| 1. |
- Andersson, Ninnie, et al.
(författare)
-
Articulating dance knowledge : – a study investigating aspects of knowing when performing a parallel pirouette
- 2024
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 18:1, s. 1-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we describe the results from the dance section of a ULF project. ULF is an abbreviation for Development, Learning, Research (Swedish: Utveckling, Lärande, Forskning). Dance is a school subject at upper secondary level in Sweden with its own curriculum and grading criteria. Previous research has problematised teachers’ diffi-culties in verbalising and articulating their grounds for assessment. The research model used, a learning study, with its methodological and theoretical implications, is intro-duced. The model is collaborative and iterative and is combined with teaching practice. The results, presented as three categories of description in an outcome space with critical aspects, answer the research question: How can qualitative aspects of delimited subject-specific dance knowledge, namely, to perform a parallel pirouette, be articulated? We discuss the project’s results, gains and challenges and argue that the model used can be a way to gain knowledge about knowing expressed in a physical form, knowledge which is described as partly tacit. Considering the notion of tacit knowledge can be a way to understand the formation of dance knowledge and how it can be researched, in order to develop a subject-specific language.
|
|
| 2. |
- Asplund, Stig-Börje, 1973-, et al.
(författare)
-
Teaching about reader identities. Stories from a reading project : [Undervisning om läsaridentiteter. Berättelser från ett läsprojekt]
- 2024
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 18:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article reports on findings from a reading project about reader identities carried out in collaboration with a teacher in the school subject Swedish in two classes in traditionally male dominated vocational programmes at an upper secondary school in Sweden. The study is based on the narrative research tradition where narratives and narration are important resources in the work of developing teaching, and on ecological literacy theories that emphasize the mutual interaction between the individual, the context, and reading as a social practice. Life story interviews have been conducted with four students in each class where the focus has been on rural boys’ narrated experiences of the reading instruction provided in the context of their vocational education. The study shows that the reading instruction has initiated a process among the boys of reevaluating what reading can be and themselves as readers. Further, some of the boys position themselves against the dominant discourse about boys and their problematic relationship to reading that they have encountered in various contexts. Through these counter-narratives, the boys also construct alternative narratives about themselves and other boys as readers where they are given space to talk about themselves as readers of different types of texts. The study shows that it is possible to set into play a reading instruction with quite limited efforts through which a group of students who are often described as reluctant readers show agency in their storytelling and both reconstruct and reclaim their reader identities.
|
|
| 3. |
- Bandh, Erik, et al.
(författare)
-
L1-orienterad grammatikundervisning i L2-kontext : En kvalitativ studie
- 2023
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : Acta Didactica Norge. - 2535-8219. ; 17:4, s. 1-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article shows how a grammar-didactic model designed for an L1 context can be used for grammar learning as well as language and writing development in an L2 con-text. Because classrooms in Sweden, Denmark and Norway are becoming increasingly heterogenous, teachers must be able to develop the language of pupils with differing linguistic predispositions. The model that is being proposed is designed around explicit teaching with the table for sentence structure as point of departure (see Appendix 1). The purpose of the model is to act as a tool for language development, while simul-taneously contributing to the consolidation of grammatical knowledge. In the article, results from an intervention study are presented, where the model has been used for grammar teaching and process-writing in a class of L2 pupils. The pupils’ grammar learning, as it manifests in their results on the grammar exam as well as in their handlingof the teacher’s comments on their texts, is examined using the concepts appropriation, internalization and implementation. The pupils’ exam results show to which extent the pupils have appropriated grammatical knowledge, while their handling of the text-comments show if and how they have internalized and potentially implemented the grammatical knowledge. In the analysis, the pupils’ exam results and texts are compared, focusing on clausal hierarchy, inversion and V2 as well as agreement and definiteness in nominal phrases – areas that have previously been shown to be central for language development while at the same time problematic when learning grammar. The analyses indicate that the pupils have appropriated the grammatical knowledge to differing extents and that some are on their way toward an internalization of the knowledge. One conclusion is that, while this way of working requires great effort by teachers and pupils, the formal grammatical knowledge and the practical working with texts appear to benefit each other.
|
|
| 4. |
- Bendegard, Saga, 1982-, et al.
(författare)
-
Critical literacy i ämnet svenska : vad säger de nationella läsproven?
- 2022
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 16:2, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progressionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext.Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller maktrelationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textperspektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier.I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att konkretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad progression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.
|
|
| 5. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-
(författare)
-
Combining time and space : An organizing concept for narratives in history teaching
- 2021
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 15:1, s. 1-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To construct a historical narrative in teaching content, teachers need subject-specifictools. This article explores how, in a history course taught in Sweden, different combi-nations of time and what can be called ‘space’ can operate as one such subject-specifictool. To collect data on how this might be done, semi-structured interviews were con-ducted with teachers who described the content of a history course they taught. Theirstatements in interviews, alongside examples of their teaching materials, were used toidentify six different ways of combining time and space in history teaching. Thesecombinations were then grouped into three categories: one, when time runs from thepast to the present and where there is a strong emphasis on periodization and geo-graphical location; two, when time runs from the past to the present but there is lessemphasis on periodization and geographical location and a greater emphasis on issuesor themes across long periods of time; and three, when the time perspective is directedeither forward or back in time and focuses on different aspects of the notion of ‘space’.The overall conclusion is that time and space categories can help to structure teachingcontent, mainly because they organize in specific ways the historical narrative on whichthat teaching content is based. The choice of time and space in teaching content can,therefore, shape the way history is taught as a subject. The results of this study contributeto a discussion of the subject-specific tools that are available for teachers when theyconstruct narratives in their teaching of history.
|
|
| 6. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-, et al.
(författare)
-
Elevers angelägna frågor : Gymnasieelevers berättelser om angelägna frågor utifrån humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga disciplinära ansatser
- 2023
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Allt fler studier pekar på ungdomars pessimistiska sätt att se på samhället och framtiden. Denna studie undersöker 55 gymnasieelevers texter om samhällsfrågor de själva ser som viktiga och deras syn på framtiden i förhållande till den valda frågan. I studien undersöks vilka teman som är särskilt framträdande, om eleverna har en optimistiskt eller pessimistisk framtidssyn och vilka typer av disciplinärt färgade ansatser som eleverna använder sig av. Texten skulle enligt instruktion innehålla en nulägesbeskrivning, en förklaring till varför det ser ut som det gör, och en reflektion om framtiden. Texterna har skrivits anonymt och utan koppling till något särskilt skolämne. Fyra innehållsliga teman sticker ut som dominerande: (1) Mänskliga rättigheter (2) Miljöfrågor (3) Sociala relationer (4) Medicinska lösningar och kunskapsutveckling. 21 texter har en optimistisk syn på framtiden, 17 texter har en pessimistisk framtidssyn och resterande 17 uppvisar både ock, alternativt är svårbedömda. Texterna om mänskliga rättigheter skrevs företrädelsevis med samhällsvetenskaplig ansats, medan miljöfrågorna i hög grad hanterades utifrån humanistiska förtecken. Det finns ett visst mönster i analysen som visar att texternas disciplinära ansatser påverkar huruvida eleverna uttrycker sig optimistiskt eller pessimistiskt inför framtiden. När eleverna får möjligheten att i skolan bearbeta en för dem angelägen fråga utan att uppgiften definieras av en skolämneskontext, tenderar de att använda ett brett urval av disciplinära ansatser. Det föranleder en diskussion om huruvida den angelägna frågan bör lyftas ut ur sitt skolämnessammanhang för att möjliggöra för eleven att bearbeta frågan på nya sätt.
|
|
| 7. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-
(författare)
-
Epistemisk pendling mellan del och helhet i historieundervisning : Återskapa, orientera, problematisera och erfara som didaktiska funktioner i lärares förståelse av skolämnet historia
- 2023
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här artikeln undersöks hur en epistemisk pendling mellan del och helhet kan bidra till olika didaktiska funktioner i historieundervisning. Syftet i föreliggande artikel riktas mot att i lärares förståelse av historieundervisning undersöka hur olika urval av kunskapsinnehåll kan bidra till olika didaktiska funktioner. Två empiriskt inriktade forskningsfrågor ställs: (1) Vilka olika relationer mellan del och helhet kan identifieras i lärares förståelse av ett undervisningsinnehåll i ämnet historia? (2) Baserat på resultaten, hur kan olika avvägningar mellan del och helhet, som identifierats i lärares förståelse av historieundervisning, observeras med avseende på olika didaktiska funktioner? Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med historielärare i årskurs 7–9. Resultaten visar på en pendling i lärarnas förståelse mellan del och helhet i kunskapsinnehållet, men också mellan att utgå från ett mer avgränsat kunskapsinnehåll och elevernas egna frågor när de formulerar ett kunskapsinnehåll för historiekurserna i skolan. I dessa epistemiska pendlingar har fyra didaktiska funktioner identifierats: Återskapa, Orientera, Problematisera och Erfara. Resultaten bidrar således till en diskussion om vilka situerade avvägningar som kan göras av historieämnet, dess innehåll och syfte i förhållande till undervisningen.
|
|
| 8. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-
(författare)
-
Källkritik i skolan : Historielärares förståelser av källkritik som disciplinär, laborativ och kontextuell kunskap i ett progressionsperspektiv
- 2021
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 15:1, s. 1-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sedan mer än ett årtionde tillbaka har ett ökat intresse kunnat ses i internationell och svensk forskning för arbetet med disciplinära begrepp. Mindre intresse har riktats mot frågan om progression och arbetet med källkritik. Mot den bakgrunden är syftet i den här artikeln att undersöka relationen mellan progression och urvalet av kunskapsinnehåll i arbetet med källkritik. Resultatet bygger på fokusgruppsintervjuer med historielärare där tre övergripande förståelser av arbetet med källkritik identifierats i lärarnas tal. Först en disciplinär förståelse där vetenskapliga begrepp som närhet och tendens står i fokus. Progressionsperspektiv handlar om att ta utgångspunkt i vardagsnära begrepp. Sedan en laborativ förståelse där proceduriella begrepp som perspektivtagande lyfts fram. Pro-gression börjar med elevernas egna frågor och erfarenheter. Slutligen en kontextuell förståelse där stor vikt läggs vid historiska innehållsbegrepp. Progression handlar om att börja i elevernas erfarenheter och funderingar. På så sätt relaterar de olika förstå-elserna av arbetet med källkritik till historieämnets syfte och kunskapsinnehåll på olika sätt. Det är därför möjligt att argumentera för vikten av att uppmärksamma relationen mellan progression och kunskapsinnehåll i syfte att bättre förstå det urval som väljs för skolans kurser i en kunskapsideologisk mening.
|
|
| 9. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
Migrationsbiografiers didaktiska potential : Inferenser och begreppslig utveckling när mellanstadieelever möter ett rekonstruerat innehåll om migration
- 2023
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 17:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Migration är en av vår tids stora samhällsfrågor och ett aktuellt kunskapsområde i skolans samhällsorienterande (SO) ämnen i Sverige och i övriga länder i Norden. Tidigare forskning visar att det kan vara svårt att undervisa om migration eftersom innehållet berör elevers liv och sammansatta aspekter av kunskaper och värden i flera skolämnen. Detta skapar frågor om undervisningens möjligheter att bidra till elevers förståelse om sig själva och sin omvärld. Utifrån en analys av ämnesövergripande undervisning om migration för 10–12-åriga elever i Sverige, diskuteras migrationsbiografiers potential som didaktisk strategi i SO-undervisningen på mellanstadiet. Undervisningen utgår från en konkretisering av migration i migrationsbiografier, vilka utformats som berättelser om personer som migrerat. Undervisningen har testats i tre klasser och de observerade lektionerna har ljudinspelats och analyserats med avstamp i Wolfgang Klafkis bildningsperspektiv och ramats in av modellen för didaktisk rekonstruktion.Resultaten visar hur migrationsbiografier kan vara relevanta ur såväl innehållsperspektiv som ur mellanstadieelevers perspektiv. Biografierna möjliggjorde elevers begreppsliga utveckling genom berättelser och övningar vilka vidgade och fördjupade deras förståelse för migration. Tidigare forskning har visat hur elevers begreppsliga förändring sker gradvis i SO-ämnena och denna studies resultat är i linje med det. Studiens särskilda bidrag stärker tidigare forskning genom att empiriskt visa hur elever skapar inferenser som slutsatser dragna utifrån aktiverad förförståelse och det sammanhang som undervisningsinnehållet erbjuder. Dessutom visas hur elevers möte med biografiernas berättelser om migration ger utrymme för både kunskaper, värden och känslor. Detta har relevans för hur elever förstår fenomenet migration och ges möjlighet att inlevelsefullt relatera frågor som rör migration till sitt eget liv.
|
|
| 10. |
- Blennow, Katarina, et al.
(författare)
-
Students’ narrative action in social science teaching in Swedish upper secondary school : Limitations and openings
- 2023
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo. - 2535-8219. ; 17:2, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we undertake a narrative analysis of social science teaching in Swedish upper secondary school as a case study. In doing so, we want to stress the need to pay attention to the contextual and situated limits and openings of the conceivable repertoire of legitimate stories of social science in the Swedish context and its related research. The students’ attempts at sense making and action in encounters with the subject matter content, approached in terms of emplotments, render visible to what extent and in what ways the students insert cultural narratives into the subject matter teaching repertoire through their own subject storytelling. Furthermore, it indicates the limits and openings of social science teaching as predetermined “truth telling”, that is, as already-established socio-political knowledge repertoires.In focusing on students’ unique, situated and collective interweaving of their “own” experiences with established cultural and political knowledge repertoires, we wish to make a case for the potential to renew society and students’ ways of acting and being in this storytelling. If meagre attention is provided to this interweaving, we argue that there is a danger that the renewal of society and of social science education will get lost, or at least disturbed, in an undesirable way.
|
|
