| 1. |
- Andrée, Maria, et al.
(författare)
-
Didaktik och didaktiska traditioner
- 2021. - 1
-
Ingår i: Ämneslärarens arbete. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828902 ; , s. 67-111
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bladh, Gabriel, 1959-
(författare)
-
Läroplansteori och didaktik
- 2021
-
Ingår i: Ämneslärarens arbete. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828902 ; , s. 195-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hultén, Magnus, 1970-
(författare)
-
Lärandemetoder
- 2021
-
Ingår i: Ämneslärarens arbete. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828902 ; , s. 229-260
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Blivande lärare uttrycker inte sällan att de vill lära sig de senaste teorierna om lärande. Denna önskan är förståelig. Vetenskapen, inte minst den om hur vi lär, utvecklas snabbt. De senaste tio åren har det exempelvis skett en enorm utveckling av områden som kognitions- och neurovetenskap. Nya metoder och mätinstrument har gjort att kunskapen om lärandets fysiologiska mekanismer ökat. Likaså har det skett en utveckling av nya lärandedetektorer i relation till det datavetenskapliga fältet, exempelvis teorin om konnektivism som bygger på antagandet att det digitala samhället sätter nya ramar för lärande och kunskap och att detta i sin tur kräver nya metoder för lärande. Exemplen kan mångfaldigas. Varför ska man som lärare lägga ner tid på en lärandeteori som är gammal när man kan få den senaste?
|
|
| 8. |
- Hultén, Magnus, 1970-
(författare)
-
Lärandeteorier
- 2021. - 1
-
Ingår i: Ämneslärarens arbete. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828902 ; , s. 229-260
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Liberg, Caroline, 1951-
(författare)
-
Literacypraktiker och ämnesspråk
- 2021
-
Ingår i: Ämneslärarens arbete.. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828902 ; , s. 295-319
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Betyg och betygssystem förr och nu
- 2021
-
Ingår i: Ämneslärarens arbete. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828902 ; , s. 409-447
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bedömning av elevers kunskaper – eller snarare deras prestationer så som de kommer till uttryck vid ett specifikt tillfälle – utgör en central del av lärares arbete. Frågan om svårigheterna med betygssättning är inte specifika för 2000-talet, dagens utmaningar kan spåras tillbaka till 1940-talets betygsutredningar. Genom att sätta ett betyg ges en signal om hur väl en elev har tillgodogjort sig undervisningen i ett visst ämne vid en viss tidpunkt men också givet den form för prövning som läraren väljer. Detta val styrs både av ämnets traditioner och ämnets karaktär. Betyget har på detta sätt en informerande funktion. I de policytexter som skriver fram betygens funktion betonas också att betygen ska ha en motiverande funktion. Samtidigt har betygen även andra funktioner som lärare inte nödvändigtvis har i fokus vid betygssättningen. Exempelvis har det slutliga betyget som ges från grundskolan respektive gymnasieskolan en urvalsfunktion när det gäller till vilka utbildningar eleven kan söka. Hur riktlinjerna för betygssättning utformas, vad som utgör referenspunkt för lärarnas bedömning och hur en sådan referenspunkt är tänkt att användas skapar både möjligheter och begränsningar för lärares betygssättande arbete. Syftet med det här kapitlet är att ge en inblick i dagens betyg med grund i hur olika frågor och problem har hanterats över tid, huvudsakligen i Sverige. I kapitlet ges en bild över betygens utformning och funktion i folkskolan och läroverken fram till dagens skolformer och reformer.
|
|
