| 1. |
- Andersson, Lotta, 1958-, et al.
(författare)
-
Från global klimatforskning till lokal riskanalys och klimatanpassning : Exempel på hur man kan arbeta med lokalt deltagande, kombinerat med modeller i formulering av lokal sårbarhets och anpassningsplaner vid förändrat klimat
- 2010
-
Ingår i: Klimatets krav på samhället. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173935647 ; , s. 47-64
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sverige hör troligen inte till de regioner i världen som är mest sårbara för klimatvariabilitet och förändringar. Effekter från ett förändrat klimat kommer dock med stor sannolikhet att vara märkbara även lokalt i Sverige, vilket diskuteras mer ingående i Sten Bergströms artikel. Denna artikel syftar till att bidra med erfarenheter runt hur man kan arbeta med att ta fram lokalt förankrade anpassningsstrategier. Med tanke på osäkerheter om detaljer i det framtida klimatet, kan det ibland ifrågasättas om det är rimligt att göra stora investeringar på så osäkra grunder. I detta sammanhang är det viktigt att tänka på att anpassningsstrategier för att möta framtida förändringar även gör oss bättre rustade att möta den klimatvariabilitet som vi redan lever med. Att välja rätt strategier för framtiden bör därför baseras på identifikation och fokus på de klimatrelaterade problem som vi har redan idag, med fokus på de problem som ger allvarligast effekter för olika sektorer i samhället, samt, baserad på regionalt nedskalade modellberäkningar, identifikation av sannolikheten för att dessa problem kommer att öka i framtiden. I denna artikel ges ett exempel på hur man genom aktörsamverkan kan ta fram lokala och regionala åtgärdsplaner. Samverkan har assisterats av klimat och vattenmodellerare, som i dialog med lokala aktörer tagit fram det material som behövts för att föra diskussionerna vidare. Exempel ges från ett pågående projekt i Sydafrika, men metoderna är lika relevanta i Sverige. Liknande metoder har, t.ex. använts för att ta fram en lokalt föreslagen åtgärdsplan mot övergödning i Kaggebofjärden, med medverkan från bl.a. lantbrukare, sommarstugeägare och kommuner (rapport kan beställas från lotta.andersson@smhi.se) . Dessutom beskrivs kortfattat ett nystartat INTERREG-projekt, ”Baltic Climate” som bl.a. syftar till att ge kommuner och lokala aktörer runt Östersjön möjlighet att möta klimatförändringarna på ett hållbart sätt..
|
|
| 2. |
- Andersson, Roger, 1952-
(författare)
-
Boendesegregation och grannskapseffekter
- 2009. - 1. uppl.
-
Ingår i: Samhällsbyggande och integration. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173935647 ; , s. 40-65
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Bladh, Mats, 1953-
(författare)
-
Klimat, eleffektivisering och retureffekter
- 2010
-
Ingår i: Klimatets krav på samhället. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173935647 ; , s. 13-28
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hushållens elförbrukning, bortsett från elvärme, motsvarar 15 procent av landets totala elförbrukning. Hushållselen har ökat långsamt över tid, det kan bero på att antalet hushåll ökat, dels på grund av ökad folkmängd, dels för att hushållen blivit mindre. Svensk elproduktion är, i stort sett, klimatneutral eftersom den består mest av vattenkraft och kärnkraft. Men hushållen kan ändå bidra till att den globala upp-värmningen hejdas genom inköp och användning av energieffektiv elektrisk utrustning. Den reduktion i elkonsumtion som uppnås kan användas för att ladda elbilar, som då successivt kan ersätta bensin-drivna bilar. Det finns dock risk för retureffekter, dvs. att energieffektivisering ger upphov till förändrad användning så att effektivitetsvinsterna äts upp delvis. När det gäller kyl och frys, samt tvätt- och torkmaskiner, har elförbrukningen minskat trots att antalet apparater och storleken på dem ökat. Retureffekten har alltså varit begränsad för perioden 1980–2000, så att stora effektiviseringsvinster kvarstår. Retureffekten har också diskuterats i relation till hushållens an-vändning av belysning, den typ av elektrisk utrustning som är mest användarberoende. Det är aktuellt nu med tanke på den av EU beslu-tade utfasningen av glödlampor. Att brinntider för lysrörslampor (låg-energilampor) eller lysdiodlampor skulle öka bara därför effekten är lägre, är inte troligt. Men det är möjligt att användningen av belysning kan breddas när lysdioderna blir vanligare. De utformas för att place-ras i trappsteg, i trädgård mm. som inte är vanligt idag. När man fasar ut glödlamporna 2009–2012 försvinner en värmekälla, vilket kan ge upphov till ökat värmebehov från värmesystemet. En fjärde mekanism som kan ge retureffekt är de pengar som sparas på energieffektivise-ringen, hur används dessa pengar? Finns det konsumtion som inte är miljöskadlig?
|
|
| 4. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-
(författare)
-
"Skriv historia med oss" : Ungdomar, urbana konfliktlinjer och kampen om förorten
- 2009. - 1
-
Ingår i: Samhällsbyggande och integration. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173935647 ; , s. 87-117
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den omfattande migrationen till och från Sverige har ökat intresset för etniska relationer i rikspolitiken, regionpolitiken, kommunalpolitiken, samhällsplaneringen och inte minst forskningen. De senaste årtiondena har forskningen om etnicitet – och om integrationen – vuxit såväl i omfattning som bredd och djup. Aktuell kunskap kan tillföra diskussionen om integrationen nya perspektiv. Forskning om samhällsplaneringen och förhållandena i de så kallade utanförskapsområdena analyserar problemen och diskuterar möjligheterna att hantera dem. Ett av målen med 2008 års symposium var att öka kontakterna mellan forskare och arkitekter samt företrädare för byggföretag, bostadsbolag, bostadskonsumenter, samhälls- och bostadsplanerare inom stat, landsting och kommuner så att forskningsresultaten bättre kan tas tillvara och forskarna stimuleras till nya uppgifter.Vid Vadstena forum medverkade tretton forskare från skilda discipliner och institutioner. Deras uppsatser låg till grund för diskussionerna. Efter symposiet har forskarna haft tillfälle att utnyttja diskussionerna vid symposiet och vidareutveckla sina uppsatser. De uppsatser som presenteras i denna bok utgör därigenom också en dokumentation av symposiet.Bidrag till finansiering av forskarinsatserna under Symposium 2008 har lämnats av Linköpings universitet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Boverket.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Storbjörk, Sofie, 1974-
(författare)
-
Klimatanpassning och den fysiska planeringens utmaningar
- 2010
-
Ingår i: Klimatets krav på samhället. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173935647 ; , s. 121-134
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna text är att diskutera några utmaningar som kli-matfrågan medför för kommunernas – och i synnerhet den lokala fy-siska planeringens – förmåga att anpassa sig till samtida klimatvaria-tioner och framtida klimatförändringar. Mer specifikt riktas fokus på 1. ansvar, medvetenhet och handlingsutrymme, 2. organisatorisk sprid-ning och tvärsektoriellt lärande, 3. prioriteringar och intressekonflikter, samt, slutligen, 4. vad anpassar man sig till? Sammantaget ger de skis-serade temana viktiga ledtrådar kring vad som påverkar de svenska kommunernas anpassningskapacitet. Texten baseras på frågor som väckts genom kvalitativa fallstudier av svenska kommuners arbete med planering, riskhantering och klimatanpassning.
|
|
| 10. |
- Tesfahuney, Mekonnen, et al.
(författare)
-
Postpolis
- 2009
-
Ingår i: Samhällsbyggande och integration: Frågor om assimilation, mångfald och boende. - Linköping : Linköping University Press. - 9789173935647 ; , s. 119-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PostpolisMekonnen Tesfahuney & Katarina SchoughSyftet med detta kapitel är att erbjuda en principiell och filosofisk belysning av den nya urbanitetens postpolis utmärkande egenskaper. Vi inleder med en kort övergripande skildring av urbanitet. Därefter presenterar vi den klassiska staden polis respektive postpolis axiom, d v s å ena sidan oikos (husets gemenskap) och å andra sidan krematistik (penningekonomins kalkyl). Kartläggningen och jämförelsen fortsätter då vi behandlar idealtypiska särdrag med avseende på rums-, tids- och kontrollregimer för polis respektive postpolis. Eftersom denna boks huvudtema är integration/segregation och staden fokuserar vi på premisserna för in- och exkludering i postpolis. Avslutningsvis konstaterar vi att postpolis är ett tecknets rike ett ingenmansland ett självrefererande och narcissistiskt rum som tappat all förankring i det gemensamma så väl som till det verkliga. Möjligheterna till samhällsplanering och integration förändras fullständigt och begreppens innebörder går förlorade.
|
|
