| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergh, Andreas, 1964-, et al.
(författare)
-
Kunskapsmätning och uppföljningssystem
- 2015
-
Ingår i: Utbildning, makt och politik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144076836 ; , s. 164-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Bergh, Andreas, et al.
(författare)
-
Kunskapsmätningar
- 2015. - 1
-
Ingår i: Utbildning, makt och politik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144076836 ; , s. 163-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Bergviken Rensfeldt, Annika, 1969, et al.
(författare)
-
Kategorier och positioner i pedagogisk genusforskning
- 2015
-
Ingår i: Utbildning: Makt och politik. Sverker Lindblad och Lisbeth Lundahl (Red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076836 ; , s. 117-140
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel granskas tre kunskapsöversikter över pedagogisk genusforskning, två från Sverige och en från Tyskland. Genom att undersöka hur översikterna utnyttjar köns- och genuskategorier och beskriver forskningens landvinningar i sammanhanget för kunskapsöversikter, pekar vi ut några av de olika vägval och positioner som tagits. Vi visar också hur sådana positioner och vägval bereder väg för olika allianser och uppfattningar om förhållandet mellan vetenskap, politik och praktik och är något som berör oss alla.
|
|
| 5. |
- Blomgren, Maria, 1966-, et al.
(författare)
-
Profession och politiska reformer
- 2015
-
Ingår i: Utbildning, makt och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076836 ; , s. 21-39
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hansen, Michael, 1964, et al.
(författare)
-
Undervisning och makt i klassrummet
- 2015
-
Ingår i: Lindblad, S. & Lundahl, L. (red): Utbildning - makt och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076836 ; , s. 41-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi presenterade inledningsvis olika sätt att försöka förstå och förklara undervisning där fokus låg på läraren som professionell och som person, läroplaner och skolan som institution, översättningar av skolans kulturella och sociala omständigheter till undervisning eller dynamiken i undervisningsprocessen. Vi har inte pläderat för att någon av dessa infallsvinklar är bättre än de andra, men vill poängtera att varje ansats har sina kunskapsintressen och skapar sina sammanhang. Därmed definierar de också innebörden av undervisning på olika sätt. Eftersom vi menar att makt och maktförhållanden är betydelsefulla för att förstå vad som sker i skolas undervisning tittade vi närmare på forskning där detta varit i fokus, exempelvis läroplansteoretiska analyser och kritiska skoletnografier. Därefter gjorde vi en djupdykning i forskning om undervisning som en komplex verksamhet byggd på mönster av frågor och svar och med olika inspel och parallella samtal, där framför allt makten över talutrymme och undervisningsförlopp stod i fokus. Läroplansteoretiska analyser visar på skolans normer och uppdrag, och pekar därvid på maktförhållanden som styr hur kunskaper definieras och organiseras. Samtidigt visar sådana analyser att formulering av läroplaner sker i andra sammanhang och under andra maktförhållanden än där de ska realiseras i undervisning. Avståndet mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan sätter styrningen av skolan på prov och leder till krav på kontroll och ledarskap för att förbättra resultaten (Lindensjö & Lundgren, 2000). Maktförhållanden i samhället utgör en grund för att förstå hur utbildning fungerar. Vi presenterade undersökningar av hur sociala och kulturella förhållanden översätts till undervisningspraktiker och förväntningar på såväl lärare som elever. Detta leder i sin tur till olika undervisningsprocesser för olika kategorier av elever, en uppdelning som vilar på social segregering och kulturella dominansförhållanden. Samtidigt har vi visat på forskning som påminner om att undervisningsprocessen inte är ett mekaniskt uttryck för omständigheterna utan att den har sin egen dynamik och sin särskilda maktproblematik. Här blir frågor om makten över samtalen i klassrummet viktiga liksom förhandlingar om vad som får och inte får sägas. Denna forskning visade på grundläggande och stabila mönster hos språklig interaktion i klassrummet samtidigt som denna kommunikation på många sätt var oförutsägbar och möjlig att påverka.
|
|
| 8. |
- Harling, Martin, 1972, et al.
(författare)
-
Pedagogik och Postpolitik
- 2015
-
Ingår i: Lindblad, S. & Lundahl, L. (red): Utbildning - makt och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076836 ; , s. 195-217
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med vår pointillistiska ansats i form av ett antal studier får vi fram en bild av ett postpolitiskt landskap som kännetecknas av två faktorer. Den första är ett nät av aktörer – lokalt, nationellt och internationellt, exempelvis regeringen, OECD, Skolverket, McKinsey, Sveriges Kommuner och Landsting samt skolor och massmedia – som bygger på varandra i ett flöde av information och bedömningar av skolan och vad som behöver göras. Den andra är hierarkisering och konkurrens. Vad som räknas är rangordningar av länder, kommuner och skolor, vilka beskrivs genom jämförelser och har till uppgift att förbättra sina positioner eller att åtminstone inte falla nedåt. Inledningsvis pekade vi på kunskapsmätningarnas betydelse för regeringens tal om hur den svenska skolan hävdar sig, nationellt och internationellt. Den internationella konkurrensen i ekonomiskt hänseende har blivit en drivfjäder för utbildningspolitik över huvud taget (jfr Lindblad & Popkewitz, 2001; Lauder m.fl., 2006) och internationella jämförelser i form av provresultat har blivit viktiga mått på hur framgångsrikt ett land är därvidlag. Därför blir övernationella organisationer som OECD, med dess apparat för kunskapsmätningar, en viktig aktör i svensk utbildningspolitik. Och därför blir företag som McKinsey betydelsefulla, dels därför att de använder sådana mått, dels därför att de knyter dem till hur politiker och skolledare – återigen i internationellt ljus – kan hantera utbildningssystem och skolor på ett framgångsrikt sätt. Motsvarande kan sägas på nationell nivå om företag som ”Gymnasium.se”, som producerar bilder av möjliga bildningsgångar och sökmotorer för att finna vägarna dit. Vad som sker i en postpolitisk logik är att viktiga bedömningar överlåts till sådana aktörer, som befinner sig utanför skolväsendet som organisation. Och politiken kommer då också att i stor utsträckning handla om vad dessa aktörer hävdar beträffande kunskapsläge och skolorganisering. På motsvarande sätt kunde vi se hur instrument som SIRIS och SALSA, vilka tillkom för administrativa analyser, blev till verktyg för rangordning mellan kommuner och skolor. Sådana rangordningar har haft en rejäl genomslagskraft i massmedia och har använts för olika organisationers egna intressen. Jämförelser och rankingar har en inbyggd dramatik som är lättförstådd, slående och säljande. De fungerar som ett till synes objektivt underlag för kunden att informera sig om kvaliteten på skolorna som ingår i en skolmarknad i ett avreglerat och privatiserat skolväsende. Detta underlag är emellertid problematiskt då det vilar på tunna beskrivningar av skola, utbildning och kunskap vars relevans för rationellt handlande kan ifrågasättas. Detta bidrar till att talet om utbildning förändras så att fokus hamnar på jämförelser och hierarkier av olika slag i form av resultat på skolprov, betyg och positioner på rankinglistor. Utbildningspolitiska ambitioner reduceras då till att klättra på listorna eller att bibehålla positionerna. Och, som vår genomgång av massmedias rapportering visar, riktar kritiken mot makthavare in sig på dåliga listplaceringar för en skola eller ett land. Med denna logik beskrivs utbildningens mål och värde i termer av jämförelse och konkurrens. Detta gäller för såväl samhällen och utbildningssystem som skolor och elever. Vår analys av en gymnasiemässa kan belysa innebörden av postpolitiska tendenser på olika sätt. På en sådan mässa sker en översättning av skolor och elever till en ekonomi, bestående av företag som ska sälja sin vara och kunder som ska köpa varan ”utbildning” utifrån sina preferenser. Vi kan då notera hur skolorna opererar med sina varumärken och med anrop till olika kategorier av elever, för att eleverna i sin tur ska inse vilken kategori de tillhör och hur de på bästa sätt ska investera i sig själva för sin framtid. Vi kan också notera hur denna investeringslogik tycks forma elever och skolor som subjekt, som till exempel när framgångsrika elever görs till säljare av skolans varumärke (jfr Harling, 2013). Sammanfattningsvis vill vi med denna ”pointillistiska” analys peka på den bild som framträder när delarna formar en helhet. Vi menar att det är en postpolitisk bild av utbildning som växer fram, där avgörande och djupt politiska frågor om utbildningens mål och mening reducerats till teknikaliteter och till en sortering av elever byggd på ekonomisk logik. Vad vi presenterat är några nedslag och fortfarande återstår många frågor om denna omvandling att besvara.
|
|
| 9. |
- Henning Loeb, Ingrid, 1962, et al.
(författare)
-
Introduktionsprogrammen i gymnasieskolan
- 2015
-
Ingår i: Lindblad, S. & Lundahl, L. (red.). Utbildning - makt och politik.. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076836 ; , s. 81-96
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Lindblad, Sverker, 1946, et al.
(författare)
-
Politik och makt i och över utbildning
- 2015
-
Ingår i: Lindblad, S. & Lundahl, L. (red): Utbildning - makt och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076836 ; , s. 13-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammantaget behandlas olika aspekter av politik och makt över och i utbildning i termer av lärarprofession, undervisningsprocesser samt kategorisering och uppdelning av elever. Viktigt i sammanhanget är styrning av utbildning med hjälp av marknadsutsättning och olika tekniker och praktiker som jämförelser av skolresultat och internationell ranking, liksom de ”mjuka teknologier” som i dag verkar inom europeiskt samarbete. Förhoppningen är att boken ska bidra till en förståelse av viktiga delar i dagens utbildningssamhälle – och ge verktyg för analyser av pågående förändringar i skola och samhälle. Detta är ett av skälen till att vi varit relativt frikostiga med referenser till forskning av olika slag rörande utbildningsområdets politik. Vi hoppas nämligen att läsarna av denna bok i sin tur kan gå vidare i välgrundade och kritiska analyser och diskussioner av makt och politik i och över utbildning!
|
|
