| 1. |
- Meckbach, Jane, et al.
(författare)
-
Den oformulerade didaktiken - idrott och hälsa som skolämne : Idrott och hälsa som skolämne
- 2002
-
Ingår i: Skolämne i kris?. - Stockholm : HLS förlag. - 9176565351 ; , s. 57-73
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kroppsövningsämnet har sedan ämnet infördes i den svenska folkskolan 1864, bytt namn totalt fem gånger. Skolämnet kom att etableras först under tidigt 1900-tal. I danslitteratur omnämns tidsepoken som rörelsernas tid, med rörelseflöde och naturlig skönhet som centrala begrepp. Till detta kopplades hälsa och naturlighet, ledord för den nya moderna människan. Dansforskaren Cecilia Ohlsson konstaterar att i modernitetens spår följde inte bara ny teknologi, nya maskinparker och ny arkitektur, utan även nya kroppstekniker som t.ex. nya sätt att gå, sitta och springa. Nyckelbegrepp som under olika tidsepoker har använts och delvis fortfarande används för skolämnet är begrepp som fostran, hållning, allsidig kroppsutveckling, lek och självbehärskning, fritt skapande, hälsa och välbefinnande samt strävan att utveckla en ”positiv självbild” med idrottens hjälp. Inom skolämnet kan man dock se en viss förskjutning, från det tidiga 1900-talets fokusering på de rent kroppsliga förutsättningarna för hälsa och välbefinnande, till slutet av 1900-talets syn på ämnets möjligheter att främja den psykiska och sociala hälsan. Målet ”själslig och kroppslig hälsa” må ha stått sig sedan Per Henrik Ling grundade den svenska gymnastiken, men formen för hur dessa mål ska nås är mer oklar idag. Vår artikel kommer att handla om kroppsövningsämnets didaktik och de val och icke-val som formar ämnets innehåll, en beslutsprocess som tycks ske med eller utan stöd i de styrdokument som finns. Hur främjas de övergripande målen bäst och hur kan vi utvärdera om målen nås? Kan dessa mål mätas i antalet glada elever som upplever rörelseglädje, i fysiska testresultat, i goda idrottsprestationer, i antalet medlemmar i idrottsföreningar eller i antalet personer som äger tält eller annan friluftslivsutrustning. Frågan kan kännas en aning tillspetsad, men blir en slags realitet då resultatet och kvaliteten av ett visst kunskapsinhämtande ska bedömas och relateras till andra ämnen och till givet tidsutrymme. [1] Olsson, Cecilia (2000) ”Rörelsens kön, Kvinnligt och manligt i scendansen vid tre sekelskiften” I Göransson, Anita (red) Sekelskiften och kön.. Strukturella och kulturella övergångar år 1800, 1900, 2000. Stockholm: Prisma.
|
|
