| 1. |
- Bockgård, Gustav, docent, 1975-, et al.
(författare)
-
Den svåra konsten att arbeta i grupp : Ett forsknings- och utvecklingsprojekt om interaktion på mellanstadiet
- 2022
-
Ingår i: Språklig mångfald. - Göteborg. - 9789187884283 ; , s. 11-25
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Smågruppsarbete är vanligt i de flesta utbildningssammanhang. Det framhålls som en arbetsform som om den tillämpas på ett lämpligt sätt kan gynna såväl starka som svaga elevers lärande, utveckla deras sociala förmågor samt ha en språkutvecklande potential. Det finns emellertid också svårigheter och utmaningar. Exempelvis är det inte alls säkert att alla gruppmedlemmar bidrar till det gemensamma arbetet på ett någorlunda jämbördigt vis. Det kan även bli högljutt i klassrummet och därmed en mindre gynnsam lärandesituation, inte minst för elever som själva är tystlåtna eller som har koncentrationssvårigheter. Vidare kan det vara svårt för läraren att bedöma enskilda elevers prestation.Vi rapporterar om en mindre klassrumsstudie som bygger på inspelningar från en mellanstadieklass under tre terminer. I fokus är elevernas interaktion då de grupparbetar i matematik och svenska, vilken har undersökts i detalj med samtalsanalytiska metoder. Därmed ger vår forskning nya insikter om två områden som är förhållandevis outforskade: dels om skolans mellanår i allmänhet, dels om hur det kan gå till då elever interagerar med varandra, men inte så mycket med läraren, i smågrupper för att lösa en uppgift. Vi lyfter fram några typiska mönster i grupparbetena generellt, exempelvis att eleverna i många fall inte följer instruktionerna samt arbetar parallellt snarare än tillsammans. Vi diskuterar vidare vilka didaktiska slutsatser som kan dras, exempelvis hur lärare kan ge elever verktyg för att delta i grupparbeten som gynnar både deras lärande av ämnesstoff och deras sociala utveckling.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Cox Eriksson, Christine, 1956-, et al.
(författare)
-
Ordförråd hos elever på en flerspråkig skola
- 2022
-
Ingår i: Språklig mångfald. - Göteborg : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884283 ; , s. 44-68
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Johansson, Maria, 1989-
(författare)
-
Informerat samtycke i praktiken : om tillämpningen av etiska riktlinjer och implikationer för forskningen
- 2022
-
Ingår i: Språklig mångfald. - 9789187884283 ; , s. 90-109
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar informerat samtycke i praktiken. Mer specifikt utgår den från de etiska dilemman som kan uppkomma vid datainsamling i verksamheter med höga krav på säkerhet, med utgångpunkt i ett tillämpat samtalsanalytiskt projekt om telefonsamtal till Kronofogden. Inledningsvis diskuteras etiska och metodologiska överväganden under datainsamlingen och hur de formades av myndighetens verksamhet. Därefter analyseras samtyckessekvenser där inringare till Kronofogdens kundservice tackar ja till att delta. Artikeln belyser därigenom samtycke till forskningsdeltagande som en process som formas både av omgivande krav och i och genom interaktion. Sammantaget lyfter artikeln behovet av en vidare diskussion om och problematisering av tillämpningen av etiska riktlinjer.
|
|
| 7. |
- Lundin, Katarina, et al.
(författare)
-
Ämnesspråk i skolämnet Idrott och hälsa – en analys av begrepp och begreppsrelationer
- 2022
-
Ingår i: Språklig mångfald: Rapport från ASLA-symposiet i Göteborg, 23-24 april 2020. - : ASLA. - 9789187884283 ; 28, s. 110-130
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Flera idrottsforskare understryker språkets roll i undervisning i skolämnet Idrott och hälsa (Larsson & Karlefors, 2015; Nyberg & Larsson, 2014; Schenker et al., 2019), och ämnesspråket har påståtts vara svagt inte minst i de delar som hör samman med hälsa (Redelius et al., 2009; Schenker, 2018). I denna artikel presenteras resultaten av en pilotstudie av ämnesspråket i skolämnet Idrott och hälsa som det framställs i fyra läromedel. Vi har genomfört en semantisk analys (Holm, 2018; Saeed, 2014; Zimmermann & Sternefeld, 2013) av centrala begrepp i läromedlen och kompletterat denna med en terminologisk analys (Nuopponen & Pilke, 2016) för att identifiera såväl semantiska nätverk som begreppshierarkier som hör samman med idrott- respektive hälsa-delen av ämnet. Resultaten av vår undersökning visar att ämnesspråket i ämnet generellt är svagt men framför allt att det är svagare för hälsa-delen än idrott-delen; de begrepp som hör samman med idrott är mer specifika, konkreta och grafiskt längre än de som hör samman med hälsa och hör tydligare samman med varandra i semantiska nätverk. Därtill är de begrepp som hör samman med idrott i större utsträckning underbegrepp (hyponymer), medan de begrepp som hör samman med hälsa i större utsträckning är överbegrepp (hyperonymer). Resultatet är viktigt eftersom bristen på ett för ämnet gemensamt och starkt ämnesspråk dels gör bedömningen av elevernas prestationer i Idrott och hälsa osäker och subjektiv, dels ger upphov till stor variation i innehållet i ämnet. Resultaten kan utgöra en vetenskaplig grund för diskussioner om konsekvenser och didaktiska implikationer av förekomst och användning av ämnesspråk eller icke-ämnesspråk i ämnet.
|
|
| 8. |
- Löfdahl, Maria, 1969-
(författare)
-
Språkliga hierarkier i Göteborg : en intersektionell och jämförandeanalys av finskans och somaliskans (o)synlighet och status
- 2022
-
Ingår i: Språkligmångfald / Linguisticdiversity. - Göteborg : Association suédoise de linguistique appliquée, ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 1100-5629 .- 2004-108X. - 9789187884283 ; , s. 131-154
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel behandlar finskans och somaliskans roll i den göteborgska språkhierarkin. Analysen bygger främst på intervjuer med talare av de två språken, kompletterat med statistik och en fotodokumentation av språkens synlighet i fyra Göteborgsområden. Finskan var länge det största minoritetsspråket i Göteborg, men det har liten synlighet och hade länge relativt låg status. Somaliskan som är ett nyare minoritetsspråk i Göteborg tillskrivs låg social status men präglas av en större medial och visuell synlighet. Idag har finskan högre mobilitet i Göteborg än för tjugo år sedan, medan somaliskan präglas av lägre lokal mobilitet, även om språket är betydligt mer spritt globalt. Vi menar att skillnaderna mellan de två språkens status och synlighet i Göteborg med fördel kan förklaras genom en intersektionell analys som tar hänsyn till platsens flerskiktade historia och de historiska och nutida talares kroppar som bebor denna plats.
|
|
| 9. |
- Persson, Kristina, 1965-
(författare)
-
Fotosyntesen som berättelse : narrativa drag som verktyg för att representera en av naturens cykliska processer i sakprosa för barn
- 2022
-
Ingår i: Språklig mångfald: rapport från ASLA-symposiet i Göteborg, 23–24 april 2020. - Göteborg : Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (ASLA). - 9789187884283 ; , s. 155-171
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Med utgångspunkt i en kognitivt orienterad syn på text är syftet att redogöra för narrativa drag i text och bild för att representera fotosyntes i texter riktade till barn. I artikeln ställs frågorna om hur narrativa drag används som verktyg och hur kunskapsinnehållet kan förmodas relatera till ett barns erfarenhet. Materialet består av två hybridtexter om fotosyntes och cellandning. Texterna analyseras med hjälp av narrativ metod, och analysen fokuserar texternas olika perspektiv, berättarens position i berättelsen samt drag i text och bild som kan förmodas skapa igenkänning genom att relatera till ett barns erfarenhet. Analysen visar att båda texterna kan betraktas som sammanhållna berättelser. Tids- och rumsperspektivet är tydligt i texterna medan de i stort sett saknar ett mentalt perspektiv.
|
|
| 10. |
- Rehnberg, Hanna Sofia, 1973-
(författare)
-
Asylintervjun som genre : berättande, dilemman och symbolik
- 2022
-
Ingår i: Språklig mångfald. - 9789187884283 ; , s. 172-195
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna artikel är att belysa och problematisera asylintervjun som praktik med särskilt fokus på berättandets villkor. Tidigare forskning har visat att den asylsökande ofta tillskrivs ett orimligt stort ansvar för asylberättelsen, det vill säga den berättelse som växer fram under asylintervjun och som sedan ligger till grund för myndigheternas beslut om uppehållstillstånd eller utvisning. I texten som följer framträder i stället asylberättelsen som en kontextuell produkt som samkonstureras av alla intervjudeltagare, inte bara den sökande utan också handläggaren, tolken och det offentliga biträdet. Det analytiska ramverket är kritisk genreteori och som redskap används de socialsemiotiska begreppen affordans och proveniens. Diskussionen förs mot bakgrund av 1) observationer och intervjuer från ett pågående forskningsprojekt om asylberättelser, 2) tidigare forskning om asylintervjuer och i viss mån om ritualer samt 3) reflekterande och essäistisk litteratur om berättelser och berättandets villkor. Målet är att bidra till en fördjupad och nyanserad förståelse av asylintervjun som genre.
|
|
