| 1. |
|
|
| 2. |
- Håkansson, Peter, et al.
(författare)
-
Introduktion: Yrkesutbildningen och den ekonomiska historien
- 2013
-
Ingår i: Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1975. - 9789187351297 ; , s. 9-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Yrkesutbildningen har både påverkat och påverkats av den ekonomiska historien och det finns åtminstone två olika teoretiska perspektiv som kan användas. Det ena är det strukturanalytiska perspektivet som utgår från att ekonomin förändras i cykler. En insikt och förståelse som projektet har gett är att yrkesutbildningen inte alltid entydigt följt dessa cykler, och framförallt inte för alla branscher samtidigt. Skogsindustrin, som exempel, påbörjade sin mekanisering mycket senare än många andra branscher i Sverige. Däremot kom behovet av utbildning (i stort sett) att följa branschens mekanisering. Det andra perspektivet är det nyinstitutionella. Detta perspektiv har delvis andra utgångspunkter där utvecklingen av en institution inte alltid motsvaras av vad som tycks mest rationellt. Istället är det uppfattningar, normer, risk och värdesystem som spelar in när institutioner skapas och upprätthålls (North 2005). I detta kapitel presenterar vi dessa teoretiska perspektiv för att undersöka deras relation till yrkesutbildningens formering 1940-1975.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nilsson, Anders, et al.
(författare)
-
Lärlingsutbildning som ett alternativ i yrkesutbildningen 1940-1970
- 2013
-
Ingår i: Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1975. - 9789187351297 ; , s. 87-120
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Merparten av den svenska yrkesutbildningen bedrevs länge i lärlingsliknande men relativt oreglerade former. I slutet av 1930-talet inledde parterna på arbetsmarknaden, LO och SAF, ett samarbete för att stärka och förbättra yrkesutbildningen. De förespråkade in på 1950-talet ett lärlingsbaserat system där parterna hade ett stort inflytande, men den fortsatta utvecklingen blev helt annorlunda. Skolförlagd yrkesutbildning blev den dominerande formen redan under 1960-talet och 1971 integrerades yrkesskolorna med teoretiska utbildningar i gymnasieskolan. Det medförde att lärlingsutbildning blev en helt marginell företeelse inom den grundläggande yrkesutbildningen. I den här artikeln diskuteras hur lärlingsutbildningen under relativt kort tid först lyftes fram och sedan, ganska omärkligt, började avföras från dagordningen.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Anders, et al.
(författare)
-
Yrkesutbildningens utveckling 1940 – 1975
- 2013
-
Ingår i: Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1975. - 9789187351297 ; , s. 21-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmarknadens parter etablerade sig som kraftfulla aktörer på yrkesutbildningens område i början av 1940-talet med utgångspunkt från arbetsmarknadens krav och behov av utbildad arbetskraft. Huvuddelen av utbildningen skedde i företag på arbetsmarknadens villkor och kontakterna med andra delar av utbildningssystemet var mycket begränsad. Egentligen uppfattades yrkesutbildningen vid den tiden knappast som en del av utbildningssystemet. Den var snarare en del av arbetsmarknaden. Under 1950-talet ändrades emellertid yrkesutbildningens förutsättningar på avgörande sätt. Näringslivet var fortsatt berett på att utbilda de kvalificerade medarbetarna inom ramen för företagsskolor med lärlingsutbildning, men hade ett begränsat intresse att svara för den lite enklare yrkesutbildningen. Den kom alltmer att uppfattas som ett samhällsansvar som kunde tillgodoses med skolförlagd utbildning. Med 1971 års reform integrerades de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan och blev, åtminstone formellt, likställda utbildningar som kunde ge tillträde till högre studier. Därmed hade yrkesutbildningen blivit en del av utbildningssystemet, men till ett pris. Kontakterna med arbetsmarknaden hade kraftigt försämrats.
|
|
| 6. |
|
|
