| 1. |
- Boëthius, Ulf
(författare)
-
Ungdomar, medier och moraliska paniker
- 1994
-
Ingår i: Ungdomar i skilda sfärer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171391347 ; , s. 257-283
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Populärkulturen har nästan alltid uppfattats som ett hot mot ungdomen. Den har förknippats med ungdomens fritid eller med det gränsområde mellan familj, skola eller arbete där fostrarnas och övervakarnas kontrollmöjligheter varit begränsade eller obefintliga. De återkommande attackerna mot populärkulturen har därför också i första hand kommit från representanter för dessa andra sfärer: från föräldrar, lärare eller andra som bekymrat sig för ungdomens andliga och moraliska fostran.
|
|
| 2. |
- Czaplicka, Magdalena
(författare)
-
Vägen till självförsörjning : Om ungdomars skolgång och inträde i arbetslivet
- 1993
-
Ingår i: Ungdomar i skilda sfärer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer. - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171391347 ; , s. 103-168
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socialt vuxenblivande innebär nya rättigheter och nya plikter. Ursprungliga kontrollformer förtvinar eller förpassas till en undanskymd plats och individen får större autonomi men också större ansvar för sina egna handlingar. Socialt vuxenblivande består av flera aspekter: (1) övergång från ekonomiskt beroende till självförsörjning, (2) förskjutning av fokus för den primära gemenskapen från familjen och kamratgruppen till ett stadigt parförhållande vars sociala innebörd består av legitimerad sexuell aktivitet och biologisk reproduktion, (3) övergång från föräldrars hushåll till eget hushåll, något som sammanfaller med att föräldrarna förlorar kontrollen över sina barns vardag, (4) gradvist införskaffande av medborgerliga rättigheter och skyldigheter.
|
|
| 3. |
- Fornäs, Johan
(författare)
-
Sfärernas disharmonier : Om ungdomskultur, makt och motstånd
- 1993
-
Ingår i: Ungdomar i skilda sfärer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171391347 ; , s. 13-102
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Motstånd har länge hört till honnörsorden i diskussionen om ungdomskultur, svårt att komma förbi när man studerar unga människors kulturella uttryck och praxis. Ålders- och generationsbundet motstånd mot vuxnas makt tycks vara en ungdomsfasens sega tradition, ideligen sammanvävd med motstånd mot andra maktstrukturer, knutna till kön, klass eller etnicitet. Men ofta tas begreppen för givna, som om alla visste vilka som gör motstånd mot vad, när det vid närmare eftertanke visar sig finnas en snårskog av ytterst skilda perspektiv.Här ska jag röja några stigar i djungeln genom att sätta in motståndsbegreppet i en rad olika teoretiska ramar som alla på var sitt sätt har med samhällssfärer att göra. Sfärernas institutionella ramverk utgör alltid i viss mån apparater för maktutövning. Olika polariteter av makt och motstånd samverkar på ett högst intrikat sätt med varandra, men ibland knyter sig olika motståndsembryon samman och bildar tydliga motstrukturer. Ungdomskulturforskningen har rört sig på alla sådana nivåer, från vardagens små potentialer eller embryon till motkulturerna och de organiserade rörelserna. Samtidigt som nivåerna hänger ihop med varandra är det ibland viktigt att hålla dem isär och veta vad man pratar om. I stället för att skrota det vaga och inflationsdrabbade motståndsbegreppet vill jag förorda att vi preciserar det.Här ska jag därför först bena ut begrepp som sfärer, fält, områden, rum, arenor, scener, institutioner, ramar, ordningar och strukturer. Därefter diskuterar jag utförligare några teoribildningar runt begrepp som institutioner, rörelser, offentligheter, smakfält och delkulturer. Slutligen handlar det om olika sätt att teoretiskt analysera makt och motstånd, för att se om och i så fall hur sådana begrepp är användbara i aktuell kultur- och ungdomskulturforskning. I början blir det en del teoretiskt utredningsarbete, men jag hoppas att det ska tjäna sitt syfte väl, genom att lägga grunden för de mer politiskt och strategiskt orienterade resonemangen mot slutet.
|
|
| 4. |
- Lieberg, Mats
(författare)
-
Ungdomarna, staden och det offentliga rummet
- 1994
-
Ingår i: Ungdomar i skilda sfärer. Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171391347 ; , s. 187-234
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När ungdomar tar staden och dess offentliga rum i besittning sker det ofta på ett iögonfallande och ljudligt sätt och orsakar inte sällan oro, rädsla och krav på åtgärder. De offentliga och halvoffentliga rummen blir till scener för möten och kommunikation och där de mest spektakulära ungdomskulturerna spelas upp. Men stadens offentliga rum fungerar också som frirum och reträttplatser dit ungdomarna kan dra sig undan när de vill slippa vuxensamhällets och andra ungdomars insyn och kontroll. Ungdomarna använder den offentliga miljöns olika platser, rum och sammanhang inte bara som ställen att vistas på, utan också som platser där de kvalificerar sig till vuxenlivet (Lieberg 1992). I deras föreställningsvärld närmar vi oss något som skulle kunna kallas det ”existentiella rummet”, d v s en syn på staden som en sfär av flera sammanlänkande rum, vilka fyller viktiga funktioner i utvecklingsprocessen under tonåren.
|
|
| 5. |
- Löfgren, Anders
(författare)
-
Ungdomstid : i skärningspunkten mellan livsprojekt och arena
- 1994
-
Ingår i: Ungdomar i skilda sfärer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171391347 ; , s. 169-186
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi lever i en allt mer global tid, hävdas det ofta. Det rumsliga perspektivet har blivit allt mer aktuellt inom social teori; lika nödvändigt som det hittills mest dominerande historiska perspektivet. Det saknas förvisso inte studier av avgränsade lokala ungdomsgrupper, ungdomskulturer och ungdomsmiljöer, men mer sällan problematiseras det lokalas relation till det nationella och globala. Denna artikel kommer att cirkla kring relationerna mellan livsprojekt, sfärer och arenor utifrån ett alls icke färdigutvecklat rumsligt perspektiv. Att se forskning om ungdomstid ur ett rumsligt perspektiv kan dock innebära olika saker. Närmast till hands ligger kanske ”örnperspektivet”; t ex kartläggning av migrationsströmmar eller spridningsstudier över musikstilar eller mode, presenterat i kartform. Ett mer välfärdsorienterat perspektiv kan handla om hur unga väljer och ordnar bostad, utbildning och utbildningsort m m, sett i relation till regionala skillnader i levnadsvillkor, arbetsmarknad, utbildningsutbud, etc. Ett subjektivt orienterat perspektiv fokuserar ungas sätt att orientera sig i och om världen, men det behandlar också identitet på lokal, regional, nationell eller internationell grund. I denna artikel kommer ett fjärde perspektiv att framhävas, ett samhällsgeografiskt perspektiv som utgår från det problematiska förhållandet mellan individ och samhällsstruktur. Några av de frågeställningar som artikeln kommer att beröra kan exemplifieras utifrån t ex fenomenet Northern Soul eller Kulturföreningen Oasen i Stockholmsstadsdelen Rågsved. En del har skrivits om Northern Soul. En aspekt saknas dock, nämligen frågan om varför just soul just i området mellan Manchester och Liverpool just från och med slutet av 60-talet? Svaren har naturligtvis funnits tillgängliga, men det märkliga är att ingen verkat ha intresserat sig för frågan. På liknande sätt kan man fråga sig hur Oasen förhöll sig till en specifik ungdomsgeneration i Rågsved, till det sena 70-talets Rågsved som livsmiljö och till tunnelbane- och höghusförorten Rågsveds historia, sociala struktur, planläggning etc? Och var kommer individen, en Thåström eller någon av de som aldrig blev kända, in i det hela? Den ena aspekten på frågeställningen handlar om att förstå lokala kontexter som komplexa arenor och den andra om de livshistorier som genomströmmar och producerar varje arena; som är både producenter och produkter av förändring och kontinuitet.
|
|
| 6. |
- Reimer, Bo
(författare)
-
Senmoderna miljöer : Massmedier och organisationen av det privata och det offentliga
- 1994
-
Ingår i: Ungdomar i skilda sfärer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171391347 ; , s. 235-255
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi umgås alla dagligen med massmedier, vare sig vi vill det eller inte. Massmedierna ingår närmast med självklarhet i vår vardag, och på många sätt organiserar vi hela vårt vardagliga liv kring dem. Den regelbundenhet eller rutinmässighet med vilken vi utnyttjar massmedierna skapar rutiner även för resten av det vardagliga livet. En viktig del av organiseringen av vardagslivet berör de olika sfärer vi ständigt rör oss mellan. Dessa sfärer kan med hjälp av massmedierna göras mer eller mindre privata eller offentliga, och de kan göras mer eller mindre attraktiva. Massmedierna kan också förbinda sfärer med varandra på nya sätt, och de kan förflytta tyngdpunkten i vardagslivet från en sfär till en annan. Jag kommer här att belysa massmediernas roll för ungdomar i vardagslivet. Jag kommer att inleda med att se på hur privata och offentliga sfärer kontinuerligt organiseras – och reorganiseras – med hjälp av medierna. Men jag kommer också att diskutera massmediernas roll i en vidare bemärkelse. Med ett historiskt perspektiv kan man visa hur massmedierna successivt har tagit i anspråk en allt större del av både tid och rum i vardagslivet. Idag hävdas det att de bidrar till att förändra vår tids- och rumsuppfattning. Fysiska sfärer frikopplas alltmer från sociala sfärer. Vad händer i våra senmoderna miljöer? Artikeln bygger inledningsvis på arbete inom massmedieforskning. I den senare delen av artikeln kommer jag att relatera denna traditions arbeten till mer allmän social teori samt till kulturgeografi.
|
|
| 7. |
- Ziehe, Thomas
(författare)
-
Självrefererandet kan inte undvikas : Några effekter av undervisningens rationaliseringar
- 1994
-
Ingår i: Ungdomar i skilda sfärer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171391347 ; , s. 285-297
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett av de signifikativa kännetecknen för den kulturella moderniseringen är ökningen av självreferensstrukturer. Självreferenser ändrar på ett subtilt sätt vår relation till världen och till oss själva. Jag skulle med ledning av några fenomen här vilja visa hur självreferensen även trängt in i vår pedagogiska vardag och nu förändrar den inifrån. För detta har jag valt ut tre områden där man kan påvisa detta resultat av moderniseringen – den pedagogiska vetenskapen, skolans praxis och individernas identitetsutveckling.
|
|
