| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Harrison, Dick
(författare)
-
Tintin i de befarade bokbålens tid
- 2017
-
Ingår i: Tintinism : årsbok. - 2000-6640. ; 2017, s. 97-99
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Igelström, Peter, 1976-
(författare)
-
Amigo mío : om äkta och dubiös vänskap i Tintins äventyr
- 2023
-
Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T. - Solna : Asterion media. - 2000-6640. ; 16, s. 75-85
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Från och med Blå lotus blir vänskap ett framträdande tema i Tintinalbumen. Tintins möte med den unge kinesen Tchang Tchong-jen återspeglar Hergés egen vänskap med en kinesisk konststuderande som serieskaparen lärde känna under arbetet med Tintins äventyr i Kina. Denna vänskap kom att få stor betydelse för Tintins utveckling som fiktiv gestalt. Temat vänskap fördjupas i senare äventyr i och med att Tintins bekantskapskrets utökas, inte minst med kapten Haddock. Den problematiska relationen med den alkoholiserade fartygskaptenen i Krabban med guldklorna utvecklas till en djup vänskap i senare album som innebär att Tintin inte längre framstår som den solitära hjälte han hade varit i de första äventyren Tintin i Sovjet, Tintin i Kongo och Tintin i Amerika.Vissa av Tintins vänskapsrelationer framstår emellanåt som problematiska, till exempel den med den labile general Alcazar och den med lönnmördaren Pablo, två personer som Tintin lär känna under sin resa till det fiktiva landet San Theodoros i Det sönderslagna örat och som återkommer i senare äventyr. Tintins egenskaper som vän kännetecknas av osjälviskhet och stark lojalitet gentemot vännerna. Trots att han framstår som ett föredöme i detta avseende har Hergés seriehjälte kritiserats för att hans vänskapsband aldrig omfattar personer i hans egen ålder eller kvinnor.I artikeln analyseras vänskap såsom temat skildras i Tintinalbumen med hjälp av klassiska författare såsom Aristoteles och Plutarchos och moderna forskare, däribland den italienske sociologen Francesco Alberoni.
|
|
| 5. |
- Igelström, Peter, 1976-
(författare)
-
Dupondtarnas fåfänga
- 2013
-
Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T. - Solna : Generation T/Asterion media. - 2000-6640. ; 6, s. 61-68
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Hergés seriealbum om Tintin fungerar kläderna ofta som en viktig markör för de olika figurernas karaktär. De två detektiverna Dupont och Dupond framställs som inkompetenta och klantiga och som oftast oförmögna att lösa sina uppdrag. Artikeln analyserer hur deras personligheter återspeglas i deras relation till kläder. Dupondtarnas sätt att klä sig tyder på både fåfänga och på bristande flexibilitet. Då Hergés far och farbror allmänt anses ha stått som modeller för Dupondtarna kan man spekulera i att bilden av detektivernas relation till kläder hade en djupare psykologisk resonansbotten hos deras upphovsman.
|
|
| 6. |
- Igelström, Peter, 1976-
(författare)
-
Tintin i transit
- 2024
-
Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T. - Solna : Asterion media. - 2000-6640. ; 17, s. 57-64
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hergés planer på att skapa ett Tintinäventyr som i sin helhet utspelade sig på en flygplats kom aldrig att förverkligas, men intentionen speglar hans intresse för flygplatsen som miljö och hur den kunde utnyttjas för att experimentera med den tecknade seriens form och möjligheter. Även i de fullbordade äventyren förekommer en rad flygplatser, som i vissa fall spelar en viktig roll i berättelsen. Artikeln utforskar hur Hergé använde flygplatser i sitt berättande, från 1930-talet i äventyr såsom Kung Ottokars spira till 1960-talet i Plan 714 till Sydney, vars inledning utspelar sig på flygplatsen Kemajoran i Djakarta.
|
|
| 7. |
- Igelström, Peter, 1976-
(författare)
-
Tintin och den borgerliga offentlighetens förfall
- 2014
-
Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T. - Solna : Generation T/Asterion media. - 2000-6640. ; 7, s. 75-81
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Hergés seriealbum om Tintin spelar skildringar av massmedia en framträdande roll. Bilden av massmedia skiftar dock över tid från de första äventyren från 1920- och 30-talen till de sista från 1960- och 70-talen. Där relationen mellan privat och offentligt framstår som oproblematisk i de tidiga äventyren blir bilden av massmedia alltmer kritisk i de senare. Tintinalbumen skildrar hur gränserna mellan privat och offentligt luckras upp genom att massmedia alltmer intränger i den privata sfären. Artikeln diskuterar hur denna förändring kan tolkas utifrån Jürgen Habermas teorier om den borgerliga offentligheten och dess förfall under 1900-talet.
|
|
| 8. |
- Igelström, Peter, 1976-
(författare)
-
Tintin och läkarvetenskapen
- 2012
-
Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T. - Solna : Generation T/Asterion media. - 2000-6640. ; 5, s. 56-66
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna artikel uppmärksammar läkarkårens intresse för seriefiguren Tintin. I flera vetenskapliga medicinska tidskrifter, såsom Canadian Medical Association Journal och British Medical Journal, har artiklar publicerats som diskuterar de sjukdomsskildringar som förekommer i Tintinalbumen och där författarna försöker fastställa korrekta diagnoser på dessa fall.Särskilt fall av psykisk ohälsa respektive den syn på psykiatrikerkåren som förmedlas har uppmärksammats i dessa artiklar. Dessutom har man sökt olika förklaringar på sjukdomsskildringarnas framträdande roll i Tintinalbumen, bland annat med utgångspunkt i upphovsmannen Hergés egna erfarenheter.Att just Tintin uppmärksammats på detta sätt återspeglar dels seriens stora popularitet, men dels också läkarkårens intresse för hur deras yrke skildras i litteratur och populärkultur. Det ger också uttryck för en viss lekfullhet inom en i övrigt seriös forskningsdisciplin. Kanske utmärker sig Tintinalbumen också i sitt sätt att skildra hälsa och sjukdom i jämförelse med andra tecknade serier och övrig populärkultur.
|
|
| 9. |
- Igelström, Peter, 1976-
(författare)
-
Tintins undermedvetna
- 2011
-
Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T. - Solna : Generation T/Asterion media. - 2000-6640. ; 4, s. 25-41
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Surrealismen var en av den modernistiska epokens livaktigaste riktningar inom litteraturen och konsten. Denna artikel diskuterar hur de drömsekvenser som förekommer i Hergés seriealbum om Tintin ansluter till surrealisternas metoder för att gestalta det undermedvetna.Vissa drömskildringar i Tintinalbumen kan i likhet med åtskilliga surrealistiska verk tolkas såsom laddade med freudianska undertoner eller har gränslandet mellan hälsa och psykisk sjukdom som ett centralt tema, vilket också har starka kopplingar till surrealistiska motiv.I artikeln dras paralleller mellan Hergés drömskildringar och Salvador Dalís så kallade paranoisk-kritiska metod, liksom till verk av andra konstnärer såsom Yves Tanguy och Giorgio de Chirico.Det förekommer också drömsekvenser i äventyren som gestaltar ockulta och parapsykologiska teman, vilket också lockade flera surrealister. Hergé experimenterade dessutom med associativa och abrupta berättargrepp som kan liknas vid sådana förekommande i surrealistisk litteratur. Några drömsekvenser i Tintinalbumen belyses utifrån René Magrittes målningar, där ofta paradoxer och semiotiska relationer tematiseras.Det finns således åtskilliga paralleller mellan Hergés sätt att gestalta det undermedvetna och surrealisternas, även om det sker utifrån högst olika ideologiska positioner.
|
|
| 10. |
- Igelström, Peter, 1976-
(författare)
-
Vägen till Moulinsart
- 2022
-
Ingår i: Tintinism - årsbok Generation T. - Solna : GenerationT/Asterion media. - 2000-6640. ; 15, s. 35-42
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hav, öar och öknar är exempel på landskap som är intimt förknippade med Tintins äventyr. I de senare albumen växer slottet Moulinsart och dess omgivningar alltmer fram som en motpol mot dessa landskap. I detta är det något annat som lockar än resor och äventyr.
|
|
