| 1. |
- Bengmark, Samuel, 1965, et al.
(författare)
-
PREP – en kollegial process för att forska på sin egen undervisning.
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - 9789174856200
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många av oss ingenjörsutbildare prövar olika pedagogiska idéer i vår undervisning och försöker förstå om de fungerar bra. Dock är det oftast svårt att lyckas driva analysen hela vägen, inte sällan på grund av tidsbrist, osäkerhet om hur man skall gå till väga eller bristande motivation. Vi tror därför att det behövs en ny form av kollegialt samarbete med målet att stödja undersökningar av egen undervisningspraktik som hjälper lärare att överkomma dessa utmaningar. Vi föreslår därför en kollegial process, som vi kallar PREP, Pragmatic Research on Educational Practice, som innebär att en grupp kollegor, gärna från olika universitet, stöttar varandra att genomföra studier av sina undervisningsaktiviteter. Vårt syfte med denna workshop är att berätta lite om våra erfarenheter med PREP så långt, samt att du skall få smaka på PREP och se om denna process kan vara till hjälp för dig. Samtidigt önskar vi få ta del av dina åsikter om vad i denna process som är mest värdefullt och vad som kan förbättras.
|
|
| 2. |
- Bertoni, Alessandro, 1985-, et al.
(författare)
-
A 10-year teachers' journey toward CDIO : lessons learned for dealing with students, companies, and yourself
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 211-220
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The paper summarizes the experiences of working for a decade to promote the transition of courses toward the CDIO framework. It presents a list of lessons learned when applying the CDIO principles in master-level classes in the field of Mechanical Engineering. The paper aims to formalize operational guidelines, serving as a platform for further discussion and as a set of practical recommendations for teachers and educators initially redesigning their courses toward a more CDIO-oriented structure. The paper initially presents the rationale formoving toward CDIO and describes where and how data were collected. Further, it lists several lessons learned for teachers on (1) how to support students in maximizing their learning opportunities in a CDIO context, (2) how to manage the relationship and engagement with company partners, dealing with expectations, trust, flexibility, and visibility.
|
|
| 3. |
- Bertoni, Marco, Professor, 1980-, et al.
(författare)
-
Engineering design for the cultural world heritage : Reflections from the implementation of a challenge-based learning approach.
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - : Mälardalens universitet. - 9789174856200
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ingenjörsmässighet today is a matter of being able to engineer complex and multifaceted systems, to empathize with users, clients, and stakeholders to know more (and know better) about the problems to be solved, and to judge the ‘goodness’ of proposed solutions across social, political, technological, cultural and environmental values. Challenge-Based Learning (CBL) has been promoted in recent years as a means for students to align the acquisition of disciplinary knowledge with the development of transversal competencies while working on authentic and sociotechnical societal problems. This paper aims to contribute to the CBL discussion by presenting the lessons learned related to conducting engineering design projects with a focus on issues and themes related to innovation in the cultural heritage domain. The paper describes how engineering design projects at the undergraduate level have been set up and conducted to cope with different innovation challenges related to the World Heritage Site of the city of Karlskrona in Sweden. It elaborates on how design projects with a cultural heritage theme can leverage how students learn about ‘softer’ and more intangible dimensions of ‘value’ (for products, systems and services).
|
|
| 4. |
- Bohné, Ulrica, et al.
(författare)
-
Support- och diskussionsgrupper, en arbetsform som stödjer den sociala lärmiljön i distanskurser
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Västerås : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 205-210
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En pedagogisk fråga vid distansutbildning är hur relationellt lärande och social lärmiljö kan främjas. Då interaktion ser annorlunda ut än vid campusutbildning och när resurser för lärartid är begränsat till ett minimum blir detta en reell utmaning att adressera. Relationellt lärande och social lärmiljö är betydelsefulla aspekter för att stödja studentens kunskapsutveckling i högre utbildning, och kan beskrivas som ett pedagogiskt synsätt där relationer står i centrum. Dels med avseende på den pedagogiska relationen mellan lärare och student, men även andra relationer såsom mellan student-student eller student-grupp ses som centrala. Inför den nystartade distanskursen Hållbar produktutveckling, inriktning Design Thinking introducerades arbetsformen Support- och diskussionsgrupper med syfte att stödja den sociala lärmiljön på distans. Studenterna fick då möjlighet att gruppvis träffavarandra via ett digitalt verktyg för att både diskutera aktuella frågeställningar i kursen, samt att vara ett stöd för varandra under kursens gång. Arbetsformen visadesig gynna studenternas kunskapsutveckling och gav goda resultat i kursvärderingen. Genom att förstå de grundläggande faktorer som främjar kunskapsutveckling, däribland den sociala lärmiljön, och hur vi kan forma den när den inte uppstår naturligt såsom i distanskurser, kan vi skapa gynnsamma förutsättningar för studenternas kunskapsutveckling och det livslånga lärandet.
|
|
| 5. |
- Forsström, Stefan, 1984-, et al.
(författare)
-
En studentcentrerad fördjupningskurs som startskott på ett livslångt lärande för civilingenjörsstudenter
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 342-347
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vi har tagit fram en modern läskurs i seminarieform, där studenterna själva sätter upp ett självstudieprojekt genom att dra nytta av MOOC-kursmaterial. Vår kurs avser att ge civilingenjörsstudenter erfarenhet av denna typ av online-kursmaterial och på så sätt förbereda dem på ett framtida livslångt lärande. Kursen ger även fördjupningsmöjligheter inom många fler områden än lärosätet kan erbjuda konventionella kurser. Vidare syftar kursen till att förmedla både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som förberedelse inför utbildningens avslutande självständiga arbete, samt att möjliggöra specialisering som start på en framtida karriärväg. Vi har med små lärarinsatser skapat detta kursupplägg, genom att tillämpa studentcentrerat lärande och flipped classroom-tekniker. Studenterna kompletterar ofta MOOC-kurserna med djupare teoriuppgifter, positionerar ämnet vetenskapligt, och reflekterar över sitt lärande i en slutrapport. Vi examinerar hur väl de har planerat och genomfört sina självstudier. Kursen har erbjudits för fyra årskullar. Genomströmning har varit 93% och den har fått goda omdömen i kursutvärderingar. Eftersom studenterna kan välja mellan ett stort antal MOOC kurser som ständigt utvecklas, och studenterna brukar välja aktuella ämnen, så håller kursen sig själv uppdaterad inför framtida trender. Vi lärare behöver endast följa med på resan och får kompetensutveckling inom nya områden på köpet.
|
|
| 6. |
- Forsström, Stefan, 1984-, et al.
(författare)
-
Specialanpassade kurser för yrkesverksamma ingenjörer : Erfarenheter och upplevelser
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 348-353
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagens samhälle blir det allt viktigare att fortbilda sig under hela sitt yrkesverksamma liv. För att möta efterfrågan på det livslånga lärandet har Mittuniversitetet utvecklat och genomfört ett antal kurser som riktar sig mot yrkesverksamma ingenjörer. Detta arbete presenterar våra erfarenheter av att ge dessa kurser, med en tyngdpunkt på studenternas upplevelser. Syftet med detta är att bygga upp en vetenskaplig bas för vad vi gör som är bra, men även vad som kan förbättras och förändras. Målsättningen är att göra dessa specialanpassade kurser riktade mot yrkesverksamma ingenjörer så givande och flexibla som möjligt. Våra initiala resultat visar bland annat att studenternas negativa upplevelser ofta var kopplade till antagningsförfarandet och det praktiska genomförandet av kurserna. Man hade svårigheter med att hitta hur man skulle registrera sig på kursen och att tidsramen för registrering kunde vara ett problem. Läroplattformen uppfattades som svår att överblicka och det förekom även viss otydlighet gällande var undervisningen skulle äga rum. Den positiva responsen i utvärderingarna gällde främst det faktiska kursinnehållet, då man ansåg att uppgifter och kursmaterial var givande. Vidare uppskattades kursupplägget, att man kunde kombinera studierna med arbete. Framledes kommer vi att fortsätta med dessa utvärderingar i takt med att kurserna ges, och därefter anpassa vårt mottagande och kommunikationen med studenterna. Även kursupplägget ses över kontinuerligt via den återkoppling vi mottar.
|
|
| 7. |
- Gustafsson, Magnus, 1965, et al.
(författare)
-
Which contextual factors influence writing programme design in engineering education and what are the consequences for disciplinary literacy?
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - 9789174856200
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This workshop aims to allow participants to compare and discuss different ways of organising writing development in engineering education. On providing some examples and possible frameworks for considering writing development design, the facilitators will introduce an explorative activity to describe and categorise writing intervention along the scales of how generic or discipline-specific they are and how integrated or independent they are. This activity will generate a discussion about what our learning outcomes are, who designs and delivers writing development interventions, where and when in a programme should writing interventions be prioritised, and how does writing development design help enhance students’ disciplinary literacy? What is the focus of the writing development provided students Participants in the workshop will be asked to refer to their own experience and course or programme design as well as their supervision experience.
|
|
| 8. |
- Hassan, Osama, 1969-
(författare)
-
Dyslexi och lärande utifrån det sociokulturella perspektivet och utvecklingspsykologin
- 2023
-
Ingår i: Den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Västerås : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 65-77
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna artikel är att tillämpa den sociokulturella lärandeteorin tillsammans med utvecklingspsykologiteorin för att skapa bättre insyn i hur lärandet kan effektiviseras hos universitetsstudenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Med detta som bakgrund föreslås några pedagogiska och didaktiska strategier, baserade på författarens observationer som lärare i klassen samt studenters feedback.
|
|
| 9. |
- Holm, Magnus, et al.
(författare)
-
Möta studenterna mitt i yrkeslivet
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Västerås : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 136-149
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Dagens situation, med mycket snabb teknisk utveckling samt globaliserings- och hållbarhetsfrågor som påtagligt påverkar vårt samhälle omkullkastar många av de tidigare sanningar som format bilden av högre utbildning i allmänhet och utbildning som är arbetsmarknadsanknuten i synnerhet. Ett gällande synsätt där yrkesliv följer kronologiskt efter en inledande utbildningsfas i unga människors liv blir allt merdaterad. Begreppet ”det livslånga lärandet” omfattar ett synsätt där utbildning ochyrkesliv verkar växelvis under ett helt arbetsliv, där individen återkommande behöverfylla på, reflektera över och därigenom få stöd att implementera ny kunskap. Det ärav stor vikt att akademin tar till sig och möjliggör för människor mitt i livet att ta del av och reflektera över ny kunskap och de möjligheter som den ger. Inte minst ärdetta viktigt inom teknikintensiva yrkesroller där påverkan från disruptiv teknisk utvecklingen är påtaglig. Med utgångspunkt i vårt arbete under 15 år riktar vi oss med denna artikel till kollegor inom det livslånga lärandet och presenterar upplägg och genomförande av onlinekurser där studenterna är mitt i yrkeslivet.
|
|
| 10. |
- Hussain, Mazhar, 1980-, et al.
(författare)
-
Experiences of using LMS tools for implementing asynchronous interactive media to enhance student interaction in distance education
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Västerås : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 287-295
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Recorded lectures and online tutorials have become common in higher education, offering students flexibility in their learning. New teaching methods like flipped classrooms aim to prioritise active, student-centred learning. However, these recorded materials often lack interactivity. Incorporating interactive annotations in videos and texts can enhance engagement and learning but presents challenges in terms of tool availability, integration with Learning Management System, and impact measurement. Here an action research approach is used to evaluate three tools (FeedbackFruits, H5P, Kaltura Quiz) for creating asynchronous interactive modules in online engineering education, with future research focused on assessing their impact on student learning and engagement.
|
|
