå eller torr. Betydelsen av detta kan tyckas marginell men endast någon procent har på större volymer betydelse i affärssamband och vid lagerinventeringar samt beräkning av massaindustrins vedåtgångstal i produktionsprocessen. Föreliggande studie är förhållandevis liten och skall ses som en förstudie till, beroende på utfall, en mer omfattande studie. Studien har genomfördes vid Frövifors Bruk då tre massavedstravar av tall, gran resp. björk följdes under en sommar. Hopsjunkningen, minskningen av tvärsnittsytan, var 2,0 % för tallen, 2,5 % för granen och 4,5 % för björktaven och därmed samma effekt på den travade volymen då längdkrympningen kan anses försumbar. De uppmätta värdena för hopsjunkning stämmer ganska väl för barrvirke med tidigare studier av barrvirke där man anger hopsjunkningen till mellan 1-3 %. Någon studie av hopsjunkningen i björktravar verkar inte ha genomförsts tidigare. Studien omfattar vidare en topp-rotmätning av en barrtrave och en björktrave före resp. efter torkning. Volymen under bark minskade med 1,5 % för barrtraven och 3,4 % för björtraven. I tidigare studier utförda hos SCA har man uppskattat volymminskningen för barrvirke under bark till nivå 1 %. I nämnda studie uppmättes volymminskningen på bark till 2-4 %.
|
|
| 5. |
- Nylinder, Mats, et al.
(författare)
-
Mätning av delkvistad energived
- 2014
-
Ingår i: Research results (Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products). - 1654-9759. ; , s. 1-2
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Delkvistad energived är ett sortiment som ökat men kan eventuellt inte mätas efter samma mall som massaved, d.v.s. travmätning med bedömning av vedvolymandel. Syftet med denna studie var därför att jämföra olika tänkbara mätmetoder. Fältarbetet har utförts vid Stora Ensos virkesterminal i Stockaryd och genomförts i samarbete med Stora Enso Bioenergi, Sydved och VMF Syd. För att belysa eventuella årstidvariationer delades studien upp i tre försöksperioder, vinter, vår/sommar och höst. Vinterstudierna utfördes i januari-februari, vår/sommar i juni-juli och höststudierna under september-oktober. Vid varje tillfälle har 10 slumpvist valda travar, totalt 30, inmätts.
|
|
| 6. |
- Nylinder, Mats, et al.
(författare)
-
Torrhaltsbestämning av spånprov uttagna med motorsåg
- 2012
-
Ingår i: Research results (Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products). - 1654-9759.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Intresset för att fastställa torrhalten i virke har ökat i och med att användning av virke till förbränning vuxit. Torr-halten är en grundläggande parameter för att fastställa energimängden och kvantiteten vid vägning. Under de senaste 20-30 åren har en rad metoder för uttag av torr-haltsprov provats såväl i Sverige som utomlands. De flestaav dessa bygger på olika tekniska utformningar av provtagningsutrustning för att få representativa prov. Variationen i torrhalt inom stamved och mellan stockar talar för att man inte bör inrikta utveckling mot att söka utveckla metoder som har så god noggrannhet och pre-cision för ett enskilt prov utan finnaen metod som är robust för en trave som helhet. En sådan metod kan vara att göra en enkel provsamlingsfickaför en standardmo-torsåg och ta ett antal ”snitt” i en trave för att få spån från så många stockar som möjligt i traven. Syftet med denna studie är att för en sådan lösning få en uppfattning om vilka avvikelser som föreligger mellan torrhalten i spån från en motorsåg och intilliggande ved.För att klarlägga detta uppsamlades spån från ett helt sågsnitt intill en trissa och ett halvt snitt på andra si-dan trissan innan denna sågades fram. Det halva snittets djup i stocken bestämdes genom en visuell bedömning av halva stockdiametern. Spånet från sågen uppsamla-des i en spånfickakopplad till motorsågen som byggdes för denna studie.För att minimera eventuell risk för uttorkning av speci-ellt spån, men även av trissorna, vägdes proven i direkt anslutning till provtagningen i skogen. För att belysa vedens betydelse för provtagningen togs prov av olika trädslag, virke av olika dimensioner, ofruset och fru-set virke samt lagrat virke. Detta projekt genomfördes inom ramen för FoU-programmet ”Effektivare skogs-bränslesystem” som drivs av Skogforsk.Resultatet av studien visar att ingen signifikantskill-nad kunde påvisas mellan torrhalten i spån från halva snitt, hela snitt eller i mellanliggande trissa. Endast för färsk ek och lagrad klen ek gav de tre metoderna olika torrhalt. För dessa ekprov uppmättes högre torrhalt i spånet än i trissorna. Det avvikande resultatet för ek är litet vad gäller uppmätta medelvärden och avvikel-serna är inte de samma mellan metoderna för de olika försöksleden. Ytterligare studier bör därför genomföras för tyngre trädslag likt ek.Sammanfattningsvis talar resultatet i denna studie för att en konventionell motorsåg men spånsmalare kan användas som redskap för att insamla prov i rundved för torrhaltsbestämning.
|
|
| 7. |
- Roos, Anders
(författare)
-
A product semantic study of the influence of the sense of vision on the evalutation of wood
- 2010
-
Ingår i: Research results (Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products). - 1654-9759.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Based on product semantics, this study investigated how visual attributes of wood are perceived and interpreted semantically. The wood species alder, ash, aspen, birch, beech, elm, lime, larch, maple, oak, pine and spruce were used. The subjects rated the samples based on the descriptive words natural, exclusive, environmental (i.e., ecofriendly), rough, inexpensive, dark, reliable, warm, modern, cosy, solid, and light. The most significant differences were between softwoods and hardwoods. Principal component analysis yielded three dimensions based on visual perceptions: exclusive/modern, environmental/natural and light vs. dark. Maple and ash, in addition to other hardwoods, were seen as more exclusive/modern than spruce and pine. Pine, on the other hand, was perceived as the most environmental/ natural wood type. Beech and alder did not score high on any of the three dimensions. The potential use of these results in product design and interior design is discussed.
|
|
| 8. |
- Råberg, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fluorescerande blånad
- 2009
-
Ingår i: Research results (Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products). - 1654-9759.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
