| 1. |
|
|
| 2. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(author)
-
”Kalle, du kan ju läsa!” : Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling
- 2017
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 3:2, s. 1-18
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Den här studien tar sin utgångspunkt i ett kompetensutvecklingsprojekt där lärare i förskoleklass gavs möjlighet att genom erfarenhet i handling samt reflektion stärka sina ämneskunskaper inom skriftspråksområdet. Sju lärare i förskoleklass intervjuades om sina erfarenheter i samband med bedömning av elevers skriftspråksutveckling. Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna men också elevernas meningsskapande. Studiens grund i sociokulturell teori och pragmatismens begrepp erfarenhet och meningsskapande som centrala analysverktyg, synliggjorde lärarnas fördjupade förståelse för elevers skriftspråksutveckling. I materialet framträder en bild av att tidigare erfarenheter omvärderades och användes tillsammans med nya erfarenheter för att skapa ny kunskap hos både lärare och elever. Exempelvis beskriver lärare hur elever i samband med bedömningsaktiviteten upptäckte att de kunde läsa. I mötet mellan projektets ämnesfokus och praktisk handling kunde lärarna omvärdera tidigare erfarenheter och upptäcka att elever i förskoleklassen läser, hur de läser och hur de själva kan stimulera eleverna vidare. Studiens avsikt är att öppna för en diskussion om hur kompetensutveckling om skriftspråksutveckling kan öka förskoleklasslärares möjligheter att stimulera elever vidare och öka elevernas förutsättningar att utvecklas i riktning mot skolans kunskapskrav.
|
|
| 3. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(author)
-
”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” : Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass
- 2019
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 63-82
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs- och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebody och Lukes resursmodell som beskriver läs- och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs- och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebody och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs- och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs- och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.
|
|
| 4. |
- Alatalo, Tarja
(author)
-
Läsförståelseundervisning i årskurs 6 med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska
- 2023
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 9:2, s. 57-76
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från en observationsstudie i två klasser i årskurs 6 analyseras för att förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive ett läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att förstå ett specifikt textinnehåll respektive förståelsestrategier. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå. De utmanar även eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap, men undervisar i låg grad om strategier för att förstå och komma ihåg textinnehåll. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. En slutsats är att lärare behöver bli medvetna om att det inte räcker med att låta elever träna på att synliggöra textinnehåll eller att knyta textinnehåll till sig själva, utan det behövs också direkt undervisning om det. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att stötta elever att bli självständiga läsare diskuteras.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Blomqvist, Per, 1972-
(author)
-
Är vi överens om det? Samspel och samstämmighet i svensklärares bedömningssamtal om gymnasieelevers skrivande
- 2018
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 4:1, s. 1-21
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article reports on a qualitative study of the interaction in Swedish teachers’ discussions about summative assessment of students’ writing. Interactional patterns of dominance, dynamics and coherens in the decision-making processes are described and analyzed, comparing the degree of assessment consistency between and within the groups. The analysis reveals a high degree of consistency within each teacher group’s discussion. However, the assessments that individual teachers make after the discussions comply only to some extent with the group’s decisions. The least degree of consistency was shown by the teacher group who seemed the most consistent in the discussions. Decision-making processes in these discussions are characterized by low intensity, where few assessment alternatives are being considered. In teacher group discussions characterized by higher intensity, a variety of suggestions for assessment are made by the teachers. The individual teachers' assessments in those groups are more consistent with the group's decisions. Meanwhile, the overall assessment consistency between the teachers was found to be low.
|
|
| 7. |
- Folkeryd, Jenny Wiksten, 1970-, et al.
(author)
-
Formal and informal metalanguage in primary teachers’ talk about informational student texts.
- 2019
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Previous research has pointed out the importance for teachers as well as students to use metalanguage in order to develop writing in school. Few studies have however focused on how teachers talk about content aspects in young students’ informational texts, using formal (technical) as well as informal (non-technical) metalanguage. The main purpose of the present study is therefore to analyze how primary teachers discuss student texts before and after a series of six professional development workshops.Based on research within a social semiotic perspective, the workshops focused linguistic resources to express and develop ideas, create cohesive texts and interact with an audience. During audio recorded discussions, a group of teachers were asked to comment on strengths and weaknesses in two informational texts written by students in grades 2 and 3. In order to investigate the effect of the subsequent training, the same texts were discussed during the first and the last meeting. The analysis shows no difference in the total number of metalinguistic comments before and after the workshops. However, explicit formal metalanguage replaces informal metalanguage to a significant degree. It is also shown that the informal metalanguage to some extent displayed other affordances than the formal metalanguage.
|
|
| 8. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(author)
-
Learning to Read Using Computers : A Longitudinal Study from Grade 1 to Grade 3 in Four Swedish schools
- 2019
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 24-48
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The article is based on a longitudinal study in a municipality that decided to organise a project including the use of computers and extra remedial education in initial reading and writing instruction from the first to the third grade. The study may be regarded as quasi-experimental with 110 students in two project schools and 59 students in two control schools. To explore the extent to which the use of computers in reading instruction made a difference, we followed students in the four schools from Grade 1 to Grade 3. The students’ language skills were tested regularly with different test instruments. In addition to the tests, the students answered a questionnaire, and teachers and principals were interviewed. It was not possible to conclude that the teaching methods in the control schools yielded better reading and writing development than the project schools or vice versa. The results were ambiguous, the control schools performed slightly better in one test in grade 3 and the project schools on another test, when accounting for linguistic awareness in grade 1 and other factors.
|
|
| 9. |
- Fälth, Linda, 1973-, et al.
(author)
-
An intervention study to prevent ‘summer reading loss’ in a socioeconomically disadvantaged area with second language learners
- 2019
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : NOASP. - 2464-1596. ; 5:3, s. 10-23
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Summer reading loss is a documented reality for many students. Research has established differences in the contribution of summer reading activity between children from families with different economic status. In this study, 120 students in Grade 2 and 115 students in Grade 3 from a socioeconomically vulnerable area participated in a summer reading intervention. In addition, a control group from the same schools comprised of 106 students from Grade 2 and 94 students from Grade 3. Almost 90% of the participating students did not have Swedish as their native language. The participants were tested on reading skills, including word decoding, nonsense-word reading, word comprehension and reading comprehension, before and after the summer vacation. The intervention was planned together with teachers from three participant schools and leisure centers. Before the summer holiday the schools arranged reading weeks and library visits. The students were encouraged to read at home during the vacation and record the number of books read on a digital platform. The results showed that the largest effect sizes between groups (intervention and control) were observed for word decoding in Grade 2 and word comprehension in Grade 3 where the intervention group improved more than the control group. If summer learning loss can be avoided or limited, the treatment can be considered worth implementing
|
|
| 10. |
- Hallesson, Yvonne, et al.
(author)
-
Att introducera och tillgängliggöra ämnesbegrepp i samhällskunskapsundervisning
- 2024
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 10:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Introducing and Making Subject-Specific Concepts Accessible in Civics EducationConceptual understanding is a vital component of subject mastery in civics, yet it can pose challenges for pupils. The purpose of this article is to contribute knowledge on how teachers introduce and make subject-specific concepts accessible in civics education. The data are drawn from classroom observations in six classes in Grades 5 and 8, where teaching has been inspired by different approaches. Analytical focus lies on the introduction and treatment of six concepts, based on the theoretical premise that classroom discussions can serve as a mediating tool facilitating knowledge development and subject participation.The findings show that concepts are introduced by the teachers, either starting with the concepts so that they become the starting point of lexical chains where their meaning is then developed, or by working their way to the concepts together with the pupils, which provides different opportunities to navigate between conceptual levels. The accessibility of the concepts is achieved mainly by relating them to subordinate concepts or to words where there is a logical connection and through expansions where the concepts are primarily elaborated through explanations and examples. However, differences are noted between the classes. The article provides insights into how various approaches create conditions for concept acquisition.
|
|
