| 1. |
- Andersson, Jan, 1973-, et al.
(författare)
-
Lärarstudenter konkretiserar energi genom energiteater
- 2019
-
Ingår i: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning: Bidrag från konferensen FobasNT18 13 – 14 mars 2018 i Norrköping. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176850442 ; , s. 23-38
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid Karlstads universitet har vi sedan hösten 2017 infört energiteater som en aktivitet i fysikkurser på samtliga grund- och ämneslärarutbildningar. Energiteater kan betraktas som en kompletterande undervisnings- och inlärningsform, där studenter förväntas att i mindre grupper tillsammans diskutera och sedan gestalta förekommande energiformer och energiomvandlingar i olika vardagsscenarier. I den här studien har videoinspelningar av en grupps gestaltningar kring två skilda scenarier analyserats i syfte att klargöra på vilket sätt energiteater stimulerar studenternas kommunikation och interaktion. Scenarierna involverarde energiomvandlingar som sker då en studsboll studsar mot marken, respektive de energiomvandlingar som sker i ett snurrande änglaspel. Resultatet visar att energiteater i stor utsträckning stimulerar utforskande samtal mellan studenterna, vilket kan betraktas somen meningsskapande dialog. Aktivitetens karaktär bidrar till att alla deltagare blir aktiva och förtrogna med förekommande energiformer och energiomvandlingar. Planerandet och genomförandet av gestaltningen skapar spontana kvalitativa diskussioner kring flödet av energi mellan olika system, som på ett naturligt sätt motiverar studenterna att vidareutveckla själva gestaltningen. Vi menar att energiteater kan stärka lärarstudenternas egen förståelse av energi, men att den även kan erbjuda en möjlig alternativ undervisningsansats för lärarstudenterna i sin blivande roll som lärare i skolan.
|
|
| 2. |
- Berggren, Mats, et al.
(författare)
-
Kärnkraftsdebatt ger möjlighet till kritiskt tänkande i högstadiefysiken
- 2019
-
Ingår i: Naturvetenskapernas och teknikens didaktik. - Linköping : LiU-Tryck. - 9789176850442 ; , s. 39-48
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I skolans styrdokument betonas vikten av att elever ges möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande. Detta är inte minst angeläget i dessa tider av tillgång till sociala medier och spridande av så kallade alternativa fakta. Trots sin positiva klang finns det dock ingen etablerad konsensus kring vad kritiskt tänkande egentligen är. Inom ramen för ett skolutvecklingsprojekt i samverkan mellan Uppsala universitet och Tiundaskolan, en 4-9-skola i Uppsala, utforskar vi hur kritiskt tänkande kan uttryckas i undervisningspraktiken i ämnena svenska, historia, matematik och fysik. Som exempel har vi i fysikämnet designat, genomfört och analyserat en undervisningssekvens utifrån kärnkraft som tema, där elever i årskurs 9 gavs möjlighet att anamma olika åsikter och argument i frågan genom rollspel. Eleverna genomförde en debatt, där de representerade olika parter: boende nära Forsmark, miljöorganisationen Grön Fred, och företag som utvecklar kärnkraft, respektive vindkraft. Före och efter debatten skrev eleverna individuella texter där de argumenterade för sin personliga åsikt i frågan: Ska kärnkraften bevaras som den är, läggas ner, eller utvecklas? Vi fann att de genom debatten fick goda möjligheter att utveckla och visa kunskaper motsvarande flera kunskapskrav i kursplanen i fysik som annars sällan berörs i fysikklassrummet, såsom, för betyg A: ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.” Som exempel på naturvetenskapligt förankrade argument utnyttjade eleverna genererad energi per utsläppt mängd koldioxid som ett mått vid jämförelser mellan kärnkraft och andra energikällor. I de individuella texterna höll de flesta eleverna fast vid sina åsikter från innan de arbetade med temat även efteråt, men nu med fler och mer nyanserade argument.
|
|
| 3. |
- Berglund, Ammie, et al.
(författare)
-
Kemilaboration inramad som en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll (SNI): elev-och lärarperspektiv
- 2019
-
Ingår i: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789176850442 ; , s. 49-70
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vi har studerat elevers respons på en laboration i gymnasiekursen Kemi 2 som inramats som en SNI (Samhällsfråga med Naturvetenskapligt Innehåll) med koppling till dricksvattenkvalitet. Elevteam fick planera provtagning, analysera och jämföra hårdheten hos dricksvatten från sina hem. Vi frågade oss: 1) Fångar ett SNI-inramat vattenanalysprojekt elevernas intresse?, 2) Vilka frågor om dricksvatten har eleverna före och efter undervisningen samt vad anser de bör fokuseras för att säkra framtidens dricksvatten? och 3) Hur ser elevernas måluppfyllelse ut i bedömda laborationsrapporter? Elever från två klasser i årskurs 2 på naturvetenskapsprogrammet deltog i en lektionsserie med fem lektionspass. Eleverna fyllde i digitala enkäter under det första respektive sista lektionspasset. De frågor som eleverna formulerade analyserades med tematisk innehållsanalys. Laborationsrapporter bedömdes enligt två aspekter av kunskapskraven: vetenskapligt arbete samt samhällskoppling. Elevernas självskattade intresse ökade på gruppnivå. Karaktären på elevernas frågor förändrades i viss mån då fler frågor kopplade till hälsa och ekonomi framkom i slutet av projektet. Samtliga laborationsrapporter var minst godkända för de aspekter som bedömts mot kunskapskraven. Studien ger en kvalitativ bild av hur en laboration i kemi som inramats som en samhällsfråga har fungerat ur ett elev- och lärarperspektiv. Möjligheter att didaktiskt utveckla undervisningens design diskuteras.
|
|
| 4. |
- Bossér, Ulrika, 1976-
(författare)
-
Utveckling av undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll – utmaningar och möjligheter
- 2019
-
Ingår i: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. - Linköping : Linköping university. - 9789176850442 ; , s. 71-78
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, är ett sätt att främja elevers utveckling av naturvetenskaplig medborgarbildning och handlingskompetens. Undervisning kring SNI innebär ofta betydande inslag av elevdeltagande och öppenhet för en rad olika perspektiv, vilket kan innebära utmaningar för lärare. Syftet med den här artikeln är att presentera och diskutera några resultat från en avhandling där lärares utveckling av undervisning kring SNI har studerats. I avhandlingen har inspelningar av två lärares gemensamma reflektioner kring utveckling av undervisning kring SNI och inspelningar från de två lärarnas lektioner analyserats. Lärarna undervisade i kursen Naturkunskap 1b på det Samhällsvetenskapliga programmet. Resultaten visar att utmaningar som lärare kan möta handlar om elevdeltagandet i undervisningen och om att balansera mellan olika mål med undervisningen. Dessutom synliggörs strategier som de två lärarna använde i undervisningen och dessa strategier diskuteras i relation till utmaningar och mål med undervisning kring SNI. En förhoppning är att kunskap om dessa utmaningar och strategier kan hjälpa lärare att ha beredskap att möta utmaningar med att undervisa kring SNI. Vidare introduceras begreppet positionering som ett analytiskt redskap som kan användas av lärare för att reflektera kring aspekter av undervisningspraktiken i relation till de mål de vill uppnå.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Tor, 1980-, et al.
(författare)
-
Kompetens för teknik i förskola
- 2019
-
Ingår i: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. - Linköping. - 9789176850442
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Solvang, Lorena, 1971-, et al.
(författare)
-
Vad händer när dynamiska matematikprogram används i gymnasiefysiken?
- 2019
-
Ingår i: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789176850442 ; , s. 133-150
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringsbeslutet från oktober 2017, Läroplanen och Ämnesplanen för fysik i gymnasieskolan poängterar vikten av att inkludera digitala verktyg i undervisningen. Erfarenheter från skolan och didaktisk forskning visar att en ökad digital kompetens inte innebär att endast köpa in datorer, surfplattor eller liknande utrustning. Det krävs också bland annat att vi hittar bra exempel som kan användas i undervisningen och det krävs mer forskning kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. GeoGebra, ett dynamiskt matematikprogram, är en möjlig sådan teknik, som har fått stor uppmärksamhet i matematikundervisningen. I denna studie utforskar vi möjligheterna att dra nytta av GeoGebra även i fysikundervisningen och undersöker elevernas lärprocesser under deras interaktion med programvaran. Den här studien fokuserar på hur gymnasieelever använder en fritt tillgänglig GeoGebra-applikation. Med hjälp av applikationen undersöker eleverna parvis dynamisk och statisk friktion då en kraft verkar på en kloss, genom att ändra påverkande variabler på ett systematiskt sätt, i linje med variationsteorin. Vid videoanalys av elevernas interaktion fokuserar vi på hur programmet stödjer deras lärande, till exempel kring förklaringar av friktion på makroskopiska och mikroskopiska nivåer.
|
|
