| 1. |
|
|
| 2. |
- Asp-Onsjö, Lisa, 1951, et al.
(författare)
-
Om examensarbetet på grundlärarprogrammet
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144130637
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Börjesson, Git, et al.
(författare)
-
Att undersöka möjligheter till ämnesdidaktisk progression
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning - Erfarenheter från lärarutbildningen. Franck, Olof (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 157-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I lärarutbildningen finns sedan lång tid tillbaka ett speciellt intresse för vilka professionella kunskaper en lärare bör ha för att undervisa inom ett ämnesområde, det vill säga vilken ämnesdidaktisk kompetens som krävs för att bedriva undervisning. Det finns i lärarutbildningen också, på samma sätt som i andra utbildningar , ett intresse för progression av lärandet. Progression kan beskrivas som det sätt som lärandet tar sig uttryck, det vill säga ett bevis för resultatet av lärandet hos individer. Det finns forskning när det gäller progression i relation till så väl individens lärande som vad ämnesdidaktisk kunskap och lärande är, och hur det kan tolkas och iscensättas i olika utbildningssammanhang. Trots det så saknas det forskning som kombinerar dessa båda delar, ämnesdidaktiska kunskaper och ämnesdidaktisk progression inom lärarutbildningens kurser. Vi har genom att använda kollegiala samtal försökt synliggöra vad, varför och hur ämnesdidaktik framträder i lärarprogrammets kurser i narurvetenskap och teknik och om, och i så fall hur, ämnesdidaktisk progression kommer till uttryck. Arbetet har inneburit att vi som lärarutbildare och forskare har utvecklat en större förståelse för det ämnesdidaktiska innehållet samt synliggjort möjligheter för kursutveckling relativt en tanke om ämnesdidaktisk progression.
|
|
| 4. |
- Börjesson, Mattias, 1978, et al.
(författare)
-
Didaktik i lärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning : erfarenheter från lärarutbildning. Franck, Olof (red). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 139-156
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Föreliggande kapitel handlar om lärarutbildares och studenters förståelse av didaktik; med fokus på implikationer av denna förståelse för didaktik som en vetenskaplig grund i lärarutbildning. Den övergripande ingången för studien är att den didaktiska forskningen har en stor spännvidd av olika inriktningar. Den teoretiska utgångspunkten i kapitlet är fem tongivande konceptioner av didaktik som har utvecklats inom den tysk-nordiska didaktiska forskningen. Ett huvudresultat från studien var att studenter och lärarutbildare inkluderar flera olika didaktikkonceptioner i sin förståelse av didaktik. Det vill säga de ger uttryck för en pluralistisk förståelse av didaktik i enlighet med vilken olika inriktningar ses som komplementära snarare än i motsättning till varandra. Slutsatsen blir en mångfacetterad didaktisk forskning bestående av olika traditioner och inriktningar som kan ge ett brett vetenskapligt kunskapsunderlag till en mångfacetterad lärarutbildning och lärarprofession.
|
|
| 5. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Poesi som estetisk uttrycksform i skola och lärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, Olof (red). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 291-314
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet handlar om estetiska uttrycksformer i skola och lärarutbildning. Vi författare har själva lång erfarenhet av att arbeta med poesi i grundskola, gymnasium och lärarutbildning och vi ingår i ett nätverk inom Göteborgs universitet; Poesi som kunskapsform. I grundlärarutbildningen (F–6) finns några tillfällen med poesi och det är tydligt att studenterna inte har så stora egna erfarenheter av poesi i skolan. En workshop i poesi har för en del studenter varit en ögonöppnare och vi blev därför intresserade av att studera poesi som estetisk uttrycksform i skolan. Vad anser studenterna om sina möjligheter att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin framtida lärargärning? Ser de kunskaper i poesi som en kompetens som är betydelsefull att utveckla och, i så fall, på vilka grunder?
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Teori och praktik för pedagogisk profession
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 119-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Såväl svensk lärarutbildning som svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800; Prop 1999/2000:135). Det senare väcker frågor om hur den vetenskapliga förankringen ska gestaltas i lärarutbildningen, vad den ska bygga på och varför, samt var och hur den beprövade erfarenheten kan få utrymme i campusförlagda kurser (HFU) och verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utgångspunkt för det utvecklingsprojekt som beskrivs i detta kapitel är de uttalade svårigheter som lärarutbildningen haft när det gäller att tydliggöra relationen mellan de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Dessa svårigheter har uppmärksammats i såväl nationella som internationella studier På grund av ett dualistiskt synsätt på teori och praktik har glappet mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagd praktik snarare förstärkts än överbryggats, vilket har lett till ökad frustration bland lärarstudenter. Föreliggande projekt har haft ett trefaldigt syfte: 1) att förbättra den konstruktiva länkningen inom och mellan lärarutbildningens första kurs för F-3, med inriktning mot svenska och den efterföljande VFU-kursen, 2) att utveckla undervisningsstrategier som möjliggör fördjupad förståelse beträffande vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och relationen dem emellan, samt 3) att utveckla kunskap om lärarstudenters uppfattning och lärande av två grundläggande begrepp inom nämnda kurser, literacy och multimodalitet. Det finns, menar vi, en uppenbar risk att den vetenskapliga förankringen tenderar att bli alltför ensidig, och inte kopplas samman med beprövad erfarenhet eller att den framställs som alltför lösryckt. En slutsats som vi drar av vårt utvecklingsprojekt är att när vi tydligare kopplar HFU-kurserna med VFU-praktiken och låter studenter arbeta med teoretiska begrepp vid upprepade tillfällen och på olika sätt, ökas möjligheterna för studenten att sammankoppla kursernas innehåll. För att få en djupad förståelse av begrepp och annat teoretiskt innehåll, menar vi därför att det är centralt att lärarutbildningen avsätter resurser i form av tid och återkommande inslag där studenterna får möta dessa teoretiska begrepp – och andra - genom ett undersökande arbetssätt. Därigenom kan vi också bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik.
|
|
| 8. |
- Knutsson, Lena, et al.
(författare)
-
Kommunikation i matematikundervisning
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Erfarenheter från lärarutbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 179-198
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Magnusson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Learning study och variationsteori i lärarutbildningen
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Erfarenheter från lärarutbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
