| 1. |
- Bergh, Andreas, et al.
(författare)
-
Kommunala bolag – i vems intresse? : Tre slutsatser om kommunpolitikers syn på de kommunala bolagens styrelser och vad de bör representera
- 2020
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - : DJØF Forlag. - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 97:1, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna uppsats redovisas resultat från en enkätundersökning besvarad av 648 fullmäktigeledamöter och bolagstyrelseledamöter i 30 svenska kommuner. Vi visar att det råder betydande oenighet bland kommunpolitiker kring huruvida ledamöter i kommunala bolagsstyrelseri första hand bör representera kommunens eller bolagets intressen. Oenighet råder även om i vilken utsträckning bolagsstyrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen,därpolitiker från s, v och mp är mer benägna än politiker från övriga partier att anse att styrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen. Resultaten är tankeväckandei ljuset av attkommunala bolag har funnits länge i Sverige, attantalet är trendmässigt stigandesamt attallvarlig kritik har riktats motatt majoriteten av bolagens styrelseledamöter rekryteras på politisk grund. Vissaar påpekat att de kommunala bolagens styrelser saknar adekvat kunskap om vad det innebär att bedriva företag, andra har uppmärksammat att det riskerar att politisera bolagensamt kortsluta förutsättningar för ansvarsutkrävande. Styrelseuppdraget kompliceras av att kommunala bolag verkar under både offentlig och privat rätt. Observationerna i uppsatsen utgör ett viktigt bidrag tillforskningen om kommunala bolag. Det vi ser kanutgöra potentiella problemeftersom det är enkeltatt föreställa sig att intresse-och målkonflikter uppstår avseende huruvida en styrelseledamot ska låta sina ställningstaganden styras av partipolitiska hänsynalternativtkommunens eller bolagets intressen.
|
|
| 2. |
- Brorström, Björn, 1953, et al.
(författare)
-
Regioner och kommuner har bestått provet –om hanteringen av konsekvenserna av coronapandemin
- 2022
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - : OsloMet - Oslo Metropolitan University. - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 99:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I samband med pandemin har den svenska förvaltningsmodellen diskuterats. Det har funnits ett ifrågasättande av kommunernas förmåga att hantera den kris som pandemin innebar. Samtidigt har pandemins krishantering avslöjat så väl brist på kunskap om kommunal verksamhet bland statliga myndigheter som att det föreligger skillnader i förutsättningar mellan kommuner för verksamhetens genomförande. I studier som genomförts av fem kommuner och en region under perioden 2020–2021 visar tvärtom resultatet på den lokala nivåns förmåga att hantera pandemin, vilket även bekräftas av internationella studier. Regionens och kommunernas krishantering har visat styrkan i en decentraliserad samhällsstruktur, men också att viktiga utvecklingsfrågor och blottlagda brister måste hanteras lokalt för en ändamålsenlig hantering av kommande kriser och för en gynnsam utveckling i vardagen. Svaret finns inte i en ökad centralisering, utan en förstärkning av det kommunala självstyret och att ta sig an de utmaningar som finns i flernivåstyrningen som kommit att prägla offentlig sektor.
|
|
| 3. |
- Börjesson, Angelica, 1985-, et al.
(författare)
-
Vem vet bäst? : Bristande samsyn mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården inom den förebyggande sjukpenningen
- 2021
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - Oslo : Det Nordiske Administrative Forbund (NAF). - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 98:1, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Sverige kan förebyggande sjukpenning lämnas till den som genomgår medicinsk behandlingeller medicinsk rehabilitering i syfte att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden, eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Syftet med förmånen ärsåledes att en enskild ska kunna vara frånvarande från sitt arbete i den utsträckning det behövsför att medverka i medicinska insatser som kan förebygga att arbetsoförmåga på grund avsjukdom alls uppstår. Genom detta förebyggande syfte är förmånens ersättningsvillkor i högutsträckning knutna till prognostiska bedömningar i flera steg. Försäkringskassan, som är den myndighet som ska administrera ersättningen, ska bland annat bedöma om det finns en risk försjukdom, om den medicinska behandling som erbjuds kan förkorta eller förebygga sådan sjukdom i det enskilda fallet, samt om sjukdomen i sig kan förväntas sätta ner arbetsförmågan – vilket placerar förmånen mycket nära hälso- och sjukvårdens medicinska expertis. I artikeln visas att dessa omständigheter har förklaringsvärde för att Försäkringskassan samt hälso- ochsjukvården uppvisar vissa brister i samsyn när det gäller hur begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet ska förstås samt om förmånens syfte och funktion – och att detta inverkar på hur förmånens förebyggande (profylaktiska) syfte får genomslag i rättstillämpningen samt i sjukförsäkringen.
|
|
| 4. |
- Dahlin, Johanna, 1979-
(författare)
-
Hur stor är en gruva? : Överlappandeproblemområden i en handläggningsprocess
- 2021
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - : Djoef Forlag. - 2246-1310. ; 98:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Planerna på en järnmalmsgruva i Kallak utanför Jokkmokk i Norrbottens län har mött stortmotstånd, men har också ivriga förespråkare. Denna artikel analyserar de kontroversiellaplanerna genom att studera handläggningen av ansökan om bearbetningskoncession.Ärendet har handlagts i flera omgångar och två gånger hänskjutits till regeringen för beslut. Iskrivande stund, åtta år efter att ansökan gjordes, saknas ännu beslut i ärendet. Genom endiskussion av fallet Kallak vill jag belysa hur djupt politiska grundantaganden kommer in iförvaltningsprocessen och påverkar hur olika instanser agerar i ärendet. Artikeln bygger påen analys av material som har producerats och inkommit i processen i form av skrivelser ochyttranden. Handläggningsprocessen visar att frågan om att bevilja en bearbetningskoncessionär svåravgränsad och knuten till ett antal andra överlappande problemområden.Med den här artikeln vill jag bidra med förståelse för hur handläggningen i det här fallet intealls är konsensusdriven, teknisk fråga, utan hur konflikter mellan olika preferenser, värdenoch världsbilder kommer till uttryck i beslutsprocessen.
|
|
| 5. |
- Feltenius, David, 1974-, et al.
(författare)
-
”Kunden i fokus!” – om den kommunala hemtjänstens presentation av verksamheten i en marknadiserad äldreomsorg
- 2022
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - : Universitetsbiblioteket OsloMet. - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 99:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Drygt hälften av de svenska kommunerna har infört valfrihet inom hemtjänst baserat på lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta valfrihetssystem mynnar ut i en ”välfärdsmix” i kommunerna, där offentliga och privata utförare konkurrerar med varandra. I artikeln undersöks hur den offentliga utföraren av hemtjänst presenterar sin verksamhet i en kontext av LOV och marknadisering. Tillämpas tillvägagångssätt mot ”konvergens” eller ”divergens” i förhållande till idén om det privata företaget? Med ”konvergens” avses att den offentliga utföraren försöker efterlikna det privata företaget i presentationen av sin verksamhet, medan ”divergens” istället avser att den offentliga utföraren för fram skillnader. Den empiriska studien består av en riktad innehållsanalys och omfattar 106 LOV-kommuner som presenterat den offentliga hemtjänstutföraren på kommunens hemsida. Studiens övergripande slutsats är att det dominerande tillvägagångssättet handlar om divergens, kryddat med inslag av konvergens. I den offentliga utförarens presentationer betonas exempelvis det kommunala ägandet samt kommunernas erfarenhet av att bedriva hemtjänst. Samtidigt förekommer företagsinspirerade inslag, som användandet av begreppet ”kund”. Studiens resultat placeras in i en övergripande diskussion om hur offentliga utförare utvecklas i en kontext av marknadisering. Att offentlig verksamhet okritiskt ”importerar” tillvägagångssätt från privata företag kan utmana centrala värden i förvaltningen, som öppenhet, saklighet, universalism och följsamhet till den demokratiska styrningskedjan.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jonsson, Robert, 1971-, et al.
(författare)
-
Demografianpassad infrastruktur? : Om hantering av anläggnings-tillgångar i kommuner med minskande befolkningsunderlag
- 2016
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - : Nordiska administrativa förbundet (NAF). - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 93:3, s. 45-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi har i en rad studier undersökt huruvida effekter och policyimplikationer av långvarig befolkningsminskning beskrivs i kommunala styrdokument. Denna artikel bygger på en delstudie vars övergripande syfte varit att öka förståelsen för hur man i krympande kommuner hanterar och planerar för sina anläggningstillgångar. Vi har här intresserat oss specifikt för huruvida kommunerna i budget och årsredovisningar beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll. Vi har också intresserat oss för i vilken mån kommunerna i dessa dokument drar slutsatser om vilka konsekvenser en förändrad demografi har för hur kommunerna ska planera för sina anläggningstillgångar. Syftet med vår art ikel är därmed att diskutera i vilken mån kommunernas budgetar och årsredovisningar är sammanhang där kommunerna beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll, och huruvida kommunerna här beskriver strategier för hur anläggningstillgångarna ska kunna anpassas till en ny demografisk situation. Strategier kan finnas i andra dokument, men budget och årsredovisningar är för kommunerna tvingande dokument som underställs kommunfullmäktige varje år. I dessa dokument ska kommunerna inför medborgarna redogöra på vilket sätt de svarar upp mot kraven på god ekonomisk hushållning. Anläggningstillgångarnas status, underhåll och demografianpassning har dessutom uppenbara ekonomiska implikationer, vilket gör att budget och årsredovisning torde vara de styrdokument där kommunen i första hand beskriver dessa förhållanden.Vår ambition har varit att undersöka kommuner som har ett minskande befolkningsunderlag, men som i övrigt har varierande förutsättningar och karaktär. Studien baseras därför på ett systematiskt urval av kommuner, där urvalet baserades på geo-grafiskt läge, närhet till större tätort samt befolkningsstorlek.
|
|
| 8. |
- Jonsson, Robert, 1971-, et al.
(författare)
-
Vattentäta strategier : Långsiktig planering av eftersatt underhåll av kommunal infrastruktur
- 2022
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - Olso : Universitetsbiblioteket, OsloMet. - 2246-1310. ; 99:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Följande artikel har till syfte att undersöka strategier som kommuner med eftersatt underhåll använder för att komma till rätta med den så kallade underhållsskulden. I Sverige är underhållet generellt eftersatt vad gäller kommunalt ägd infrastruktur. Framtida reinvesterings-och investeringsbehov är stora, vilket är välkänt. Trots framskrivna styrdokument och policyer avseende god ekonomisk hushållning är långvarigt eftersatt underhåll ett tillstånd för kommuner i olika storlekar och olika delar av Sverige och tidigare forskning framhåller att det är mycket ovanligt att kommuner lyckats vända långvarigt eftersatt underhåll. Dock är Skellefteå unikt i det avseendet att kommunen, trots olika finansieringsformer för VA respektive gata, lyckats med förvaltning av sina anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning under senare år. Utifrån begreppsparet strategi och taktik och genom intervju-och dokumentstudier ämnar vi undersöka vilka strategier Skellefteå kommun utvecklade för att vända ett långvarigt eftersatt underhåll. Resultaten visar att genom att kommunen arbetat utifrån två övergripande strategier, vårdastrategin och samverkansstrategin lyckats vända eftersatt underhåll inom båda områdena. Medan vårdastrategin handlar om att förvalta anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning och att utveckla anläggningstillgångar på ett medvetet hushållningssätt handlar samverkansstrategin om att på vilket sätt kommunen valt att organisera de berörda verksamheterna för att underlätta tvärsektoriellt arbete. Sammantaget kan de strategier som Skellefteå valt, vara en källa till inspiration för andra kommuner i arbetet med att hantera underhållsskulden inom VA samt gator och väg. Värt att understryka är dock att varje enskild kommun har sina kontextuella utmaningar såsom klimat, topografi, ekonomi och befolkningstäthet som medverkar till att det är nödvändigt att översätta valda strategier till den egna kommunens förhållanden.
|
|
| 9. |
- Persson, Bo, 1969-, et al.
(författare)
-
Svenska kommuners samverkan om gymnasieskolan : Drivkrafter, förutsättningar och hinder
- 2022
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - Oslo : Universitetsbiblioteket OsloMet. - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 99:1, s. 1-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Gymnasieskolan är ett område där mellankommunal samverkan har blivit vanligare under senare år. Starka förhoppningar knyts till att kommunerna, genom att samverka med varandra, ska kunna producera utbildningar mer effektivt och ändamålsenligt. Tidigare forskning pekar dock på att mellankommunal samverkan om gymnasieutbildning kan vara förknippad med betydande kostnader och risker. Trots att mellankommunal samverkan om gymnasieskolan är nödvändigt för de flesta kommuner, finns det inom detta område samtidigt starka incitament för kommunerna att konkurrera med varandra om gymnasieelever. Syftet med den här studien är att analysera svenska kommuners syn på drivkrafter, förutsättningar och hinder för mellankommunal samverkan om gymnasieskolan. Studien baseras på empiriska data från en enkätundersökning riktad till tjänstemän med ansvar för gymnasieskolan i kommunerna. Studien visar att kommunernas samverkan i hög utsträckning drivs av en vilja att bredda utbildningsutbudet. Studien visar också att samverkan försvåras av det som man upplever som krångliga samverkansprocesser och en ojämn fördelning av makt mellan kommunerna. Däremot verkar inte brist på tillit mellan deltagande kommuner, eller att man har dåliga erfarenheter av tidigare samarbeten, utgöra några stora hinder för samverkan. Slutligen visar studien att de större stadskommunerna upplevs som centrala noder för mellankommunal samverkan inom detta område.
|
|
