| 1. |
- Andersson, Magnus
(författare)
-
Medier en masse : nya och gamla medier i vardagslivet
- 2008
-
Ingår i: KulturSverige 2009. - Linköping : Swedish Cultural Policy Research Observatory. - 9789173937504 ; , s. 118-122
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Invånarna i Sverige ägnar dagligen drygt sex timmar (365 minuter) åt medier (Mediebarometer 2007). Densiffran har varit relativt konstant sedan 1998. Trots detfinns det fog för att tala om att människors vardagslivhar blivit alltmer medialiserat. Då tänker jag på allaandra sätt som medier sipprar in i tillvaron: vi samtalarom, tänker på, drömmer om, inreder med och minnsmedier. Medier är på något sätt alltid där i vår västerländskamediekultur.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Åke E.
(författare)
-
K-samhället i backspegeln
- 2008
-
Ingår i: KulturSverige 2009. - Linköping : Swedish Cultural Policy Research Observatory. - 9789173937504 ; , s. 96-98
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet K-samhället lanserades av mig på 1980-talet. K-samhället symboliserar ett samhälle och dess ekonomiska system, som byggs upp på en grund av (formella) kunskaper, kreativa resurser, kommunikationssystem och konst och annat kulturellt kapital. Begreppet var till väsentlig del en reaktion mot förenklingar som ”det postindustriella samhället”, ”informationssamhället” och ”kunskapssamhället”.
|
|
| 4. |
- Aronsson, Peter, 1959-
(författare)
-
Svenska historiebruk : nationellt och lokalt
- 2008. - 1
-
Ingår i: KulturSverige 2009. - Linköping : SweCult / Linköpings universitet. - 9789173937504 ; , s. 37-42
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med sina rötter i 1600-talets stormaktstid är historiebruk och kulturarvsförvaltning ett av de äldsta och största områdena för kulturpolitik. Under stormaktstiden etablerades fornminnesinventeringar och Antikvitetskollegium för att utforska, bevara och visa nationens kulturarv. Nationalmuseernas presentation av nationen som kulturnation med förebildliga konstverk och historiska händelser samt berättelser om vem som ingår i gemenskapen och vad som hotar den tillhör kärnverksamheten. Men kulturarvsprocesser initieras inte bara från ansvarigt myndighetshåll. I lokala processer lämnar idag kommuner, entreprenörer och föreningar nya bud på vad som är kulturarv och nya bilder av Sverige uppstår. Artikeln argumenterar för att dynamiken idag i högre grad ligger utanför de etablerade institutionerna och att detta utmanar kulturpolitikens prioriteringar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Beckman, Svante
(författare)
-
Inledning
- 2008. - 1
-
Ingår i: KulturSverige 2009. - Linköping : Sörlins förlag. - 9789173937504 ; , s. 7-11
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kultur är inget stort politikområde. Statens utgifter för kultur är bara en dryg procent av statsbudgeten. Trots den blygsamma omfattningen är det ett rikt varierat verksamhetsfält som rymmer många olikartade offentliga åtaganden. Förtydligandet av kulturpolitikens ansvarsfält och utvecklingen av övergripande kulturpolitiska mål och förvaltningsmönster är av sent datum – 1970-talet – och fältets avgränsningsprocess pågår fortfarande. Kulturpolitik i den allmänna meningen av offentliga åtgärder inriktade på att påverka olika delar av den andliga odlingen i riket har bedrivits i stor omfattning sedan Gustav Vasas samhällsomvälvande kyrkopolitik.
|
|
| 7. |
- Bjurström, Erling
(författare)
-
Kulturpolitik i globaliseringens tidevarv
- 2008. - 1
-
Ingår i: KulturSverige 2009. - Linköping : Sörlins förlag. - 9789173937504 ; , s. 80-84
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi lever i globaliseringens tidevarv. Men efter närmare tjugo år av diskussioner kring de politiska, ekonomiska och kulturella konsekvenserna av globaliseringen framstår den knappast längre som ett nytt fenomen. Under denna tid har synen på, liksom kritiken av, globaliseringens konsekvenser fördjupats, men i allt större utsträckning också förpassat dem från framtiden till nutiden. Globaliseringen framstår, kort sagt, inte längre som något som väntar på oss, utan som något vi redan lever med, men vars form trots allt ännu inte utkristalliserat sig på något klart sätt.
|
|
| 8. |
- Blomgren, Roger
(författare)
-
Från hot till möjlighetFrån hot till möjlighet : om kulturindustrin och kulturpolitiken
- 2008
-
Ingår i: KulturSverige 2009. - Linköping : Swedish Cultural Policy Research Observatory. - 9789173937504 ; , s. 20-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln handlar om hur kulturindustrin som företeelsehar behandlats i den kulturpolitiska debatten. Iett historiskt perspektiv har kulturindustrin och dessprodukter betraktats som något ont och skadligt. Ettkonkret exempel på hur staten agerade mot t.ex. filmindustrinär införandet av den statliga filmcensuren 1911,som syftade till att eliminera en del av filmens skadeverkningar.På 1970-talet kom kampen mot kulturindustrinåter i fokus då ett av målen i 1974 års kulturpolitiskabeslut blev att staten borde engagera sig i kampenmot kulturkommersialismens negativa verkningar. Idag har kulturindustrin, nu under namnet upplevelseindustri,framförallt på regional nivå kommit att betraktassom en ny näringsgren som skapar tillväxt ochsysselsättning.Artikeln handlar om hur kulturindustrin som företeelse har behandlats i den kulturpolitiska debatten. I ett historiskt perspektiv har kulturindustrin och dess produkter betraktats som något ont och skadligt. Ett konkret exempel på hur staten agerade mot t.ex. filmindustrin är införandet av den statliga filmcensuren 1911, som syftade till att eliminera en del av filmens skadeverkningar. På 1970-talet kom kampen mot kulturindustrin åter i fokus då ett av målen i 1974 års kulturpolitiska beslut blev att staten borde engagera sig i kampen mot kulturkommersialismens negativa verkningar. I dag har kulturindustrin, nu under namnet upplevelseindustri, framförallt på regional nivå kommit att betraktas som en ny näringsgren som skapar tillväxt och sysselsättning.
|
|
| 9. |
- Carlsson, Ulla
(författare)
-
Gamla frågor, nya dilemman : om mediernas makt i dagens kommunikationssamhälle
- 2008
-
Ingår i: KulturSverige 2009. - Linköping : Swedish Cultural Policy Research Observatory. - 9789173937504 ; , s. 106-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medierna har en historia, som innefattar rörelser mellan folklig kultur, kommersiell masskultur och vad som idag kallas digital konvergenskultur. Förändringarna i mediekulturen har framkallats av genomgripande teknikskiften. Aktiva deltagare blev passiva betraktare och nu ser vi igen hur interaktiviteten ökar. Det går inte i dagens samhälle att bortse från medierna, vare sig det är den politiska, ekonomiska, sociala eller kulturella sfären som studeras. Frågorna är många – inte minst om makt, demokrati, solidaritet och etik – och de måste besvaras i en ny kontext, som har sin utgångspunkt i samhällets och kulturens medialisering. Medieoch kommunikationsforskarna står utan tvekan inför reella utmaningar.
|
|
| 10. |
- Cavallin, Jens
(författare)
-
Medierna i kulturens politik : scener ur ett förväntningsdrama
- 2008
-
Ingår i: KulturSverige 2009. - Linköping : Swedish Cultural Policy Research Observatory. - 9789173937504 ; , s. 113-117
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När ”kulturaliseringen” medför att ekonomins scen flyttas bort från en materiellt inriktad produktion och ”kulturens politik” får en huvudroll påverkar makten över medierna hela samhället. I detta perspektiv kan den motsättningsfyllda politiken kring ägarkoncentrationen inom medierna betraktas som ett flera decennier långt förväntningsdrama.
|
|
