| 1. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(författare)
-
Den poetiska zonen och barnets rätt att till fullo delta i den barnlitterära processen
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn. Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 185-210
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel tar upp hur poesin i ett antal bilderböcker för barn bidrar till att förskjuta makten från en vuxenkonnoterad kontroll över boken och läsningen till barnets mer kreativt öppna och pragmatiska inställning till språket.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Catarina, 1962
(författare)
-
Kultur som demokrati. Om delaktighet i kultur i skolan.
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn: Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen, red. Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall och Maj Asplund-Carlsson. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144137483 ; , s. 95-128
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Davet, Natalie, 1979, et al.
(författare)
-
Barn som åldersgrupp. I går, i dag, i morgon
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn. Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen. Jeanette Sundhall, Maj Asplund Carlsson, Tarja Karlsson Häikiö (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 25-54
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuterar vi barnrättskonventionens första artikel som slår fast vilka individer som räknas som barn: varje människa under 18 års ålder. Vi skriver om hur åldersgränser historiskt fungerat socialt och politiskt som ett sätt att strukturera och organisera samhällen utifrån ålder, vi skriver om betydelser av tid och temporalitet och vi problematiserar förgivettagna föreställningar om barnaålderns tidsmässiga tillhörighet; hur barn och unga regleras utifrån ålder och vad det kan få för konsekvenser för individen. Vi undersöker också hur nya åldersbegrepp kan komma att påverka idén om barndom och vuxenhet i framtiden
|
|
| 4. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(författare)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
| 5. |
- Karlsson Häikiö, Tarja, 1962
(författare)
-
Föräldrasamverkan i förskolan : Ett utvecklingsprojekt för deltagande och social inkludering
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn; Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 129-156
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel beskrivs ett EU-finansierat utvecklingsprojekt kring föräldrasamverkan, som har genomförts mellan förskoleorganisationer i Sverige och Italien. I kapitlet beskrivs genomförandet av projektet i det två länderna, med syfte att förbättra villkoren för delaktighet, relationer och social utveckling för barn och föräldrar/vårdnadshavare i förskolan. Kapitlet har sin utgångspunkt i genomförandet av detta projekt och beskriver framför allt resultatet utifrån jämförelser mellan förskolornas arbete med att finna nya former för samverkan med föräldrar/ vårdnadshavare. Ett av huvudsyftena med det i kapitlet beskrivna EU-projektet var att förhindra tidig skolavgång genom att redan i förskolan skapa en kontaktyta till barnens familjer. Detta genom att finna nytänkande metoder för att utveckla familjers delaktighet genom erfarenhetsutbyte och genom att identifiera god praxis mellan parterna. Projektet syftade därmed till att utveckla kvaliteten på förskolans utbildning (tidig barndomsutbildning), samt genomföra insatser för att öka föräldrars förståelse för förskolans roll i samhället på lång sikt, som en ingång till en bra fortsatt skolgång. Med denna text belyses frågor kring samarbetet mellan förskola och familjer, som har en nyckelroll i inkorporeringen av barnrättskonventionen som blir svensk lag år 2020. Föräldrars rätt till medverkan i förskolan är också ett perspektiv som tydligt lyfts fram i förskolans läroplan Läroplan för förskolan, Lpfö18, i Prop. 009/10:165. Den nya skollagen, samt i en nationell strategi för föräldramedverkan.
|
|
| 6. |
- Karlsson Häikiö, Tarja, 1962, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn. Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 15-22
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan ett barn definieras? Hur kan barn göras delaktiga i allt från stadsplanering till kulturella uttryck? Hur kan barns rättsmedvetande och engagemang stärkas och hur ser skärningspunkten ut mellan föräldrars rätt till yttrandefrihet och barns rätt till privatliv? Syftet med barnrättskonventionen är att inta ett barnrättsperspektiv på mänskliga rättigheter, men det är oklart hur inkorporeringen av barnrättskonventionen som lag kommer att fungera för det enskilda barnet. I En lag för barn problematiseras därför barnrättperspektivet utifrån kultur, makt och ålder i relation till barn-och ungdomskulturforskning. Boken syftar till att bidra till diskussioner och kunskaper om barn-och ungdomskultur relaterade till frågor kring barns villkor i samhället och barns rättigheter belysta utifrån kulturvetenskapliga perspektiv
|
|
| 7. |
- Westling, Karolina, 1971
(författare)
-
Det långa upproret: Om kampen för barns rättigheter i fransk film
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn: Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen, red. Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall och Maj Asplund-Carlsson. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 213-246
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Ågren, Ylva, 1977
(författare)
-
I spänningen mellan publikt och privat. Barn och föräldraskap på Instagram
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn. Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen. T. Karlsson Häikiö, J. Sundhall & M. Asplund Carlsson (Red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 275-295
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Fler och fler föräldrar delar bilder och information om sina barn på sociala medier. Det är en växande trend, och såväl vanliga användare som så kallade mikrokändisar eller influencers delar erfarenheter av föräldraskap online. Genom språk och visuella uttryck kan föräldern framställa sig själv som den han eller hon önskar vara. Populära influencers är opinionsbildare i många frågor, och de blir en inflytelserik röst för unga som söker råd om föräldraskap på nätet. Samtidigt skapas på det viset berättelser om barn och föräldraskap som kan verka normerande. Det här kapitlet undersöker hur ett antal influencers iscensätter sitt föräldraskap genom bilder av barnet, och vilka representationer av barn och föräldraskap som därmed framträder. Kapitlet undersöker också skärningspunkten mellan förälders rätt till yttrandefrihet och barnets rätt till privatliv.
|
|
