| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lysell, Roland
(författare)
-
Keats sista dagar och Shelley som dramatiker : Roms betydelse för engelska romantiska poeter
- 2021
-
Ingår i: Luften så klar. - Göteborg : Makadam Förlag. - 9789170613234 ; , s. 88-104
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På den protestantiska kyrkogården i Rom vid Cestiuspyramiden vilar de jordiska kvarlevorna av två av den andra generationens mest betydande engelska romantiska poeter, nämligen John Keats (31/10 1795—23/2 1821) och Percy Bysshe Shelley (4/8 1792—8/7 1822). Gravarna har utförligt beskrivits, exempelvis i Johan Beck-Friis Il Cimetero accattolico di Roma. I båda fallen har staden Rom haft en avgärande betydelse för deras fama, ehuru på skilda sätt.
|
|
| 4. |
- Ohlsson, Hélène, 1961-
(författare)
-
Världar av poesi : Skådespelerskan Emilie Högqvist i Rom 1842–43
- 2021
-
Ingår i: Luften så klar. - Göteborg : Makadam Förlag. - 9789170613234 ; , s. 140-169
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta bokkapitel kartlägger skådespelerskan Emilie Högqvists (1812–1846) tid i Rom under ett drygt halvår 1842–1843, samt undersöker hennes själviscensättning. Källorna är främst hennes brev, dagbok samt det minnesalbum som hon skapade på resan. Utgångspunkten är tesen att Högqvist i det empiriska materialet iscensätter sig som känslosam, lättrörd och blygsam, allt i samklang med romantikens kvinnoideal. Jag hävdar att Högqvist under resan omvandlade sin femininitet från en visserligen populär, men skandaliserad skådespelerska och kokett kurtisan till en bildad prästinna i den kvinnliga känslighetskulten.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Regnell, Astrid, 1961-
(författare)
-
Rom som heligt rum : Uppbrott från fäder och förfäder i August Strindbergs författarskap
- 2020
-
Ingår i: Luften så klar. - Göteborg Stockholm : Makadam Förlag. - 9789170613234 ; , s. 184-195
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fadersuppror och konstnärsdrömmar – Strindbergsprotagonister skärskådar ljuset från Rom Jag kommer ta upp berättelser om Strindbergskaraktärer som strävar mot konstnärliga eller religiösa mål i staden Rom. En av dessa berättelser är från Strindbergs samtid och har väl närmast honom själv som protagonist och är sannolikt en parodisk version av hans egna upplevelser i Rom under det enda besök han gjorde där. De andra historierna försiggår i olika historiska epoker med historiska personer som protagonister. Ett genomgående tema i samtliga är att huvudpersonerna gör en sorts skärskådning av tanken på staden Rom som platsen för en högtstående civilisation. Det är för att åtnjuta denna civilisation eller ifrågasätta en överdriven beundran av den de befinner sig i Rom. Det skildras såväl en hänförelse för ”ljuset från Rom” som tydliga uppror mot en romantiserande uppfattning i enlighet med förfädernas, dvs. romantikernas, ideal. Det beskrivs också ett än mer konkret fadersuppror – huvudpersonernas försök att finna en egen väg och bryta sig fria från fädernas och föräldramaktens kontroll. Jag kommer granska protagonisternas inställning till det antika, och sedermera det kristna, Roms kultur- och konstskatter – kyrkor, basilikor, statyer, stanzer och berömda takmålningar etc. och deras inställning till tanken på Rom som en helig stad och/eller ett heligt rum för konsten. Frågan som ställs är i vilka avseenden denna i deras tycke sakrala, alternativt avsakraliserade, mark kan sägas fungera stimulerande för deras fantasi och konstnärliga eller religiösa strävanden. Hur påverkas de av ”ljuset från Rom”?
|
|
