| 1. |
- Ekstrand, Thomas, 1970-
(författare)
-
Det breda och fula diket
- 2024
-
Ingår i: <em>Liv, tro och tolkning</em>. - Uppsala : Uppsala universitet. - 9789151320151 ; , s. 130-138
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar villkkoren för en ansvarig tolkning av berättelsen om Jesu flykt till Egypten i Matteusevangeliet 2:13-23. I artikeln utvecklas tre olika tolkningsstrategier för att hantera spänningen mellan den historisk-kritiska tolkningen av texten och den kristna tolkningstraditionen.
|
|
| 2. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Kritisk-konstruktiv tolkning av islams urkunder
- 2024
-
Ingår i: Liv, tro och tolkning. - Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis. - 9789151320151 ; , s. 121-129
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett spår i den teologiska och rättsliga debatten inom islam är att kritisk läsning av islams urkunder inte är möjliga. Denna uppfattning bygger på föreställningen att Koranen betraktas som Guds ord och därmed är evigt och oföränderligt. På samma sätt ses profettraditionen som någonting som ska följas av muslimer eftersom Muhammed var utvald av Gud och därmed ofelbar. Även om dessa uppfattningar har varit vedertagna bland muslimska tänkare visar en tillbakablick på muslimsk idéhistoria att det har förekommit kritiska synpunkter inom teologin och rättstolkningen. De kritiska läsningarna tar sikte på lagar eller föreskrifter som har sin grund i Koranen och profettraditionen eller tolkningar vilar på härledningar av islamiska urkunder. En viktig utgångspunkt för dessa tankegångar är att många tidigare tolkningar och läsningar anses stå i disharmoni med vår tids kulturella referensramar, nya och globala sociala strukturer, moderna politiska föreställningar, modern människosyn eller moderna konventioner och juridiska regelverk. Centralt i detta sammanhang är den kategori av rättigheter inom islam som utgår från religiös tillhörighet eller kön. Det handlar om begränsningar i den enskildes rättigheter som står i skarp kontrast med dagens individcentrerade rättighetstänkande. Det rör sig alltså om sådana rättigheter som inte ens var påtänkta under islams begynnelse då rättigheter baserades på kollektiva grunder. Man skulle kunna beskriva dessa kritiska läsningar som nya tolkningar som inte har låtit sig inskränkas av idéerna om Koranens evighet och oföränderlighet samt profetens ofelbarhet. De kritiska läsningarna baseras på historisk-kritiska exegetiska metoder, t.ex. textkritik, diskussioner kring texternas tillkomst/ålder, kontextualisering, hermeneutisk tolkning, normkritisk läsning av texterna osv. Syftet med dessa diskussioner har varit att visa att det är svårt att utifrån ett förenklat perspektiv hålla fast vid stereotypa, schematiska och kategoriska föreställningar om muslimska idévärldar.
|
|
| 3. |
- Lind, Anna-Sara, 1977-
(författare)
-
I det allmännas tjänst : uppdrag och värdegrund
- 2024
-
Ingår i: Liv, tro och tolkning. - Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis. - 9789151320151 ; , s. 236-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Morberg Jämterud, Sofia, PhD, 1977-
(författare)
-
Mellanrummets sorg
- 2024
-
Ingår i: Liv, tro och tolkning. - Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis. - 9789151320151 ; , s. 71-78
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jag ser bilder flimra förbi av liminal spaces, liminala utrymmen, som bilden av ett tomt väntrum där ett starkt lysrör utgör den enda ljuskällan. Det kalla ljuset över de orangea plaststolar och den slitna plastmattan skapar en ödesmättad känsla. Bilderna på liminala utrymmen präglas ofta av en tomhet, något öde, en plats där frånvaron av det mänskliga blir stark påträngande. Liminala utrymmen kan ses som ett slags mellanrum. Ett väntrum är ett bra exempel då det ska leda in till ett annat rum där något viktigt ska ske, kanske en läkarundersökning, ja själva orsaken till att man uppehöll sig i väntrummet. Men i sig självt är det liminala utrymmet, mellanrummet, sällan något som ses som centralt i sig självt. “Liminalitet” som begrepp fäster vår blick på just mellanrummet, men i en bredare bemärkelse än som fysisk plats. Ursprungligen användes det inom antropologisk forskning om övergångsriter där den liminala fasen är det stadium då en person befinner sig på väg från en position och status till en annan. Tankegången som framfördes var att övergångsriten hade tre delar. Personen som genomgår riten lämnar symboliskt den status man socialt var förankrad i, går in den liminala fasen – det mellanrum, den övergång där personens status eller roll socialt sett är oklar – för att slutligen accepteras i sin nya sociala roll. När idén vidareutvecklades beskrevs den liminala fasen som ett sårbart stadium och situationen kan på många sätt liknas vid ett socio-kulturellt limbo, personen är inte kvar i sin gamla position och har ännu inte intagit sin nya, allt som finns är själva övergången. Det är också från det latinska ordet för övergång, limen, som ordet har sitt ursprung. Med hjälp av tidigare forskning som analyserar graviditet och missfall via teorier om liminalitet utforskar jag i det här kapitlet sorgen efter missfall som en ”mellanrummets sorg”.
|
|
