| 1. |
- Bergviken Rensfeldt, Annika, 1969, et al.
(författare)
-
Skolans digitalisering : läroplan och styrning
- 2019
-
Ingår i: Digital kompetens för lärare. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151101057
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digital teknik har på olika sätt och med olika argument introducerats i skolan. Det kommer till utryck i skolans läroplan som beskriver vilka kunskapsbehov kring digital teknik som elever och samhället anses behöva. Även den politiska styrningen av skolan har inflytande över vilken digital teknik som kommer in i skolan och hur den används. I detta kapitel gör vi en historisk tillbakablick med utgångspunkt i skolans nuvarande digitalisering. Det innebär att vi med avstamp i pågående förändringar går tillbaka och ser likheter eller skillnader i relation till tidigare digitaliseringssatsningar. De frågor som kapitlet ska behandla är, Vilka är motiven för att föra in digital teknik i skolan och undervisningen, och skiljer sig dagens argument för skolans digitalisering från tidigare argument? Hur relaterar den politiska styrningen till skolans digitalisering? Kapitlet gör nedslag i tre tidsperioder, 2010-talet, 1990-talet och 1960-talet, och relaterar dessa till läroplans- och styrningsfrågor. Kapitlet knyter därmed an till en av utbildningshistoriens mest grundläggande frågor, nämligen frågan om vad som anses vara ett relevant kunskapsinnehåll i skolans undervisning (Wahlström 2016) och vad som i bred bemärkelse utgör skolans läroplan. Denna fråga är nära sammankopplad med de samhälleliga medborgarideal som dominerar och den samhällsroll utbildningen har vid olika tidsperioder, men även vilka som har det politiska inflytandet över att styra skolans inriktning under dessa perioder. De vetenskapliga fält som intresserar sig för dessa frågor är dels läroplansteori, som på engelska benämns curriculum theory och dels fältet kring utbildningssystemens styrning, på engelska, education governance. Läroplansteori hjälper oss förstå såväl vem eller vad som får inflytande över urvalet av innehåll och kunskaper som nämnts, och kan till exempel handla om vilken undervisning eller vilken digital teknik som skolan ska erbjuda. Forskning om styrning handlar om studier av hur utbildningssystemet som en del av den offentliga sektorn, styrs genom politiska inriktningar och sätt att organisera verksamheter (Jessop 1999). I nästa avsnitt utvecklas resonemanget om läroplans- och styrningsfrågor som också utgör utgångspunkt för kapitlet.
|
|
| 2. |
- Godhe, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Att skapa föränderliga och sammansatta digitala texter
- 2019
-
Ingår i: Digital kompetens för lärare. Anna-Lena Godhe, Sylvana Sofkova Hashemi (red.). - Malmö : Gleerups. - 9789151101057 ; , s. 125-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I skolan möter och interagerar såväl lärare som elever dagligen med skärmtexter där ord kombineras med bilder, ljudeffekter, videoklipp och andra uttryckssätt. Läsande och skrivande förekommer sällan isolerade i dessa sammansatta texter, eftersom digitala texter med sin multimodala och interaktiva karaktär erbjuder elever att simultant läsa, skriva, se, lyssna och svara. Med dessa möjligheter att förmedla och representera kunskap genom att kombinera uttryck kommer ett behov av en undervisning som möter dagens förändrade villkor för kommunikation och interaktion. Undervisningen behöver också bidra till att elever förstår och utvecklar kompetenser för hur olika uttryck kan kombineras och vilka kvaliteter som kännetecknar en sammansatt text. Samtidigt som tillgången till digitala verktyg innebär möjligheter att skapa sammansatta, multimodala texter verkar inte de multimodala texterna på ett enkelt sätt kunna införlivas i undervisningen. Skolverket (2016) visar i en återkommande undersökning att digitala verktyg i stor utsträckning används för att skriva text men inte lika ofta för att kombinera olika uttryckssätt, i synnerhet inte i de äldre åldrarna. Det är inte heller självklart hur multimodala texter ska bedömas utifrån kunskapskraven i styrdokumenten. Bedömning och utvärdering av undervisning baseras idag framförallt på storskaliga tester, vilket ger litet utrymme för de nya möjligheter som de digitala verktygen öppnar upp för. Syftet med detta kapitel är att lyfta hur digitaliseringen förändrar läsande och skrivande och hur vi kommunicerar och organiserar vår förståelse i föränderliga, sammansatta och multimodala digitala texter. Vi diskuterar vidare de kvalitativa kunskaper och strategier elever behöver utveckla i meningsskapande av sammansatta multimodala texter, och som lärare behöver förhålla sig till i undervisningen och bedömningen.
|
|
| 3. |
- Godhe, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Digital kompetens i skolan – begreppets innebörd i styrdokument och forskning
- 2019
-
Ingår i: Digital kompetens för lärare. Anna-Lena Godhe, Sylvana Sofkova Hashemi (red.). - Malmö : Gleerups. - 9789151101057 ; , s. 67-79
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitalisering av samhället och utbildningen ställer nya krav på kompetenser för såväl lärare som elever. Vilka dessa kompetenser är, hur de relaterar till olika kunskapsfält och vad de innebär för utbildningssystemet i olika länder är ett område som diskuteras och väcker frågor globalt. Den snabba tekniska utvecklingen gör det svårt att definiera kunskaper eller kompetenser ur ett längre tidsperspektiv. Krav kommer från arbetslivet på att leverera arbetskraft med utbildning som motsvarar arbetsmarknadens framtida behov och skolan som samhällsinstitution har ett uppdrag att utbilda morgondagens medborgare. Detta uppdrag har som mål att medborgare ska kunna ta del av samhällslivet och ha möjlighet att delta i sociala, ekonomiska och politiska aktiviteter, vilket också är av betydelse för sysselsättningsmöjligheter. Skolans styrdokument ställer också krav på att utbildningen ska bygga på en värdegrund med mänskliga rättigheter och människors lika värde i centrum. Digital kompetens som en demokratifråga lyfts i den nationella strategin för digitalisering i skolan med målet att elever och all personal i skolan ska utveckla en adekvat digital kompetens. På vilket sätt påverkas medborgarskapet och värdegrunden av digitaliseringen? Vad innebär det att vara medborgare i ett digitaliserat samhälle och vilka kompetenser krävs för att aktivt kunna delta? Vad definierar en adekvat digital kompetens? I detta kapitel diskuteras digital kompetens som begrepp och hur det relaterar till digital literacy samt kompetensbegreppet generellt. Vidare reder vi ut hur begreppen definieras så väl i svenska läroplaner, internationella dokument och forskning.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969
(författare)
-
Didaktisk design i teknikmedierad undervisning
- 2019
-
Ingår i: Digital kompetens för lärare. Anna-Lena Godhe, Sylvana Sofkova Hashemi (red.). - Malmö : Gleerups. - 9789151101057 ; , s. 151-162
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med digital teknik i klassrummet vidgas det pedagogiska rummet såväl materiellt och rumsligt som socialt. Lärare och elever får tillgång till olika digitala verktyg och klassrummet öppnas upp mot omvärlden. Teknikmedierad undervisning ger möjligheter till varierande lärandeaktiviteter som publicering, delning, diskussion, kunskapskonstruktion och nätverkande för att ge några exempel. Genom dessa möjligheter ökar också komplexiteten i både hur undervisningen kan organiseras och hur olika verktyg, rum och platser kan användas. Etablerade praktiker och roller utmanas då digitaliseringen möter pedagogiken och den skolkultur som råder (Cope, Kalantzis, McCarthey, Vojak & Kline 2011; Hylén 2011). Att som lärare handskas med denna komplexitet för att på ett meningsfullt sätt bädda för den digitala tekniken i klassrummet, kräver en systematisk och kritisk förståelse för undervisningssituationen. Genom ett designorienterat perspektiv på didaktiskt förändringsarbete kan läraren få stöd för att planera, genomföra och utvärdera undervisningsaktiviteter med digital teknik. Att utveckla en kunskap om och kompetens i undervisningsdesign som kombinerar teknologiska, pedagogiska och ämnesmässiga perspektiv på lärande kräver tid och experimenterande i autentiska lärsituationer. Kapitlet diskuterar de didaktiska utmaningarna i att planera och genomföra teknikmedierad undervisning, och som lärare argumentera för sina val i undervisningen. Målet är att med stöd av tidigare forskning illustrera komplexiteten i undervisningssituationen och visa på att kunskapsmål, pedagogik och organisation runt tekniken i klassrummet har konsekvenser för vilket lärande och vilken undervisning som blir möjlig. Kapitlet introducerar didaktisk design som modell för lärares planering, genomförande och utvärdering av undervisning med digital teknik och visar på tillämpningen genom empiriska exempel.
|
|
| 6. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969
(författare)
-
Lärares digitala kompetens
- 2019
-
Ingår i: Digital kompetens för lärare. Anna-Lena Godhe, Sylvana Sofkova Hashemi (red.). - Malmö : Gleerups. - 9789151101057 ; , s. 141-149
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med digital teknik i klassrummet förändras förutsättningarna för undervisningen och lärares arbete. Läraren förväntas utveckla strategier och metoder för att på ett meningsfullt sätt integrera digital teknik i undervisningen. Lärarens professionella utmaning handlar då om att utveckla sin egen digitala kompetens för att kunna stödja så väl lärande som utvecklingen av elevers digitala kompetens. I den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet lyfts explicit att lärare ”... ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen.” (Utbildningsdepartementet 2017, s. 6). Även i den reviderade läroplanen har en punkt tillkommit om att lärare ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutvecklingen (Skolverket 2017). I detta kapitel lyfter jag frågor kring digitalisering och digital kompetens i lärarprofessionen och visar på exempel hur lärares digitala kompetens tolkats i forskningen och olika policyinitiativ. Vidare tar jag upp vad det innebär att förbereda och utbilda digitalt kompetenta lärare och hur lärares digitala kompetens förankras inom lärarutbildningen för att förbereda lärarstudenterna för sitt yrkesuppdrag.
|
|
| 7. |
|
|
