| 1. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den enkla förklaringen till den svaga kronan
- 2023
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förklaringen till kronförsvagningen är enklare än vad de flesta tror, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Inga-Lill
(författare)
-
Splittrande minnespolitik på Samemuseum
- 2022
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Insamlingsstiftelsen Kvartal. - 2002-6269. ; Februari
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kan minnen underminera framtidstro och försoning? Kulturantropologen Inga-Lill Aronsson besöker samemuseet Ájtte och ser hur kulturarvet används för att ställa grupper mot varandra. Men vad händer med ett land där minnen och (omöjlig) försoning blir doktrin och myter om ett isolerat lyckligt naturfolk som hotas av ”främlingarna” upphöjs?
|
|
| 3. |
- Bauhn, Per, 1960-
(författare)
-
Förtjänar Folkhälsomyndigheten folkets förtroende?
- 2020
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Stiftelsen Kvartal. - 2002-6269. ; :2020-05-27
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den svenska strategin för att bekämpa covid-19 handlar om tillit, inte tvång. Men Folkhälsomyndighetens kombination av slappt språkbruk och en strategi som verkar tillåtande för höga dödstal är inte en bra grund för tillit, menar Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet.
|
|
| 4. |
- Bauhn, Per, 1960-
(författare)
-
Islamism, multikulturalism och folkhemsanpassning : Man kan inte jämka med idéer som är oförenliga med frihet
- 2017
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Stiftelsen Kvartal. - 2002-6269. ; 1
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Politiska eftergifter till islamism har sin bakgrund i folkhemstanken om jämlikhet. Men jämlikhet mellan kulturer tycks bli viktigare än jämlikhet inom kulturer. Om vi som samhälle menar allvar med rätten till frihet, måste vi också i praktik och politik försvara denna rätt mot frihetsfientliga religiösa övertygelser, skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi.
|
|
| 5. |
- Berggren, Christian, 1950-, et al.
(författare)
-
Are efficient nuclear power projects possible? : Lessons from Fenno- Swedish history
- 2023
-
Ingår i: Kvartal.SE. - Sweden : Kvartal AB. - 2002-6269. ; , s. 1-3
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- While the critics of nuclear power previously focused on safety risks, they now point to how modern nuclear power plant constructions are plagued by cost increases and excruciating delays, most recently in Finland's new Olkiluoto 3-plant which was finally commissioned in early 2023. These problems are avoidable, however. In the 1970s and 1980s, Sweden and Finland managed to build 14 new reactors without any costly delays. Stepwise, sequential expansion, continuous improvements, and knowledge transfer based on long-term partnerships were a crucial part of this forgotten achievement, After 14 years of delays and repeated budget overruns, Finland has commissioned its new large nuclear reactor Olkiluoto 3. The many problems that plagued its construction since its start in 2005 have also been highlighted in international media (1). But why was Olkiluoto 3 so late and expensive-and what can other projects and countries learn from this experience? From one per year to 18 years for one For nuclear power critics, the delays and budget overruns are a direct consequence of the complexity of these clear power plants and thus a reason to continue opposing new nuclear power. However, when comparing Olkiluoto 3 with Sweden's nuclear power expansion in 1972-1985 and the earlier Finnish projects Olkiluoto 1 and Olkiluoto 2, a quite different picture emerges.
|
|
| 6. |
- Berggren, Christian, 1950-
(författare)
-
Dags att göra upp med Stockholmskriminologerna
- 2019
-
Ingår i: Kvartal.se. - 2002-6269. ; 10 oktober
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tvärtemot vad tongivande kriminologer som professor Jerzy Sarnecki hävdar så tyder mycket forskning på att skärpta straff kan vara både bra och lönsamt för samhället och även sänka brottsligheten. Under vissa förutsättningar kan fängelsetid leda till bättre möjligheter för kriminella att återanpassa sig till samhället. Christian Berggren, som är skribent och professor emeritus i industriell organisation vid Linköpings universitet, har granskat forskningen och förespråkar en uppgörelse med den kriminalpolitiska ideologi som länge skymt sikten, både för vad som hänt i Sverige och vad som kan och bör göras.
|
|
| 7. |
- Berggren, Christian, 1950-
(författare)
-
Sonderweg -The strange departure of Sweden from the Nordic model
- 2020
-
Ingår i: Kvartal.se. - Stockholm. - 2002-6269. ; Dec 19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nordic cooperation played an important role for Sweden’s economic and social success in the years after WWII. In the 1970s, however, Sweden started to turn away from its Nordic neighbors and in the following decades, the country embarked on a Sonderweg within key policy areas such as education, immigration, law enforcement, and, most recently, COVID-19 mitigation strategy. This essay compares Sweden with the surrounding Nordic countries and seeks to explain her divergent policy choices in terms of two factors: the erosion of the all-inclusive organizational structure that characterized Sweden during the heyday of “Model Suedois,” and the emergence of a fragmented complex of narrow interest groups without the previous ethics of responsibility.A recurring theme in the analysis is Sweden´s reluctance to engage in constructivestudies of her Nordic neighbors. According to the World Happiness Index, the Nordic area ranks as the “happiest region in the world,” with Finland in a leading position. If Sweden can equip herself with a positive curiosity and willingness to learn, there may still be an opportunity to close the gap to her most successful Nordic neighbors.
|
|
| 8. |
- Berggren, Christian, 1950-
(författare)
-
Så blev Sverige Landet Annorlunda
- 2020
-
Ingår i: Kvartal.se. - 2002-6269. ; Dec. 19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det nordiska samarbetet spelade en viktig roll under Sveriges framgångsår efter andra världskriget. Men på 70- och 80-talen vände sig Sverige bort från Norden och Europa och slog in på en Sonderweg med en alltmer avvikande politik inom skola, invandringspolitik och brottsbekämpning, och nu senast coronastrategi.Christian Berggren, professor emeritus i industriell organisation vid Linköpings universitet, jämför länderna och ser en förklaring till Sveriges tidigare framgångar i en korporativ styrning av samhället, där organisationer på arbetsmarknaden tvingades ta ansvar för den förda politiken. Men den modellen övergavs och blev ersatt med en global och idealistisk agenda. Intressegrupperna behövde inte längre stå för konsekvenserna av sina krav. Arvet efter framgångsåren märks i dag mest i en svensk ovilja att lära av övriga Norden. Men Sverige har fortfarande en möjlighet att finna vägen tillbaka till toppen i ”världens lyckligaste” region, menar Berggren.
|
|
| 9. |
- Bigsten, Arne, 1947
(författare)
-
Ingen utveckling utan eliternas samtycke
- 2023
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför förblir vissa länder fattiga, medan andra lyfter? Det handlar sällan om storleken på biståndet, snarare om hur de fattiga ländernas politiker, företagsledare, militärer och intellektuella lyckas komma överens, skriver Arne Bigsten, professor emeritus i utvecklingsekonomi, med anledning av en ny bok.
|
|
| 10. |
- Björk, Micael, 1966
(författare)
-
Tre förklaringar till gängvåldet
- 2021
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför har Sverige blivit Europaledande i fråga om skjutvapenvåld och sprängdåd? Sociologiprofessorn Micael Björk ser tre olika förklaringar: en misslyckad polisreform, dragningskraften från gängens ledarskikt och den något vaga kulturella faktorn.
|
|
