| 1. |
|
|
| 2. |
- Alveteg, Mattias, et al.
(författare)
-
Vad räknas som belägg för studenters måluppfyllelse?
- 2018
-
Ingår i: 10:e Pedagogiska Inspirationskonferensen 2018. - 2003-3761 .- 2003-377X. ; 10
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Universitetskanslerämbetet (UKÄ) ställer numera krav på svenska lärosäten att vi ska utvärdera oss själva. Vi på LTH bör då gemensamt försöka hitta sätt att uppfylla UKÄs krav som även ger de verktyg vi själva behöver för att förbättra våra utbildningars kvalitét.Hur tar vi reda på våra utbildningars styrkor och svagheter och vad vi kan göra för att förbättra dem ytterligare? Ett sätt är att undersöka hur väl studenterna uppfyller examensmålen. Vad som ska räknas som belägg för studenters måluppfyllelse är dock svårt, av flera olika skäl. Vår rekommendation blir att triangulera olika typer av belägg samt att tydligt involvera institutionerna i arbetet.
|
|
| 3. |
- Andersson, Roy, et al.
(författare)
-
eXtreme Teaching
- 2005
-
Ingår i: 3:e Pedagogiska Inspirationskonferensen 2005. - 2003-3761 .- 2003-377X. ; 3
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- It sounds extreme to talk about getting higher quality at lower costs - and yet that is exactly what happens in eXtreme Programming. If it can be done for producing software products, we think it might be possible to carry over (all or most of) their techniques to teaching and get better teaching products (learning) at lower costs - simply by initiating eXtreme Teaching.
|
|
| 4. |
- Andersson, Roy, et al.
(författare)
-
Pair teaching - an eXtreme teaching practice
- 2006
-
Ingår i: 4:e Pedagogiska Inspirationskonferensen 2006. - 2003-3761 .- 2003-377X. ; 4
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In previous papers, we have presented eXtreme Teaching (XT) as a framework for continuous improvement of teaching and learning. In those papers we have also sketched a number of XT practices within the framework, but have not been able to give them any real in-depth treatment. In this paper, we focus on one single XT practice - Pair Teaching - and cover it in more detail. First, we give a short overview of the XT framework. Next, we present the background and motivation for introducing the practice of Pair Teaching and relate the practice to pedagogical theories. Then, we discuss and compare experience from practicing Pair Teaching - both our own and those of others. We relate this experience to the specific context in which Pair Teaching techniques have been used. Finally, we draw our conclusions.
|
|
| 5. |
- Asklund, Ulf, et al.
(författare)
-
Oral vs. written evaluation of students
- 2003
-
Ingår i: 1:a Pedagogiska Inspirationskonferensen 2003. - 2003-3761 .- 2003-377X. ; 1
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this short paper we discuss the advantages and drawbacks of oral and written evaluation of students. First in more general terms and then followed by details of what we did in our course and our experience. Finally, we outline some topics for further study and discussions.
|
|
| 6. |
- Axelsson, Anna
(författare)
-
Delmål och kamratgranskning - erfarenheter från en grundkurs i programmering
- 2004
-
Ingår i: 2:a Pedagogiska Inspirationskonferensen 2004. - 2003-3761 .- 2003-377X. ; 2, s. 7-8
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- För att få studenterna att arbeta kontinuerligt under kursens gång och reflektera över sitt eget lärande infördes delmålskontroller med kamraträttning i en grundkurs i programmering. Försöket slog väl ut. Studenterna arbetade kontinuerligt med kursen och deltog i stor utsträckning i delmålskontrollerna. Tentamensresultatet blev mycket bra. En positiv effekt av delmålskontrollerna var även att de gav feedback till både den enskilda studenten och läraren på ett tidigt stadium.
|
|
| 7. |
- Axelsson, Anna
(författare)
-
Kan man lita på kamratgranskning?
- 2005
-
Ingår i: 3:e Pedagogiska Inspirationskonferensen 2005. - 2003-3761 .- 2003-377X. ; 3, s. 57-59
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I en grundkurs i programmering har tidigare delmålskontroller (diagnostiskt prov som kamraträttats) använts. Om delmålskontrollen utförs väl får studenten bonuspoäng som gäller vid första ordinarie tentamenstillfället. I en kurs med många deltagare blir det tidskrävande och kostsamt om läraren skall rätta alla lösningarna för att dela ut bonuspoäng. Syftet med denna undersökning är att se hur bra studenterna klarar av att rätta och bedöma någon annans lösning. Resultatet visar att studenterna klarade rättningen bra. I 74 % av fallen stämde studenternas och lärarens bedömning överens. Slutsatsen är att det går att använda kamratgranskning för att dela ut bonuspoäng om det kombineras med möjligheten att begära omrättning.
|
|
| 8. |
- Axelsson, Anna, et al.
(författare)
-
Moodle som stöd för aktivt lärande
- 2018
-
Ingår i: 10:e Pedagogiska Inspirationskonferensen 2018. - 2003-3761 .- 2003-377X. ; 10
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- För att lära sig programmera måste studenterna själva vara aktiva och öva programmering på dator. Med ett omfattande kursinnehåll går det av resursskälinte att göra all nödvändig övning obligatorisk därför har vi digitaliserat övningsuppgifter som tidigare varit på papper i ett försök att få studenterna att göra fler övningar på med en mer aktiv approach.Försöken har mottagits väl och en majoritet av studenterna menar att de lärt sig mer jämfört med vad de hade gjort på traditionella pappersövningar.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Blomé, Mikael, et al.
(författare)
-
Course Supervision Challenges in PhD Education
- 2012
-
Ingår i: 7:e Pedagogiska Inspirationskonferensen 2012. - 2003-3761 .- 2003-377X. ; 7
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A large portion of the PhD education in Sweden is dedicated to courses. This made it interesting to explore potential course supervision challenges in the PhD programme. A multiple-case study was conducted to identify such challenges and explore how these are perceived by students and supervisors at the Faculty of Engineering of Lund University. By interviewing students and supervisors in five different research groups, insights were gained into how the main stakeholders reason about courses. The findings indicate that courses that are to be included in the education are characterized by a large degree of freedom tailored to individual student needs and preferences. However, the type, timing, availability, value, and convalidation of courses are challenges that limit this freedom.
|
|
