| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Brandstedt, Eric, et al.
(author)
-
I kraft av att vara människa : Om begreppet mänskliga rättigheter
- 2018
-
In: Mänskliga rättigheter i samhället. - 9789186980702 ; , s. 17-34
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- En central del av vår för-teoretiska förståelse av mänskliga rättigheter är att vi har dem i kraft av att vara människor, vad jag kallar människa-tesen. Genom begreppsanalytiska verktyg diskuterar jag två tolkningar av denna tes: att vi har mänskliga rättigheter i kraft av att tillhöra arten Homo sapiens eller eftersom vi är rationella och autonoma personer. Det finns problem med bägge tolkningarna. Arttillhörighetstolkningen vilar på en moraliskt irrelevant grund: det faktum att en individ tillhör en viss art är lika lite relevant som att den tillhör en viss ras eller kön. Personskapstolkningen är för snäv då den utesluter individer vars intressen vi intuitivt anser bör skyddas av mänskliga rättigheters, så som spädbarn. Problemen ställer naturalistiska teorier om mänskliga rättigheter inför ett dilemma: att antingen acceptera en moraliskt irrelevant grund för mänskliga rättigheter eller att mänskliga rättigheter inte har samma utsträckning som kategorin människa. Jag skisserar därefter ett alternativt sätt att grundlägga mänskliga rättigheter, en praktisk teori enligt vilken mänskliga rättigheter är legitimitetsvillkor för det internationella samfundet. Utifrån en sådan teori är det inte fallet att mänskliga rättigheter tillkommer individer i kraft av att vara människor, men däremot i kraft av att ha intressen tillräckligt viktiga för att vara internationella angelägenheter.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Halldenius, Lena, et al.
(author)
-
Filosofiska teorier om mänskliga rättigheter : en kritisk analys
- 2018
-
In: Mänskliga rättigheter i samhället. - 9789186980702 ; , s. 35-54
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- I detta kapitel diskuteras kritiskt två relaterade tendenser i filosofiska teorier om mänskliga rättigheter. Den första handlar om synen på rättighetsinnehavaren. Mänskliga rättigheter har kommit att betraktas som något som människor ”har” och då uppstår frågan vad det är med människor som gör dem till rättighetsinnehavare. Ett vanligt svar är att människor besitter den moraliska värdighet som gör dem till rättighetsinnehavare i kraft av kognitiva och emotionella kapaciteter. Kapitlets analys visar att detta gör rättighetsskyddet svagast för några av de grupper som på grund av utsatthet för diskriminering och våld behöver det mest. Den andra tendensen som diskuteras är en teoretisk minimalism som präglar rättighetsfilosofi, med vilket avses en teoretisk norm om att rättighetsbegreppet bör begränsas på olika sätt. I kapitlet visas dels kvantitativa begränsningar på när en rätt till något anses tillfredsställd (”tillräcklighetsbegränsningen”), dels kvalitativa begränsningar på vad som alls räknas in bland de mänskliga rättigheterna (”relevansbegränsningen”). Analysen visar att det begränsade rättighetsbegreppet som ideal hänger ihop med tendensen att koppla rättighetsinnehav till kognitiva och emotionella kapaciteter. Det som blir kvar inom begränsningarna är det som anses betydelsefullt för den kapabla rättighetsinnehavare som man redan har konstruerat. De problem som identifieras beror delvis på en faiblesse för så kallad idealteori. Om begreppet mänskliga rättigheter ska fungera för det vi behöver det till, nämligen som skydd mot förtryck, exploatering, diskriminering och våld, så behöver rättighetsteori vara av det slag som kallas icke-idealteori.
|
|
| 8. |
- Jansson, Ida, et al.
(author)
-
Minoriteterna i minoriteten: Om nationalism, migration och modersmålsundervisning på Åland
- 2018
-
In: Mänskliga rättigheter i samhället. - 9789186980702 ; , s. 103-125
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Kapitlet fokuserar på den potentiella motsättningen mellan minoriteters rättigheter och universella mänskliga rättigheter. Exemplet är det svenskspråkiga Åland, som idag har ett av världens mest omfattande nationalitetsskydd med snart hundra år på nacken – men det är ett skydd som inte alltid går ihop med nyare konventioner om mänskliga rättigheter. Kapitlet undersöker kritiken från Europarådets rådgivande kommitté (som övervakar implementeringen av Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter) att undervisningen i finska på Åland inte tillfredsställer behoven hos den finskspråkiga ”minoriteten i minoriteten”. Rådets kritik granskas i förhållande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism. Analysen visar att den åländska nationalismen över tid har gått från att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag, men att det åländska inflytandet över ögruppens integrationspolitik samtidigt har använts för att stärka det svenska språkets ställning. Resultaten leder till följande paradox: att implementeringen av Ramkonventionen – som är tänkt att bidra till ökad tolerans – potentiellt sett kan resultera i det motsatta.
|
|
| 9. |
- Lindkvist, Linde, Högskolelektor, 1985-
(author)
-
Fördömande och förverkligande : Om förväntningarna på FN:s råd för mänskliga rättigheter
- 2018
-
In: Mänskliga rättigheter i samhället. - Malmö : Bokbox Förlag. - 9789186980702 ; , s. 253-272
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Det här kapitlet fokuserar på FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet). Mer specifikt handlar det om vilka förväntningar som är rimliga att ställa på internationella politiska organ för främjande av mänskliga rättigheter. Efter en analys av den kritik som riktats mot MR-rådet från olika människorättsorganisationer, lyfter kapitlet en rad övergripande frågor om hur internationella organisationer kan arbeta för den faktiska efterlevnaden av mänskliga rättigheter. MR-rådet har precis som sin föregångare (FN:s kommission för mänskliga rättigheter) kritiserats för sin “politisering” av människorättsfrågor samt för sin selektiva användning av fördömande resolutioner. Som kapitlet visar bottnar den här kritiken i föreställningar om att mänskliga rättigheter i grund och botten skulle vara “opolitiska” frågor, samt att kritiska uttalanden från internationella organisationer är viktiga steg mot ökad efterlevnad. Kapitlet avslutas med att plädera för att det stora värdet med FN:s arbete med mänskliga rättigheter består i att förse individer och lokala rörelser med ett brokigt normativt ramverk, som i många fall visat sig vara ett gångbart redskap för att utmana sociala och politiska orättvisor. Att det internationella systemet för mänskliga rättigheter inte “fungerar” är därför inget direkt hot mot mänskliga rättigheter som redskap för politisk förändring.
|
|
| 10. |
|
|
