| 1. |
- Andersson Schwarz, Jonas, 1978-
(författare)
-
Journalistikens roll i den nya medieekologin
- 2019
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124636 ; , s. 409-422
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Förtroendet för journalistiken
- 2019
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144124636 ; , s. 117-129
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det har talats mycket om sjunkande förtroende och tilltagande misstro i samhället på senare år. Diskussionen har gällt samhällsinstitutioner i stort, men kanske framför allt institutioner knutna till det fria ordet, nyhetsmedier. Med förändrade förutsättningar på mediemarknaden har traditionella mediers ställning i samhället ändrats påtagligt. Det gäller inte minst i förhållande till den snabba expansionen av sociala medier. Där de traditionella medierna tidigare var mer eller mindre tongivande i nyhetsvärderingen bidrar sociala medier i ökande grad med motbilder till den gängse nyhetsbevakningen. I spåren har följt en ökad debatt om och i många fall ifrågasättande av de traditionella medierna, deras nyhetsvärdering och, inte minst, deras centrala position i samhället. Ifrågasättande och i viss mån misstro har också riktats mot traditionella mediers nyhetsbevakning på ett mer generellt plan. Sett till svenska förhållanden har kritiken bland annat varit att nyhetsmedier mörkar vissa ämnesområden istället för att ge hela nyhetsbilden, att mediers politiska inriktning är styrande för nyhetsurvalet och att journalister vinklar nyheter efter sina egna åsikter. Med debatten har väckts en osäkerhet om nyhetsbevakningen, vilken i förlängningen också kan få konsekvenser i det samlade förtroendet för medier. Det är samtidigt viktigt att betona att ifrågasättandet inte enbart handlar om nyhetsmediers sätt att fungera, det är också ett uttryck för populistiska och nationalistiska strömningar i politiken. Syftet med följande kapitel är att bidra med en översikt över centrala teoretiska utgångspunkter samt internationell och svensk forskning om förtroendet för medier.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Journalistiken och organisationen
- 2019
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144124636 ; , s. 325-335
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Arbetet med att leda redaktionell verksamhet sägs ofta skilja sig från att leda verksamheter i andra branscher. För de flesta medieorganisationer karakteriseras verksamheten av en strävan att uppnå såväl journalistiska ideal och mål som affärsmässiga målsättningar (Croteau & Hoynes, 2006; Picard, 2005). Den omfattande strukturomvandling som under senare år präglat mediebranschen har kommit att innebära en ökad betoning på redaktionellt ledarskap och styrning av redaktionellt arbetet (Andersson, 2013; Andersson & Wiik, 2014). Ökad konkurrens, hårdare ekonomiskt tryck, omställning från papper och tablå till digital produktion och publicering i flera olika plattformar istället för en ensam, har under senare år bidragit till att spänningsfältet gradvis genomgått en omstöpning med konsekvenser för både journalistiken och det redaktionella ledarskapet (Andersson, Waldenström & Wiik, 2018; Andersson & Wiik, 2013; Franklin, 2012). Det som tidigare har beskrivits i termer av vattentäta skott mellan redaktion och marknadsavdelning (Achtenhagen & Raviola, 2009; Djerf-Pierre & Weibull, 2009; Tuchman, 1978; Wilberg, 2004), har under 2000-talet präglats av ökat samarbete mellan olika avdelningar (Gade & Raviola, 2009; Raviola, 2012; Westlund, 2011), åtminstone på ledningsnivå (Andersson, Waldenström & Wiik, 2018). Ökad samverkan har i kombination med effektivisering, stramare ekonomiska ramar och jakt på nya affärsmodeller kommit att påverka det redaktionella ledarskapets ideal och praxis, bland annat genom ökade krav på marknadsfokusering och affärskompetens (Achtenhagen & Raviola, 2009; Andersson & Wiik, 2014; Saldaña, Sylvie & McGregor, 2016). Detta förhållande har ibland beskrivits som ett slags konvergens mellan de publicistiska respektive affärsmässiga rollerna i organisationen (Andersson & Wiik, 2013). Med förändringen har också uppstått en förhandling mellan det som är journalistikens roll i ett demokratiskt samhälle och fokuseringen på vinst och effektivitet (Graham, Greenhill, Shaw & Vargo, 2014; Raviola, 2017; Schnell, 2016; Waldenström, Wiik & Andersson, 2018). Syftet med följande kapitel är att bidra med en översikt över centrala teorier samt internationell och svensk forskning om det redaktionella ledarskapet och hur detta har påverkats av förändrade villkor i organisationen och samhället i stort.
|
|
| 4. |
- Berglez, Peter, 1973-
(författare)
-
Den globala journalistiken
- 2019. - 2
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124636 ; , s. 433-446
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Ekman, Mattias, 1974-
(författare)
-
Journalistiken och nyhetskällorna
- 2019. - 2
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124636 ; , s. 157-170
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Enbom, Jesper, 1972-, et al.
(författare)
-
Sportjournalistik
- 2019. - 2
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124636 ; , s. 201-213
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Graf, Heike, 1959-
(författare)
-
Journalistiken, den etniska mångfalden och migrationen
- 2019. - 2
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124636 ; , s. 311-323
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet behandlar journalistik och etnisk mångfald ur ett medietext- och produktionsperspektiv. Kapitlet inkluderar inte etniska minoriteters reception av olika sorters medietexter.Begreppet ”etnicitet” syftar på olika härkomst än den egna gruppen, som i detta kapitel är den nationella majoritetsgruppen. Som samlingsbegrepp används numera begreppet ”personer med utländsk bakgrund”, vilket avser personer som är utrikesfödda eller födda i Sverige med minst en utrikes född förälder (DS 2000:43). Framför allt i samband med forskningens historik inkluderas i kapitlet också nationella minoriteter, vilka fick officiellt erkännande i Sverige först 1999.Fokus ligger på etnisk mångfald samt på nyhetsjournalistik i tv, radio och press. Därmed avgränsar sig kapitlet från frågor kring exempelvis kulturell mångfald, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.Efter en överblick över de mest relevanta teorierna och internationell forskning om journalistik och etnisk mångfald ges en mer detaljerad och kronologisk överblick över svensk forskning om ämnet.
|
|
| 9. |
- Grafström, Maria, 1978-
(författare)
-
Ekonomijournalistik
- 2019. - 2
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124636 ; , s. 215-226
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
