| 1. |
- Bergmark, Ulrika, et al.
(författare)
-
Ett forsknings- och utvecklingsteams arbete i uppstarten : en balansgång mellan behov, krav och förväntningar
- 2023
-
Ingår i: Forskning och utveckling i förskola och skola. - Piteå : Piteå kommun. - 2004-3635. ; 2:1, s. 32-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankrings- arbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete.
|
|
| 2. |
- Bergmark, Ulrika, 1973-, et al.
(författare)
-
Ett forsknings- och utvecklingsteams arbete i uppstarten – en balansgång mellan behov, krav och förväntningar
- 2023
-
Ingår i: Forskning & utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Utbildningsförvaltningen Piteå kommun. - 2004-3635. ; 2:1, s. 32-48
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankringsarbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete.
|
|
| 3. |
- Dahlbäck, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
Läsundervisning i skolåren F-3: lärare och forskare reflekterar över ett forsknings- och utvecklingsprojekt
- 2022
-
Ingår i: Forskning & utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Utbildningsförvaltningen Piteå kommun. - 2004-3635. ; :1, s. 5-23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Med målsättningen att utveckla läsfärdighet och läslust hos de yngsta eleverna genomfördes i två skolor ett sex veckor långt forsknings- och utvecklingsprojekt i F–3. I projektet kombinerades systematiskt litteraturarbete med läsaktiviteter i hemmen. I denna artikel fokuseras de reflektioner som projektets lärare förmedlade i sina logg- och mötesanteckningar. Syftet var att ta del av lärarnas uppfattning om elevers läsfärdighet och läslust relativt ett språkutvecklande arbetssätt samt vilka brister respektive förtjänster de noterat avseende projektet. Resultatet, som sedan speglas mot praktikarkitektur i en metareflektion om samverkan och kunskapsutveckling, visar att lärarna uppfattar att läsfärdighet och läslust utvecklades genom läsundervisningen i skolan med fokus på lässtrategier och boksamtal, samt genom hemläsning. Klyftan mellan lässvaga och lässtarka elever föreföll dock öka när hemmen engagerades, varför skolans kompensatoriska uppdrag aktualiserades. Praktikarkitekturen bidrar till att se hur de olika praktikerna samspelar i ett samverkansprojekt med flera aktörer och bidrar till inblandades kunskapsutveckling. De kollegiala samtalen samt diskussioner om forskning lyftes fram som betydelsefulla inslag i utvecklingsarbetet
|
|
| 4. |
- Frid, Moa, Doktorand, et al.
(författare)
-
”Tänka framåt, tänka bakåt, tänka runt och tillbaka” – rörelser i ett utvecklingsprojekt om undervisning i förskolan
- 2024
-
Ingår i: Forskning och utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Utbildningsförvaltningen Piteå kommun. - 2004-3635. ; 3:1, s. 5-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Artikeln baseras på ett utvecklingsprojekt om undervisning i förskolan som under drygt två år bedrivits i aktionsforskande anda och där tre förskolor i samma förskoleområde deltagit. Syftet med artikeln är att beskriva och diskutera de utvecklande rörelser som kan uppstå i ett utvecklingsprojekt om undervisning i förskolan. Rörelser förstås här som lägesförändringar av människor, tankar och praktiker. Fyra övergripande rörelser har formulerats och diskuteras i relation till aktionsforskning som en ”practice changing practice” samt teorin om praktikarkitekturer. Förändringarna kan ses i den praktiska undervisningen samt i pedagogernas förståelse för undervisning och utvecklingsarbete. Undervisningen görs på ett annat sätt och i större omfattning idag än tidigare. Utvecklandet av ett gemensamt språk för att prata om, och reflektera kring undervisning och utvecklingsarbete har varit viktigt. Även villkoren för praktiken har förändrats. Organiseringen både av och för utbildning och undervisning bygger idag på gemensamma och kollegiala processer.
|
|
| 5. |
- Manderstedt, Lena, 1966-, et al.
(författare)
-
Forskningscirkeln som blev viral – en betraktelse över ringar-på-vattnet-effekter till följd av samverkan mellan skolpersonal i år F–3 och forskare
- 2022
-
Ingår i: Forskning och utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Utbildningsförvaltningen i Piteå kommun. - 2004-3635. ; 1:1, s. 24-41
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Artikelns syfte är att analysera den symmetriska och komplementära ansatsen i ett samverkansprojekt som omfattar tre praktikgemenskaper: inom en forskningscirkel, inom ett aktionsforskningsprojekt och inom en grupp kunskapsspridningsgemenskaper, samt belysa samverkans ringar-på-vattnet-effekter. Vidare diskuteras hur samverkansprojektet skapat (mer)värde för universitetet/lärarutbildningen och skolan. Lärare på två F–3-skolor genomförde en forskningscirkel under ledning av två forskare och iscensatte därefter, med samma forskare,ett läsprojekt – ett aktionsforskningsprojekt – med kollegiet, eleverna och elevernas vårdnadshavare. Teoretiskt förankras studien i Wengers idéer om praktikgemenskaper för ettgemensamt lärande (2012), vilket förutsätter en symmetrisk och komplementär ansats. Processerna i de olika praktikgemenskaperna och genererade data har analyserats genom summerande innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). Samverkan har lett till kortare väg mellan skolan och akademin, nya kontaktnät, fördjupad och uppdaterad kunskap om skolverksamheten, insikter om vad lärarutbildningen kan lära av lärarprofessionerna, nyforskning om ett relativt obeforskat område, potentiellt förbättrade möjligheter till lärarutbyte samt verktyg för att utveckla undervisningens kvalitet, bland annat genom att fördjupa och systematisera kunskap om skola på vetenskaplig grund.
|
|
| 6. |
- Olovsson, Tord Göran, 1967-, et al.
(författare)
-
På väg mot kollektivt lärande – inom ramen för samverkan mellan skola och universitet
- 2024
-
Ingår i: Forskning och utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Utbildningsförvaltningen, Piteå kommun. - 2004-3635. ; 3:1, s. 62-81
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln, författad av forskare, förstelärare och skolledande personal, bygger på ett samverkansprojekt med målet att utveckla en gymnasieskolas kollektiva lärande. Artikeln syftar till att bidra till förståelse av vad ett sådant utvecklingsarbete kan innebära. Metoder som användes var enkätundersökning och intervjuer. Dataanalys genomfördes med stöd av tematisk analys i olika steg (jfr Braun & Clarke, 2006) och teoretiska begrepp som kollektivt och kollegialt lärande (Larsson, 2018) samt olika former av begreppet tillit (Jederlund, 2019). Resultaten visar att förstelärare som leder utvecklingsarbete påverkas av tidigare erfarenheter från utvecklingsarbete och att det är viktigt att lärare som medverkar känner tillit till enskilda kollegor, till den större grupp de ingår i samt till processen bakom utvecklingsarbetet. Samverkansprojektet bidrog till skapande av strukturer för fortsatt utveckling samt till insikt om att utvecklingsarbete främst handlar om att utveckla arbetssätt som är lämpliga för den egna verksamheten.
|
|
| 7. |
- Råde, Anders, 1955-
(författare)
-
Den magiska dockteaterlådan : ett inspirerande läromedel för förskolan
- 2024
-
Ingår i: orskning och utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Piteå kommun. - 2004-3635. ; 3:1, s. 32-42
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet med detta praktiknära forskningsprojekt är att framställa och pröva ett läromedel förförskolan där dockor används som didaktiskt verktyg. Projektet är en del i ett forskningsprojektfinansierat av Lärarhögskolan i Umeå där ett läromedel, Den magiska dockteaterlådan, harframställts och sedan prövats på fem förskolor. Utprovningen har sedan utvärderats genom enenkät som besvarats av fyra förskolor. Utvärderingen visar att lådan har använts i både planeradoch spontan undervisning. Ett par förskolor har använt ”Learnings stories” (LS) och ser fördelarmed denna dokumentationsform. Flertalet pedagoger beskriver att dockornas utformning sombåde djur och människor samt olika storlekar har uppskattats av barnen. Även lådansutformning som en liten dockteaterscen, inspirerade både barn och pedagoger att användaläromedlet. Dock framhåller pedagogerna också att läromedlet behöver utvecklas med enklarepjäser och färre dockor, med för barnen kända berättelser samt att lådans konstruktion kanförbättras. En analys av resultatet utifrån sociokulturell teori indikerar att läromedlet kan stödjabarnens lek och fantasi och att dockorna kan ses som funktionella ”boundary objects” (BO)(gränsöverskridande objekt) mellan pedagogernas undervisning och barnens lek.
|
|
| 8. |
- Viklund, Sara
(författare)
-
"Något vi har gemensamt som ingen annan kan förstå" : om gemensam läsning och litteratursamtal under gymnasietiden
- 2022
-
Ingår i: Forskning och utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Utbildningsförvaltningen, Piteå kommun. - 2004-3635. ; 1:2, s. 36-50
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna artikel diskuteras gymnasielevers erfarenheter av gemensam läsning och litteratur samtal. Studien har genomförts i fyra klasser på studieförberedande program, vilka under hela gymnasietiden genomfört lärarledda texttolkande litteratursamtal en gång i veckan. Utifrån skriftliga elevreflektioner, som analyserats tematiskt, diskuteras i artikeln hur olika dimensioner av lärande framträder i elevers beskrivningar av litteraturundervisningen. Studiens teoretiska referensramar utgår från Biestas (2006, 2011, 2020) beskrivning av utbildningens olika dimensioner. Resultatet visar att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, analysera och diskutera texter samt sin förmåga till metareflektion. Arbetssättet har haft en samhörighetsskapande funktion och bidragit till att eleverna, genom att regelbundet delta i tanke- och meningsutbyte, utvecklats på som människor. Eleverna får med sig kunskaper som är viktiga på såväl personlig som samhällelig nivå och som kan främja elevers deltagande i det demokratiska samtalet. Slutsatser av studien är att såväl läsning av skönlitteratur som litteratursamtal gynnas av kontinuitet samt att elevers förståelse främjas av gemensam bearbetning.
|
|
