| 1. |
-
Det vita fältet II : Samtida forskning om högerextremism
- 2013
-
Ingår i: Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys. - Lund : Arkiv förlag & tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217.
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här specialnumret utgör den andra volymen i en serie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism. De senaste åren har präglats av nazistiska och islamofobiska terrordåd i Norge, Sverige, Tyskland och Italien, samtidigt som stöveltrampet och hatet åter gör sig gällande mot romer och judar i Ungern och på Balkan och näthatet exploderat i tidningarnas kommentarsfält. Men den högerextrema offensiven bromsas av antirasistisk mobilisering, interna konflikter och havererade alliansförsök.
|
|
| 2. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(författare)
-
Administratörerna : administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor
- 2020
-
Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - Lund : Arkiv förlag & tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :12, s. 7-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det svenska universitetssystemet har vuxit till att bli en omfattande och komplex institution. Expansionen har inte bara gällt antalet studenter, lärare och forskare utan också den administrativa ram de verkar inom och de personalkategorier som ingår däri. Men förhållandet mellan lärarkår och administratörer präglas inte sällan av misstro. I sin artikel vill Ola Agevall och Gunnar Olofsson tränga bortom parternas spontana föreställningsvärldar och se hur universitetsadministrationens sammansättning och omfång faktiskt förändrats under perioden 2001–2018. De pekar på hur tillväxten av administratörer i huvudsak håller jämna steg med tillväxten av lärare och forskare. Däremot har administratörsgruppen ändrat karaktär – vilket kommer till uttryck i vilka delar av den som ökat respektive minskat, liksom vad som hänt med gruppens utbildningsnivå och könsfördelning. Det nya mönster som etableras under perioden kan förstås som en omställning av den administrativa personalens uppgifter till att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet. En utveckling som kan förklara ökade spänningar i förhållande till universitetslärarprofessionen. En annan möjlig implikation kan vara att det ur administratörskåren växer fram en ny profession.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Brink Pinto, Andrés, et al.
(författare)
-
Rum, politik och ”meningslösa” upplopp : Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965
- 2019
-
Ingår i: Arkiv - Tidskrift för samhällsanalys. - : Arkiv Forlag & Tidskrift. - 2000-6217 .- 2000-6225. ; :11, s. 41-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under efterkrigstiden skakades Stockholm återkommande av så kallade ungdomsupplopp, som av samtidens makthavare förstods som opolitiska, ja näst intill meningslösa i sin obegriplighet. Samtidigt låter händelserna oss resonera kring förhållandet mellan det offentliga rummet och människors kollektiva aktörskap. Genom att närma sig upploppen utifrån den politiska filosofen Jacques Rancières teorier och kritisk humangeografi argumenterar Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson i sin artikel för att upploppen i sig var ett möte mellan två oförenliga ordningar, polisens och jämlikhetens princip, att deltagarnas förståelse av händelserna går att närma sig via de kvarlevor de lämnat efter sig och att upploppen ur den synvinkeln i högsta grad bör förstås som politiska
|
|
| 5. |
- Gunnarsson, Lena
(författare)
-
Natur, kärlek och den manliga maktens gränser
- 2017
-
Ingår i: Arkiv - Tidskrift för samhällsanalys. - : Arkiv Forlag & Tidskrift. - 2000-6217 .- 2000-6225. ; :8, s. 77-89
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har länge varit något av ett tabu för feministiska teoretiker att hänvisa till naturen i begreppsliggörandet av könsrelationer. I sin artikel kritiserar Lena Gunnarsson denna naturfobi och argumenterar för att vi behöver förankra samhällsteorier i ett explicit begrepp om de naturgivna nödvändigheter som varje samhällelig struktur beror av och i slutänden måste anpassa sig till. Vi behöver förhålla oss till en ”naturlig ontologisk ordning” inte bara för att kunna förklara hur maktstrukturer får fäste i människor, utan också för att kunna precisera hur naturgivna nödvändigheter sätter absoluta gränser för förtrycksstrukturernas möjliga former, och därmed i sista hand grundlägger ett intresse av att upphäva dessa förtryckande strukturer. Naturen är inblandad i den mänskliga sociala sfären bland annat genom de grundläggande mänskliga behov som varje samhälle måste möta för att reproducera sig självt. Ett sådant mänskligt behov som ofta förbisetts teoretiskt om än antagits implicit är behovet av kärlek. Med utgångspunkt i Anna G. Jónasdóttirs teori om ”kärlekskraft” analyserar Gunnarsson de motsättningar som är inneboende i den makt som män tillägnar sig genom att exploatera kvinnors kärlek, och argumenterar för att dessa motsättningar kan förstås endast med hänvisning till naturgivna nödvändigheter.
|
|
| 6. |
- Olofsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Inledning till Karl Polanyis "Ekonomin som inrättad process"
- 2017
-
Ingår i: Arkiv - Tidskrift för samhällsanalys. - : Arkiv Forlag & Tidskrift. - 2000-6217 .- 2000-6225. ; :8, s. 9-12
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”The economy as instituted process” från 1957 torde vara den näst mest kända texten av Karl Polanyi (1886–1964) efter hans huvudarbete Den stora omdaningen från 1944. Här reder han ut skillnaden mellan ekonomibegreppets två innebörder av ekonomi som människors faktiska, substantiella utbyte med naturen och varandra och ekonomi som ett formaliserat tankesystem för rationell optimering. Polanyi argumenterar för att samhällsvetenskapen måste frigöra sig från det ensidiga marknadsperspektiv som följer av den formella innebörden och utgår i stället själv från den förra, substantivistiska, grundbetydelsen när han utvecklar sina begrepp om hur ekonomin egentligen fungerat i olika samhällen genom historien. Ekonomin framstår för Polanyi som en inrättad, eller institutionaliserad, process, mer eller mindre inbäddad i en samhällelig väv av andra institutioner, ekonomiska såväl som icke-ekonomiska. Texten skrevs som ett teoretiskt sammanfattande kapitel till boken Trade and Market in the Early Empires som Polanyi sammanställde tillsammans med Conrad M. Arensberg och Harry W. Pearson. Huvudartikeln introduceras här på svenska dels genom de tre redaktörernas egen prolog till den, dels genom en ny inledning av sociologerna Gunnar Olofsson och Anders Hylmö.
|
|
| 7. |
- Gerdov, Christian, 1991-
(författare)
-
Lika för alla?
- 2019
-
Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - : Arkiv Forlag & Tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :10, s. 71-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- När Moderaterna inför riksdagsvalet 2018 lanserade sin nya valslogan ”Lika för alla” var det till mångas förvåning, även inom partiet självt, eftersom den förde tankarna till idén om social jämlikhet, vilket vanligtvis förknippas med den politiska vänstern. I sin artikel visar Christian Gerdov emellertid hur det inom kort klargjordes att det inte var social jämlikhet som Moderaterna avsåg, utan snarare hur talet om lika för alla grundade sig i den liberala föreställningen om jämlikhet i frihet, liksom jämlikhet inför lagen. Vidare låg vikten vid skyldigheter, såsom plikten att arbeta. De sociala rättigheterna, som vann insteg efter andra världskriget, har ersatts av det nyliberala projektet för valfrihet, där medborgaren förvandlas till en självförverkligande entreprenör. Det universella subjektet i talet om lika för alla visar sig även vara partikulärt, eftersom svenskhet och svenska värderingar betonas och kontrasteras mot det hotfulla ”Andra”. Moderaternas slogan påminner därför om Orwellskt nyspråk där alla förklaras vara jämlika, men där somliga är mer jämlika än andra.
|
|
| 8. |
- Granberg, Magnus, 1983-
(författare)
-
Kampens nya former : Klasskamp och klasstruktur sedan de vilda strejkerna
- 2020
-
Ingår i: Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys. - : Arkiv förlag & tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :12, s. 107-139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I sin artikel analyserar Magnus Granberg förändringar i klasskampens former mot bakgrund av förändringar i det svenska samhällets klasstruktur. Genom att fokusera klasskampens kvalitativa formförändringar går analysen i polemik mot en företrädesvis kvantitativ tradition i svensk och internationell forskning om arbetskonflikter. Inom ett differentierat konfliktmönster där arbetare kombinerar vad Granberg identifierar som fordistiska, logistiska och reproduktiva maktresurser uppstår nya kampformer, här illustrerat av den ”kollektiva uppsägningen” vars slagstyrka inte minst härrör från tilltagande varufiering av offentliga tjänster. För att förstå förändringarna i konfliktmönstret används kvantitativa och kvalitativa data som belyser hur klasstrukturens och kapitalets omvandling aktualiserar nya proletära medvetande- och kampformer. I ett komparativt perspektiv kan det framväxande svenska konfliktmönstret sägas motsvara utmärkande drag i det internationella kampuppsving som skett efter den ekonomiska krisen 2007–2009.
|
|
| 9. |
- Hellström, Anders
(författare)
-
Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna
- 2013
-
Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - : Stiftelsen Arkiv för främjande och spridning av samhällsvetenskaplig och historisk forskning. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :2, s. 69-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Författaren undersöker Sverigedemokraternas (SD) roll i svensk politik. Huvudargumentet är att vi älskar att hata SD och att vårt gemensamma avståndstagande uttrycker nationell gemenskap och samhörighet. Enligt denna logik har SD inte bara fel åsikter; de representerar också onda typer. För att förstå SD:s utanförskapsposition i svensk politik är det väsentligt att beakta politisk kommunikation som någonting utöver rationella intressen eller skapande av kompromisser. Politik handlar också om förlösande av känslor, om att formulera visioner och agera ut sina passioner för eller mot ett specifikt politiskt projekt. Materialet jag utgår ifrån är SD:s politiska riktlinjer inför valet 2010 och den offentliga debatten om partiet, uttryckt i den löpande medierapporteringen. Teoretiskt anknyter jag till den akademiska diskussionen om vilka begrepp, exempelvis ”nationalism” och ”populism” som används för att klassificera den typ av parti som SD utgör. Texten kryddas av löpande referenser till den dagsaktuella politiska debatten.
|
|
| 10. |
- Stigendal, Mikael, 1957-
(författare)
-
Värdet av ett klassbegrepp
- 2021
-
Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - Lund : Arkiv förlag & tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :13, s. 11-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under klassanalysens storhetstid 1970–1985 var alla klassbegrepp förankrade i Marx’ värdeteori. Det gjordes dock efter hand olika tolkningar av värdeteorin och därmed uppstod två huvudspår i utvecklingen av klassbegreppet. De som företrädde den tolkning som kallades arbetsvärdeteorin övergav efterhand värdeteorin och utvecklade ett klassbegrepp med fokus på det människor har, inte på vad de gör. Det har kommit att bli den dominerande definitionen av klassbegreppet. I sin artikel vill Mikael Stigendal istället visa på bruksvärdet av det andra huvudspårets klassbegrepp, det som håller fast vid Marx’ värdeteori men utifrån en annan tolkning. Bara ett sådant klassbegrepp kan tillgodose det stora behov som finns av en klassanalys som inte bara kategoriserar människor utan därigenom också säger något om samhällets ekonomiska drivkrafter, vad människor kan förväntas göra och vad detta kan förväntas göra med dem, och då utifrån en fokusering på vad människor gör, särskilt i förhållande till produktionen och tillägnandet av mervärdet.
|
|
