| 1. |
- Asghari, Hamid, 1967-, et al.
(författare)
-
Newly arrived vocational students’ situation in life and at school : Understanding teacher stories through Foucault’s power and counter-power
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Vocations in Development. - Oslo : Oslo Metropolitan University. - 2464-4153. ; 7:1, s. 103-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates prominent themes about newly arrived immigrant students’ situation in life and at school as reflected in interviews with four teachers in a vocational upper secondary school located in a Swedish city suburb dominated by residents with immigrant background. Foucault’s concept of power and counter-power as well as Riessman’s narrative analysis are used to discuss and analyse the interviewed teachers’ descriptions. The results highlight the power and counter-power mechanisms involved in the discrepancy between well-behaved and ambitious immigrant students and the media representations of the students' housing area as criminal. The study also points to the power and counter-power relations between certain immi-grant student groups with strong solidarity and other non-belonging students. There is also a power and counter-power dynamic between authorities making decisions affecting the immi-grant students' life situation and resistance to these decisions. The study contributes valuable information of the mechanisms involved in the lives of newly arrived immigrant young students in Sweden, with possible relevance to similar contexts in other Nordic and European countries.
|
|
| 2. |
- Asghari, Hamid, 1967-, et al.
(författare)
-
The effect of frame factors on (vocational) teacher educators’ teaching work : A narrative study within short-track teacher education at a Swedish university
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Vocations in Development. - : OsloMet - Oslo Metropolitan University. - 2464-4153. ; 7:1, s. 62-83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study is about six teacher educators’ descriptions of their teaching of (vocational) subject-specific didactics to teacher students at a university in Sweden. The analysis has been carried out categorically on the basis of material from two focus group interviews and with a narrative ap-proach. Central to the narrative approach is the basic assumption that narratives are constructed together with and in relation to other people. The theoretical approach in the study is based on the concept of frame factors. We have assumed Hiim’s (2010) didactic relationship model, but use only the frame factors in her model. The study tries to answer the research question: What cate-gories of teaching-related frame factors appear in the teacher educators’ descriptions of their teach-ing? The results comprise four categories and show that time, authorities, evaluation, and student base, aspects that are related to other factors in Hiim’s relationship model, govern their teaching. The conclusion is that the teacher educators try to create opportunities for their stud-ents, who are prospective teachers, to acquire teaching skills alongside an ongoing societal development, but this attempt is governed by frame factors that they themselves are unable to change.
|
|
| 3. |
- Asghari, Hamid, 1967-
(författare)
-
Towards industrial careers in Sweden : A narrative study of students choosing the industrial technology program
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Vocations in Development. - Norway : OsloMet - Storbyuniversitetet. - 2464-4153. ; 8:1, s. 1-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is about six students’ descriptions of their choice of the Industrial Technology program. I have applied a narrative perspective and analysed the students’ narratives thematically. The research question is about the prominent themes of students’ descriptions of their choice of the program, and the answer is that four themes emerge from the descriptions. Two of the themes point to the advantages and disadvantages of industry jobs and industrial education. The third theme is about students’ choice of industrial education as influenced by other people such as parents, teachers or study counsellors. The fourth theme is about the choice of the program as a way for newly arrived refugees to get industrial work and eventually a permanent residence permit. The conclusion is that students who choose industrial education do not necessarily have the ambition to work as industrial workers. This may affect the industrial skills supply in the future in Sweden as an industrial country. Newly arrived refugees in industrial education are included in this supply of skills, but these young people can also pursue other careers after completing their education. Although the choice of upper secondary education is free in Sweden, this freedom does not apply to these young people who make the choice based on the pressure on them to get a job after completing their education to be able to stay in Sweden.
|
|
| 4. |
- Asghari, Hamid, 1967-
(författare)
-
Vocational didactics based on industrial teachers’ stories : A study on vocational teaching and vocational learning in Swedish vocational upper secondary schools
- 2024
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Vocations in Development. - : OsloMet - Storbyuniversitetet. - 2464-4153. ; 9:1, s. 91-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on industrial teachers’ narrated experiences of teaching and meeting students at Swedish vocational high schools, this study will provide a definition of the concept of vocational didactics. The study is based on two central pillars: 1) the concept of vocational didactics and 2) narrative research. The concept of vocational didactics is elaborated on the basis of previous research, and stories are further described as the theoretical and methodological starting points. The results show that ten themes about vocational didactics (vocational teaching and vocational learning) emerge from the industrial teachers’ stories. The common denominator in the themes is the concept of occupation, which is related to employability as an industrial worker. The vocational didactics and its constituent themes, which are context-bound and change as a result of technological development and societal changes, are processed and discussed in relation to the workshop environment (master-apprentice tradition) and school environment. The conclusion is that vocational didactics comprises teaching and learning professional skills and enabling students to become professional practitioners in a profession and a labour market that change continuously in step with technological development and social change.
|
|
| 5. |
- Gustavsson, Susanne, 1957
(författare)
-
Simulering i yrkesutbildning - didaktiska samtal om simulatorstödd undervisning
- 2021
-
Ingår i: Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling - SJVD. - : OsloMet - Oslo Metropolitan University. - 2464-4153. ; 6:1, s. 57-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studien behandlar körsimulatorer i gymnasial yrkesutbildning. Syftet är att via yrkeslärares erfarenheter och frågor identifiera möjligheter och utmaningar när simulatorer implementeras i undervisningen. I bakgrunden beskrivs studier om digitalisering i utbildning, samt mer specifikt studier om simulering i yrkesutbildning. Studiens empiri utgörs av deltagande observationer av undervisning och utbildning för yrkeslärarare samt samtal med yrkeslärare i anslutning till undervisningen. Som analysverktyg används det teoretiska ramverket TPACK med perspektiven innehåll, pedagogik och teknik. Studiens slutsatser belyser betydelsen av att synliggöra yrkeslärarens didaktiska resonemang i ett kollegialt sammanhang, som ett led i ett systematiskt kvalitetsarbete. De tre perspektiven innehåll, pedagogik och teknik balanseras i yrkeslärares resonemang om simulatorstödd undervisning, där fokus på yrkeskunnande ger innehållsfrågan en central betydelse. Vidare uttrycks hur pedagogiken och tekniken behöver varieras för att eleverna ska ges förutsättningar att uppnå yrkeskunnande. I diskussionen behandlas yrkesutbildningens och skolans arbete med implementering av ny teknik i undervisningen, samt yrkeslärarens roll och situation. För att ytterligare utveckla kunskap om simulatorstödd undervisning i yrkesutbildning krävs mer praktiknära studier av elevers lärandeprocess och hur undervisningen bidrar till utveckling av yrkeskunnande.
|
|
| 6. |
- Kindevåg, Åsa, 1973-, et al.
(författare)
-
Hur kompatibla är svenska myndigheters styrdokument? : En jämförelse mellan Skolverkets och Socialstyrelsens kompetenskrav på äldreomsorgens personal – med fokus på normer och värderingar
- 2024
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Vocations in Development. - : OsloMet - Oslo Metropolitan University. - 2464-4153. ; 9:1, s. 110-136
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den svenska utbildningen till undersköterska är på gymnasial nivå och finns både på ungdomsgymnasiet och i vuxenutbildningen. För att säkerställa kompetensen hos äldreomsorgens personal i Sverige har både utbildningen och yrket undersköterska genomgått stora förändringar de senaste åren. En explorativ dokumentanalys har genomförts som synliggör hur normer och värderingar uttrycks i myndigheterna Skolverkets och Socialstyrelsens bindande föreskrifter som behandlar utbildning samt kunskaps- och kompetenskrav för äldreomsorgens personal. Analysen visar att dessa politiskt styrda aktörer ibland har olika begreppsapparater, vilket exempelvis återspeglas i de lagrum som accentueras i respektive föreskrifter. En diskrepans gäller Socialstyrelsens kompetenskrav på vilka lagar och förordningar som personalen ska ha kunskap om, vilka inte återfinns i Skolverkets styrdokument. När det gäller kultur, normer och värderingar ska eleverna lära sig om andra kulturer och hur omsorgstagare med annan bakgrund ska bemötas. Detta skulle kunna tolkas som att de redan förväntas besitta kunskap om och ha tillskansat sig de normer och värderingar som finns i samhället men framför allt inom äldreomsorgen, samt har anammat och kan applicera dem i arbetet – trots att nära hälften av de yrkeselever som väljer att läsa en vård- och omsorgsutbildning på vuxenutbildningen idag är utrikesfödda. I analysen har begrepp från teorin om situerat lärande använts. Begreppet politiskt praktiklandskap är centralt för att förstå betydelsen av myndigheternas föreskrifter för utbildningens och äldreomsorgens praktikgemenskaper, och vikten av yrkeslärarnas kunskapsförmåga, det vill säga att ha kunskap om stora delar av praktiklandskapet, framträder. Vidare diskuteras hur läraren får en nyckelroll för att i utbildningen överbrygga de skillnader som identifierats mellan de två myndigheternas bindande föreskrifter. En slutsats som kan dras är att mer kunskap behövs om var och hur normer och värderingar förs fram och diskuteras i praktikgemenskaperna vuxenutbildning och äldreomsorg.
|
|
| 7. |
- Kindevåg, Åsa, et al.
(författare)
-
Hur kompatibla är svenska myndigheters styrdokument? [Compability of Swedish Authorities’ Directives] : En jämförelse mellan Skolverkets och Socialstyrelsens kompetenskrav på äldreomsorgens personal – med fokus på normer och värderingar [A Comparision of the National Agency for Eduation’s and the National Board of Health and Welfare’s competence Requrements for Elderly Care Staff – Focusing on Norms and Values]
- 2024
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Vocations in Development. - : OsloMet - Oslo Metropolitan University. - 2464-4153. ; 9:1, s. 110-136
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den svenska utbildningen till undersköterska är på gymnasial nivå och finns både på ungdomsgymnasiet och i vuxenutbildningen. För att säkerställa kompetensen hos äldreomsorgens personal i Sverige har både utbildningen och yrket undersköterska genomgått stora förändringar de senaste åren.En explorativ dokumentanalys har genomförts som synliggör hur normer och värderingar uttrycks i myndigheterna Skolverkets och Socialstyrelsens bindande föreskrifter som behandlar utbildning samt kunskaps- och kompetenskrav för äldreomsorgens personal. Analysen visar att dessa politiskt styrda aktörer ibland har olika begreppsapparater, vilket exempelvis återspeglas i de lagrum som accentueras i respektive föreskrifter. En diskrepans gäller Socialstyrelsens kompetenskrav på vilka lagar och förordningar som personalen ska ha kunskap om, vilka inte återfinns i Skolverkets styrdokument. När det gäller kultur, normer och värderingar ska eleverna lära sig om andra kulturer och hur omsorgstagare med annan bakgrund ska bemötas. Detta skulle kunna tolkas som att de redan förväntas besitta kunskap om och ha tillskansat sig de normer och värderingar som finns i samhället men framför allt inom äldreomsorgen, samt har anammat och kan applicera dem i arbetet – trots att nära hälften av de yrkeselever som väljer att läsa en vård- och omsorgsutbildning på vuxenutbildningen idag är utrikesfödda. I analysen har begrepp från teorin om situerat lärande använts. Begreppet politiskt praktiklandskap är centralt för att förstå betydelsen av myndigheternas föreskrifter för utbildningens och äldreomsorgens praktikgemenskaper, och vikten av yrkeslärarnas kunskapsförmåga, det vill säga att ha kunskap om stora delar av praktiklandskapet, framträder. Vidare diskuteras hur läraren får en nyckelroll för att i utbildningen överbrygga de skillnader som identifierats mellan de två myndigheternas bindande föreskrifter. En slutsats som kan dras är att mer kunskap behövs om var och hur normer och värderingar förs fram och diskuteras i praktikgemenskaperna vuxenutbildning och äldreomsorg.
|
|
