| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lindström Leo, Ingrid, 1954-
(författare)
-
Att bryta tystnaden : Den sociala realismen och dess existentiella teman i den spanska efterkrigstidens litteratur
- 2015. - 1
-
Ingår i: "Om det man inte kan tala måste man sjunga". - Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789186694975 ; , s. 201-215
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det spanska inbördeskriget begränsade kraftigt den litterära produktionen i Spanien under fyrtiotalet. Francos diktatur införde inte bara en strikt censur, utan även ett klimat av terror och förtryck som tystade ner alla former av uttryck som inte överensstämde med de rådande nationalkatolska normerna. Det som kännetecknade femtiotalsgenerationen, med författare som Miguel Delibes, Carmen Martín Gaite och Rafael Sánchez Ferlosio, för att bara nämna några få, var att de inriktade sig särskilt på den aktuella epokens särskilda förhållanden. Denna typ av inriktning innebar oundvikligen en avsikt att presentera sakerna ”såsom de var”, dvs. att avslöja regimens lögnaktiga, skönmålade utsagor om verkligheten. Dessa författare visade sitt engagemang genom att lägga fram vissa existentiella frågor i fiktiva berättelser som åskådliggjorde karaktärernas vardag inom olika samhällskikt i dåtidens Spanien. På så sätt införlivade de frågor rörande det mänskliga livets villkor mitt i en igenkännbar och vanlig social verklighet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Stenström, Thure, 1927-
(författare)
-
Anteckningar om Lars Gyllensten och döden
- 2015
-
Ingår i: <em>"Om det man inte kan tala måste man sjunga"</em>. - Sundsvall : Litteraturvetenskap, Mittuniversitetet Sundsvall. - 9789186694975 ; , s. 233-264
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppsatsen, som ingår i en festskrift till professor Eva-Britta Ståhl vid hennes avgång från professuren i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall våren 2015, kartlägger dödsmotivet i Lars Gyllenstens produktion. Den tar sikte på såväl hans essayistik som hela romankonst. Den biografiska bakgrunden till Gyllenstens starka upptagenhet av döden berörs liksom beröringspunkterna med en rad föregångare (Augustinus, Pascal, Kierkegaard, Strindberg m fl). Förändringen från en ungdomlig mer trotsig och förtvivlad attityd, då G. ser döden som en kränkning, till en mer försonlig hållning, enligt vilken G söker ett modus vivendi med den oundvikliga förintelsen analyseras i detalj.
|
|
| 8. |
|
|
