| 1. |
- Larsson, Gunilla, 1960-
(författare)
-
Att synliggöra det osynliggjorda
- 2020
-
Ingår i: Skogssamisk vilja. - Umeå : Umeå universitet. - 9789178553730 ; , s. 357-396
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Marklund, Bertil, 1948-
(författare)
-
Skogssamernas historia, ett oskrivet kapitel?
- 2020
-
Ingår i: Skogssamisk vilja. - Umeå : Várdduo - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. - 9789178553730 ; , s. 117-143
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Nilsson, Lena Maria, 1965-, et al.
(författare)
-
Minnesbild från en skogssamisk skoltid
- 2020
-
Ingår i: Skogssamisk vilja. - Umeå : Várdduo, centrum för samisk forskning. - 9789178553730 ; , s. 251-266
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När en bok om minnesbilder från samernas skoltid gavs ut inom Svenska kyrkans vitboksprojekt saknade Aina Nilsson berättelser om de samer som gick i vanlig folkskola, vilket merparten av skogssamerna gjorde. I detta kapitel berättar Aina för Lena Maria Nilsson om sin skolgång i Árviesjávrrie under 1930- och 1940-talet där hon under ett par år hade Karin Stenberg som lärarinna.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Stoor, Krister, 1959-
(författare)
-
Syskonen Stenberg i Árviesjávrrie
- 2020
-
Ingår i: Skogssamisk vilja. - Umeå : Várdduo - Centrum för samisk forskning. - 9789178553730 ; , s. 229-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tre syskon i en skogssamisk miljö under slutet av 1800-talet, påverkar den politiska miljön inom Arvidsjaur socken. De tre syskonen Nils Petter, Sara Maria och Karin Stenberg spelar olika roller för att leda de skogssamiska frågorna framåt i en tid när skogssamer ansågs som hybrider av den svenska staten. De ansågs inte som "riktiga lappar", men ej heller som svenskar.
|
|
| 6. |
- Össbo, Åsa, 1971-
(författare)
-
"Hans själ är nomadens" : Valdemar Lindholms författarskap och engagemang för skogssamiska frågor
- 2020
-
Ingår i: Skogssamisk vilja. - Ubmeje/Umeå : Várdduo - Centrum för samisk forskning. - 9789178553730 ; , s. 201-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet belyses och diskuteras en bit av Valdemar Lindholms omfångsrika författarskap i förhållande till hans litterära samtid och en möjlig bakgrund till att han ställde sin penna till förfogande för den skogssamiska saken i kampskriften Dat läh mijen situd. Det är vår vilja! Valdemar Lindholm har omtalats som folklorist för sin författarmetod och som vildmarksromantiker för sitt ämnesval. Men vad drev Valdemar Lindholm att tillsammans med Karin Stenberg skriva om samiska – och i synnerhet skogssamiska – rättigheter och förhållanden? I en tid då vildmarksromantik kritiserades och författare som Olof Högberg och senare Ludvig Nordström framhöll Norrlands plats i den svenska historien, verkar Lindholm spela på en annan planhalva. Den vildmarksromantiska genre som många andra av tidens etablerade författare arbetade i ”kritisk dialog med” verkar istället Lindholm välja som röst. Efter att ha försökt sätta sig in i det samiska språket för att göra uppteckningar av samiska sagor och berättelser, var det kanske en röst som enligt Lindholm samsades väl med urfolkets rättighetsfrågor? Eller var de samiska rättighetsfrågorna bara en parentes i Lindholms författarbana, i övrigt överensstämmande med norrlandsförfattarna under tidigt 1900-tal? I Dat läh mijen situd ställs skogssamiska tolkningar av historiska händelser och samiska narrativ i ett samtida och framtida ljus, som ett flödande bevis på och kritik mot bosättarkoloniala samhällens problematik: att leva genom att utradera, att inte erkänna de som inte låter sig utraderas.
|
|
| 7. |
- Össbo, Åsa, 1971-, et al.
(författare)
-
Hundra år av skogssamisk vilja : en inledning
- 2020. - 1
-
Ingår i: Skogssamisk vilja. - Ubmeje/Umeå : Várdduo - Centrum för samisk forskning. - 9789178553730 ; , s. 1-8
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
