| 1. |
- Arlander, Annette
(författare)
-
Bortom mättnadspunkten
- 2021
-
Ingår i: VIS. - Stockholm : Stockholms konstnärliga högskola. - 2003-024X. ; :5
-
Recension (refereegranskat)abstract
- Varför fortsätter man bortom mättnadspunkten? Denna tvåspråkiga exposition diskuterar upprepning och skillnad då man uppträder med träd, och använder som exempel videon Year of the Pig with a Tatarian Maple som uppfördes i Nobelparken i Stockholm under år 2019 som en del av projektet Att uppträda / samarbeta med växter vid Stockholms Konstnärliga Högskola. Expositionen består av en kort version av videon, dokumentation av arbetsprocessen, och en essä med referenser. Avsikten är att visa hur upprepning skapar små (och stora) skillnader och därmed gör skillnad. Och i detta fall ledde till ett nytt projekt, Möten med betydande och obetydliga träd.
|
|
| 2. |
- Bok, Bengt
(författare)
-
De anonyma : ett dokumentärt minnes- och transformeringsprojekt
- 2023
-
Ingår i: VIS. - Stockholm : Stockholms konstnärliga högskola. - 2003-024X. ; :9
-
Recension (refereegranskat)abstract
- De anonyma är ett forskningsprojekt om minne och transformering uppdelat i tre delar: en bok, ett ljudverk och en film. De senaste tjugo åren har Bengt Bok flera gånger återkommit till ett före detta koncentrationsläger norr om Berlin. Lägret ligger omgärdat av en by, ett samhälle. Tätt inpå. När han först såg det chockades han av närheten. Hur kunde man leva så nära? Byn fanns även där när lägret var i bruk. Minnet från hans möten, upplevelser och iakttagelser i lägret och byn transformerade han till en bok – som i sin tur transformerats till ett ljudverk och sedan till en film. I den här expositionen undersöker han vad som blir specifikt för de olika uttrycken, de olika verken. Vilka berättarkomponenter följer med, vilka försvinner och vilka tillkommer?
|
|
| 3. |
- Bågander, Linnea
(författare)
-
BODY FRAGMENTED - Temporal Expressions
- 2020
-
Ingår i: VIS. - 2003-024X. ; 4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In response to digital technology, new methods, thinking and aesthetics have emerged that challenge the way we design. In particular, the extraction of movement introduced by motion-capture technology proposes a design process wherein the motion rather than the form is used as a material. In such a process, the motion is extracted from a defined set of points that creates a digital representation. In this exposition, the strategies utilized when capturing a motion is translated into the process of garment making resulting in other bodily aesthetics through dress. Practically, this exposition is based on two independent studies that aim to define parameters for transformations of the moving body’s expression applied to a garment making process. The transformation is approached from two different perspectives; the first study is non-material and borrows theory and references from the field of dance and motion capturing technology. It maps the body as a point-based system based on the body as a moving form and pin-points body functions that affect these points. This part serves as a foundation for the second study that adds material aspects to the work, in particular, by mapping material parameters that relate to how the material is arranged in relation to these points. In conclusion, strategies of extraction of movement as the attachments and the scale of fragmentation of materials are considered as the main contribution to the garment making process. As it proposes a new usage of movement, the work has implications for fashion design, costume design and other body movement-based practices.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dobewall, Mareike
(författare)
-
Demmin, låta en stad ljuda
- 2020
-
Ingår i: VIS. - Stockholm : Stockholms konstnärliga högskola, Program for kunstnerisk utviklingsarbeid (DIKU). - 2003-024X. ; :3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Projektet Demmin – eine Stadt zum Klingen bringen (”Demmin – att låta en stad ljuda”) undersöker den tyska staden Demmins historia och berättelser genom att iscensätta en dialog mellan den lokala kören ”Peenechor” och platsen för Haus Demmin. Under en två veckor lång workshop utforskade Dobewall och amatörkören ”Peenechor” hur man skulle kunna ge plats och röst åt andra slags berättelser – berättelser om Demmins invånare och två försummade byggnader kända under det gemensamma namnet Haus Demmin (ruinerna efter en fästning från 1000-talet och en före detta herrgård). Med åldrande röster och en arkitektur i sönderfall, i sonisk dialog med varandra, skapades ett sjungande performance-verk under bar himmel. Berättelser, historia och sagor tog nya former genom sången. Denna platsspecifika performance väckte både besökarna och deltagarnas egna minnen men också deras fantasi, för att tillsammans bilda en holistisk upplevelse.
|
|
| 6. |
- Hernandez, Katt
(författare)
-
Aural Transposition : Psychogeography and the Ephemeral World
- 2020
-
Ingår i: VIS Nordic Journal of Artistic Research. - : Society for Artistic Research. - 2003-024X. ; 1:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aural transposition sits at a crossroads between being a tool for practice and creating work, and being a tool that illuminates aspects of another entity. In day-to-day music practice, transposition can be an age-old tool for learning material, or a multi-layered exploration of an object or place. Transposition can also be a means of recreating places, real or imagined, through the transposition of ghost traces back into sound. And the transposition of spaces onto other spaces is possible through multichannel sound arrays. The territory for re-imagining both sound and place lies in the impossible space between the sounding entity at hand and the instrument that transposes it. Just as in the dérive of psychogeography, the spaces between well-trod paths leads to a world beyond the banal. This exposition first situates these practices in psychogeography, and amongst other artists whose work utilizes various transposition, soundwalking or psychogeographical practices. It then discusses those aspects of my own artistic practice and work—across a spectrum of electroacoustic music, improvised violin work and collaborative composition for an ensemble of mechanical string instruments— that are centered around aural transposition as an act of psychogeography.
|
|
| 7. |
- Jalhed, Hedvig, Senior lecturer, 1982-, et al.
(författare)
-
Unfinished Business
- 2023
-
Ingår i: VIS. - : The Norwegian Artistic Research Programme. - 2003-024X. ; :9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How can microsocial rituals connected to a specific site be used as interaction templates for artistic purposes? And how can we distort such rituals artistically in order to make them memorable events? As artists, we regard distortion as the process that gives character and distinction to things and situations, as well as something that confuses and enriches information and interpretation. Through examples emerging from the operatic production Chronos’ Bank of Memories (2019–2022), set in empty shop stores with interacting visitors, we have recalled and fleshed out issues of rituality with distorted proportions. Due to the covid-19 pandemic, its production was interrupted and later on revived, which affected the work. This exposition covers aspects of both our artistic practice in general and this particular opera’s tendency to encompass distorted rituals. Commentary texts, images, and audio/video clips are arranged into an introduction and then three thematic strands in order to offer a reasoned overview of our work process.
|
|
| 8. |
- Karami, Sepideh, 1976-
(författare)
-
Black Lungs
- 2019
-
Ingår i: VIS. - 2003-024X. ; 1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ultimate act of taking risk in life lays in the proximity to death. When a risk being taken is prone to fail, failure can potentially become the failure to live. These risky moments involve decisions, dreams, imaginings that motivate one to take action. The motivation is strong enough to push one to a fragile border between death and life. In this exposition, I situate the discussion of risk in coal mines, investigating the work of coal miners as a craft through which they develop subversive modes of labour. The story in this exposition starts millions of years ago and gives a fictional geological history of Earth, where the formation of coal plays an important role in the planet’s evolution; coal becomes the political summary of Earth, where various moments of risk lead us down into a coal mine. Through a vertical structure poised on the edge of death and life, and by means of writing and drawing, risk is experimented with using concepts such as imprecision, the materiality of darkness, and the fragility of working with such materiality.
|
|
| 9. |
- Kraft, Adam
(författare)
-
Under the Mirroring Surface
- 2018
-
Ingår i: VIS. - Stockholm : Stockholms konstnärliga högskola. - 2003-024X. ; :0
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In my work I experiment with ‘de-imagineering’ and intervening into the ‘urban commons,’ through practices of altering and re-purposing existing structures. The work is both informal and transgressive in its methodology, with the core intention to investigate and participate in the shaping and making of the city. Art and research can provide keys to accessing such a city in the making; a space where we can challenge the preconceptions of what is possible, and to imagine alternative strategies for the creation of realities. As the concept of ‘imagineering’ suggests; it is imagination-engineering possibilities to hypothetically look behind reality and shape it. Furthermore, I wish to specify ‘imagination,’ as the thought material that potential realities are made from. As the term ‘imagineering’ is heavily connected to its use in the creative economy, I suggest the wordplay of ‘de-imagineering’ (the deconstruction of imagination). I argue that the production of imagination is fundamental for the change of current conditions and should as such be re-appropriated. In this sense it’s an anarchist posture; it denounces everything that cuts us off from and diminishes our own power to act.Not only imagination is held in the deposit and account holdings of corporate and commercial actors, but so are many of the tactics that are designed to contest this hegemony. Counter culture is continuously being transformed to fit as capitalism’s sanitizing tool in “redeveloping” cities, co-opted and instrumentalized in processes of gentrification. In my work this manifests the ethical issue of having a practice that risks to end up fueling the dominant system in opposition. A phenomenon that the Situationists referred to as Récuperation; “the activity of society as it attempts to obtain possession of what negates it,” or one could say: how strategies of resistance towards ‘the spectacle’ ends up being a vital part of it.Based on this knowledge I’m researching which transgressive strategies, evasive yet present, could be practiced under the Lefebvrian concept of the ‘Right to the City.’ How could they be constructed, performed and shared?
|
|
| 10. |
- Larsson, Björn, 1966-, et al.
(författare)
-
Allvarlig personlig övertygelse : om mätningar av samvetet
- 2020
-
Ingår i: VIS. - Stockholm : Nordic journal of artistic practice. - 2003-024X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Videoverket Allvarlig personlig övertygelse (2019) som presenteras i denna exposition, är en del av det konstnärliga forskningsprojektet Vägra Döda – historier om de vapenfria männen[1] som drivs av Björn Larsson och Carl Johan Erikson. I forskningsprojektet undersöker vi en specifik del av svensk närhistoria genom en av de stora existentiella berättelserna om människans livsvillkor – tanken om fred och försoning. Detta gör vi bland annat genom insamling av utsagor och berättelser från männen som mellan 1966 och 1992 valde att inte göra traditionell militärtjänst utan ansökte om och beviljades vapenfri tjänst. Vi tycker det är ett intressant skede i svensk historia och många frågeställningar som var aktuella då har återigen aktualiserats genom säkerhetspolitiska förändringar. Hur bedömer man samvete i relation till medborgerliga lagstadgade plikter? Vilka strategier och metoder använde och använder sig staten av för att navigera när komplexa etiska frågor blossar upp? I videoverket Allvarlig personlig övertygelse möter vi två grupper av människor, sida vid sida, som vid olika tillfällen intervjuats. De svarar på olika frågor som berör värnplikt. Den ena gruppen består av äldre män som sökte och beviljades vapenfri tjänst under 1970 och 80-talet och som ser tillbaka på ett vägval de genomförde i 18-årsåldern[2]. Den andra gruppen består av unga människor idag som försöker besvara ett antal frågeställningar kring rätten att ta någon annans liv[3]. Intervjufrågorna till dagens 18-åringarna har baserats på metoder som tidigare användes av Vapenfrinämnden[4] för utredning av vapenfriansökningar[5]. I Allvarlig personlig övertygelse har vi genom ett utdrag från olika intervjuer skapat ett visuellt rum där de olika rösterna möts. Den gemensamma nämnaren för intervjuerna är en förhörsliknande metod – en metod som liknar den som användes i utredningsarbetet av en vapenfriansökande. Båda grupperna reflekterar kring frågeställningar framtagna för att bedöma samvetsdjup och motivationen för att inte delta i den tvingande medborgerliga värnplikten. Arbetet med denna exposition (och hela vårt forskningsprojekt) präglas av att vi är två konstnärer/forskare med egna praktiker som här samarbetar om ett gemensam projekt. Det ger en speciell arbetsprocess som emellanåt kan upplevas som långsam då vi förhandlar fram viktiga beslut och strävar mot att vara överens. Vårt samarbete i detta projekt underlättas genom att vi båda har ansökt och genomfört vapenfri tjänst. Att ge röst åt andra och att skapa berättelser utifrån ett historiskt skeende är inte oproblematiskt. Beroende på den specifika avsikten kan historiska skeenden både befästas och revideras utifrån hur dokument och berättelser samlas in och hur material sammankopplas och presenteras. Vi ser på historieskrivande som en gestaltande process där verkligheter produceras, något som gäller oavsett om det är en historiker, författare eller konstnär som står bakom historieskrivningen. Vi vill i vårt projekt anamma det som inom historievetenskapen kallas mikrohistoria[6] och som tar avstamp i det individuella människoödet eller den lokala miljön, och som syftar på att låta andra berättelser än den ”stora” historien framträda. Vi jobbar i en konstnärlig dokumentär tradition med konceptuella dokumentationsmetoder och arbetssätt där individperspektiv sätts i relation till kollektiva minnen[7].Detta videoverk och tidigare utställda/publicerade verk bildar tillsammans forskningsprojektets resultat[8].
|
|
