| 1. |
- Heittola, Sanna, et al.
(författare)
-
TNC och Finland. Korrespondens inom terminologiområdet 1940–1999
- 2022
-
Ingår i: Svenskan i Finland 19. Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland, Vasa 6–7 maj 2021. Red. Siv Björklund, Bodil Haagensen, Marianne Nordman och Anders Westerlund. - Vasa : Åbo Akademi/Svensk-Österbottniska Samfundet. - 2489-4338 .- 2489-4346. - 9789526965048
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Huhtamäki, Martina, et al.
(författare)
-
Tankar som styr kroppen. Instruktioner med verbet 'tänka' vid personlig träning
- 2022
-
Ingår i: Svenskan i Finland 19. Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland Vasa den 6–7 maj 2021 / Siv Björklund, Bodil Haagensen, Marianne Nordman och Anders Westerlund (red.). - Vasa : Svensk-Österbottniska Samfundet. - 2489-4338 .- 2489-4346. - 9789526965048
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Fokus för den här undersökningen ligger på instruktioner som uttalas av den personliga tränaren och riktar sig till motionären och som innehåller verbet 'tänka' i någon form. Exempel på sådana är 'tänk på handlederna', 'nu tänker du på magen' och 'tänk på att du ska va helt rak också'. Vi studerar med vilka verbala, prosodiska och kroppsliga drag PT:n realiserar instruktionerna samt jämför ett finlandssvenskt och ett sverigesvenskt delmaterial. Vi undersöker instruktionerna ur ett såväl kvantitativt som kvalitativt perspektiv. Liksom i vår studie av frasformade instruktioner (Huhtamäki m.fl. 2019) använder vi termen instruktion som en överkategori för diverse språkliga handlingar som inbegriper uppmaningar, direktiv och kombinationer av dessa med motiverande handlingar.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lindström Tiedemann, Therese, et al.
(författare)
-
CEFR-nivåer och svenska flerordsuttryck
- 2022
-
Ingår i: Svenskan i Finland 19 : föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland, Vasa den 6-7 maj 2021 / redigerade av Siv Björklund, Bodil Haagensen, Marianne Nordman och Anders Westerlund. - Vasa : Svensk-Österbottniska Samfundet. - 2489-4338 .- 2489-4346. - 9789526965055
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- När vi lär oss ett nytt språk ska vi inte bara lära oss enstaka ord och hur vi använder dessa, utan vi måste också lära oss vilka ordkombinationer som är ”fasta uttryck” till betydelsen (t.ex. hälsa på någon) eller till formen (t.ex. lättare sagt än gjort) eller båda delarna (t.ex. huller om buller). Enligt en del studier kan dessa uttryck utgöra så mycket som 50 % av vokabulären i ett språk som förstaspråk (L1) eller ännu mer (Jackendoff 1997; Erman 2007, 28). Men det är möjligt att de är vanligare i vardagligt språk och talspråk (Prentice & Sköldberg 2013). Flerordsenheter kan vara problematiska för andraspråkstalare (Nesselhauf 2003, 223) till och med på avancerad nivå (jfr Pawley & Syder 1983; Wray & Perkins 2000; Nesselhauf 2003; Prentice 2010). Samtidigt är de en helt nödvändig del av språket (Nesselhauf 2003, 223) och kan utmärka andraspråkstalarna som icke-modersmålstalare (Pawley & Syder 1983; Wray 2002). Flerordsuttryck är alltså en värdefull del av andraspråkskompetensen (se även Paquot 2019) och något som är viktigt att studera hur vi på bästa sätt introducerar för L2-talaren och om de kan kopplas till nivåer i bedömning. I den här studien presenterar vi resultat kring förståelsen av flerordsuttryck i svenska som andraspråk i relation till färdighetsnivåerna enligt Gemensam Europeisk Referensram för Språk (GERS eller CEFR, Common European Framework of Reference) (COE 2001; 2018; Skolverket 2009; Utbildningsstyrelsen 2018) genom crowdsourcing experiment.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Huhtamäki, Martina, et al.
(författare)
-
Tankar som styr kroppen : Instruktioner med verbet ’tänka’ vid personlig träning.
- 2022
-
Ingår i: Svenskan i Finland 19. - Vasa. - 9789526965048 - 9789526965055 ; , s. 118-132
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I tidigare undersökningar av personlig träning på svenska i Finland och Sverige har vi funnit att många verbala instruktioner är korta och frasformade (se Huhtamäki m.fl. 2019). Instruktioner kan dock vara längre och mer komplexa, till exempel bestå av en uppmaning och en motivering, såsom "tänk på att du kan ha bollen ännu mer så att du får ännu mer rotation" (Lindström m.fl. 2020). Här står uppmaningen i imperativ och följs av en förklarande, konsekutiv sats. En detalj som Lindström med flera (2020) upptäckte i denna kontext var att instruktioner som innehöll sekvensen 'tänk på att' var vanligare i det sverigesvenska delmaterialet än i det finlandssvenska. Detta föranledde då frågan vad tränarna gör med denna och en del andra konstruktionstyper innehållande verbet tänka: i vilka situationskontexter används de och i vilket interaktionellt syfte? Fokus för den här undersökningen ligger således på instruktioner som uttalas av den personliga tränaren och riktar sig till motionären och som innehåller verbet tänka i någon form. Vi studerar med vilka verbala, prosodiska och kroppsliga drag PT:n realiserar instruktionerna samt jämför ett finlandssvenskt och ett sverigesvenskt delmaterial.
|
|
| 8. |
- Wide, Camilla, 1967-, et al.
(författare)
-
Duande eller niande? : Uppfattningar om tilltal på svenska i Finland
- 2022
-
Ingår i: Svenskan i Finland 19. - Vasa : Svensk-Österbottniska Samfundet. - 9789526965048 - 9789526965055 ; , s. 361-374
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Jämfört med många andra länder framstår Finland som ett klart du-land. Niandet har ändå bevarats som en språklig resurs i vissa situationer både på finska och svenska. Det är också ett av de områden där svenskan i Finland skiljer sig från svenskan i Sverige. Samtidigt förekommer niande i förhållandevis få sammanhang i Finland, och uppfattningarna går isär om hur och när man överhuvudtaget kan eller ska nia. Att denna variation förekommer har noterats av tidigare forskning (t.ex. Clyne m.fl. 2009), men hur den ser ut i dag har inte undersökts närmare. Syftet med vår studie är att bidra till forskningen kring svenskt tilltal på denna punkt. För att kartlägga vilka uppfattningar det finns om tilltalet på svenska i Finland, genomfördes en frågelista vid Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) hösten 2019. Vår analys bygger på svaren på denna frågelista. Resultaten visar bl.a. att vilket tilltal man väljer i rätt hög grad handlar om personliga val: hur man själv förhåller sig till social närhet eller distans. För många är valet förknippat med starka personliga preferenser och både duande och niande väcker starka och ibland diametralt motsatta uppfattningar.
|
|
