| 1. |
- Adenling, Elinor, et al.
(author)
-
Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning : Kritiska reflektioner och ”halleluja moments”
- 2011
-
In: Högre Utbildning. - Lund : Swednet. - 2000-7558. ; 1:2, s. 77-87
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aldrin, Emilia, 1982-, et al.
(author)
-
Högskolans språk och mitt eget. En studie av nyantagna lärarstudenters förhållningssätt till skrivande, skriftspråket på högskolan och den egna skrivkompetensen
- 2020
-
In: Högre Utbildning. - Lund : Swednet. - 2000-7558. ; 10:1, s. 43-56
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article explores how a heterogenous group of first year university students perceive writing in general, academic writing in specific, as well as their own writing proficiency. A questionnaire (n 93) was created basing on theories on academic literacy and writing psychology. The results show varying attitudes among the students which highlight questions of the dimensions of writing, identity and group affiliations. Gender was of little importance, whereas age and self-stated writing skills correlated to some extent with the results. The small scale of the study does not permit far-reaching conclusions, but the results indicate attitudes that could have importance for the development of academic literacy. The study can be used as a start of departure for interventions that facilitate for groups with different backgrounds to participate in higher education. ©2020 Emilia Sturm Aldrin, Monica Eklund och Heike Peter.
|
|
| 4. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(author)
-
Frågebaserad professionsetik eller etiska riktlinjer i högre utbildning? : Fungerar SULF:s yrkesetiska riktlinjer i relation till breddad rekrytering och deltagande, eller är det dags för en ny form av yrkesetik i högre utbildning?
- 2016
-
In: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 6:2, s. 109-119
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Syftet med denna artikel är dels att undersöka hur den existerande professionsetiken ser ut för universitetslärare idag, 2016, dels att pröva utforma en ny, frågebaserad professionsetik, som istället för riktlinjer utgår ifrån de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem? Som en grund för artikeln står dels SULF:s etiska riktlinjer från 2005 för universitetslärare, dels den problematik som breddad rekrytering innebär vad gäller studenters prestationer och förutsättningar till studier. Stora brister identifieras i SULF:s etiska riktlinjer, framför allt vad gäller synen på svaga studenter och lärarens roll att hjälpa studenterna att nå godkända betyg i sin universitetsutbildning. För att ge universitetslärare den etiska assistans som SULF:s riktlinjer talar om, behövs en ny ansats till professionsetiken i högre utbildning. En konsekvens av denna slutsats är därför artikelns konceptuella modell för en ny professionsetik för universitetslärare som benämns som frågebaserad etik där universitetsläraren inte bara grundar sin reflektion om undervisning i etiska ställningstaganden utan även låter denna reflektion mynna ut i pedagogisk handling med hjälp av de didaktiska frågorna ”Vad utgör undervisningens innehåll?”, ”Hur väljs undervisningens metod ut?”, ”Varför bedrivs undervisningen?”, samt ”Vem deltar i undervisningen”. Svaren på dessa frågor är, enligt modellen, universitetslärarens egna, och är alla beroende av etisk reflektion för att kunna formuleras och realiseras.
|
|
| 5. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(author)
-
Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid
- 2013
-
In: Högre Utbildning. - Lund : Swednet. - 2000-7558. ; 3:1, s. 15-21
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(author)
-
Kursguidernas roll i högre utbildning : En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet
- 2013
-
In: Högre Utbildning. - Lund : Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 3:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ambrose, Anna, Fil dr. 1970-
(author)
-
Värderingsövningar som ett praktiskt verktyg för att öka omdömesförmågan inom professionsutbildningar
- 2023
-
In: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 13:2, s. 17-23
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Reflektionstexten utgår från ett undervisningsexempel där studenter engageras i undervisningen och kursens tematik via minnen och därmed övas i att utveckla ett professionellt omdöme. Det är ett undervisningsexempel hämtad från den egna undervisningspraktiken vid lärarutbildningen där värderingsövningar används som ett verktyg för att reflektera kring kursers tematik, närma sig litteraturen för kursen och fördjupa ett professionsomdöme. Även om reflektionen tar sin utgångspunkt i ett konkret undervisningsexempel hämtat från en specifik undervisningskontext, en kurs som ges inom lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna, kan övningen med stor sannolikhet och en smula fantasi anpassas för att kunna användas inom ett flertal andra professionsprogram vilket även diskuteras i textens avslutande del.
|
|
| 10. |
- Anderson, Lotta, et al.
(author)
-
Breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning : En utmaning för den högre utbildningen
- 2018
-
In: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 8:1, s. 33-41
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Frågor kring breddad rekrytering och breddat deltagande utgör en del av den sociala dimensionen av högre utbildning och är ett prioriterat område för det europeiska samarbetet. 2017 års förslag om att ändra i högskolelagen och vidga lärosätenas uppdrag till att aktivt främja ett brett deltagande gav upphov till en debatt bland såväl politiker som företrädare för lärosäten, vilken synliggjorde flera utmaningar, förhoppningar och farhågor. Föreliggande reflektion tar avstamp i denna debatt och fördjupar sig i frågor kring breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning. Syftet med reflektionen är att diskutera och reflektera kring vad breddat deltagande för denna målgrupp innebär och vilka krav det ställer på resurser, tillgänglighet, bemötande och attityder samt på högskolepedagogisk kompetensutveckling, kunskap om funktionsnedsättning och funktionshinder samt inkluderande pedagogik. Utgångspunkten för reflektionen är svensk forskning och pågående utvecklingsarbete om breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning samt författarnas erfarenhetsbaserade kunskaper om högskolepedagogisk undervisning och kompetensutveckling.
|
|
