| 1. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Fransk chanson i svensk översättning: Georges Brassens och Jacques Brel
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - : Stockholms universitet. - 9789187884306 ; , s. 17-38
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Studien behandlar Georges Brassens och Jacques Brels vislyrik i svensk översättning. Undersökningsmaterialet består av tio översättningar av Brassens sånglyrik och tio översättningar av Brels sånger, med tillhörande källtexter. Artikeln vill besvara följande forskningsfrågor: Vilka översättningsmetoder har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska? Går det att identifiera någon förändring över tid? Om en sådan förändring går att identifiera, vad kan den i så fall bero på? Som klassifikationssystem används Johan Franzons modell för typologisering av sångöversättningar. Resultatet visar att en knapp majoritet av måltexterna tillhör den mest källtexttrogna översättningsmetoden, som Franzon kallar ”Nära-nog-översättning”. Därutöver hittades även exempel på varianterna ”Perspektivbytesöversättning”, ”Poängtransponering” och ”Helt ny textskrivning”. Inga texter av kategorierna ”Enstaka-ord-bygge” och ”Fonetisk kalkering” kunde hittas i materialet. Utvecklingen har gått från relativt fria måltexter till mer källtexttrogna översättningar och en tydlig brytpunkt kan identifieras i början av 1980-talet. Den ökade källtexttrogenhet som då inträdde förklaras dels av ändrade förutsättningar på den svenska marknaden för översättning av sånglyrik, dels av den konsekrationsprocess som de båda franskspråkiga vispoeterna då var föremål för i målspråkslandet.
|
|
| 2. |
- Bendegard, Saga, 1982-, et al.
(författare)
-
Produktivitet och syntaktisk komplexitet och variation i 9-åringars berättande och beskrivande texter
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken: i en föränderlig värld. - Stockholm : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884306 ; , s. 39-59
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna studie är att ur ett genreperspektiv undersöka produktivitet och syntaktisk komplexitet och variation i texter skrivna av elever i årskurs 3. Studien bygger på tidigare forskningsresultat från kvantitativ textforskning, om hur skolbarn med stigande ålder börjar använda mer sofistikerade syntaktiska konstruktioner, och om hur genre – här framför allt berättande kontra förklarande genre – kan påverka skribenters produktivitet, såväl som texters syntaktiska komplexitet. Kunskap saknas dock ännu om hur svenska 9-åringars syntax ser ut i texter som skrivits i en skolkontext (snarare än i ett mer experimentellt sammanhang), liksom om syntaktisk variation utifrån andra genrer. Undersökningen bygger på ett omfattande, slumpmässigt insamlat material av 258 elevtexter skrivna av 129 elever inom ramen för det nationella provet i svenska, årskurs 3, år 2019, utifrån uppgifter som efterfrågar dels berättande, dels beskrivande texter. Elevtexterna analyseras med kvantitativa metoder för att belysa bland annat textlängd, bisatsanvändning och i vilken grad fundament av olika satsdelar och längd varierar syntaxen. Resultaten visar att det finns stora skillnader i produktivitet mellan de undersökta genrerna, där de berättande texterna är betydligt längre, medan någon skillnad i syntaktisk komplexitet inte kan iakttas. När det gäller syntaktisk variation är bilden mer sammansatt. Variationen kan inte sägas vara större i någon av genrerna, men resultaten pekar tydligt på att de olika genrerna förefaller att aktualisera olika typer av variation. Avslutningsvis diskuteras möjliga implikationer för skrivutveckling och skrivundervisning, kopplat till skrivande inom olika genrer.
|
|
| 3. |
- Egeland Ljung, Birgitta, et al.
(författare)
-
Forskningsetiska frågor i flerspråkiga kontexter : Dilemman vid studier med vuxna och ungdomar med kort tidigare skolbakgrund
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - : Stockholms universitet. - 9789187884306 ; , s. 309-329
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta kapitel är att bidra till en dialog gällande forskningsetik utifrånsåväl juridiska som humanistiska aspekter. Exempel hämtas från dilemman somuppstått i etnografiskt inriktade studier där deltagarna är andraspråksanvändareav svenska och där många har begränsad erfarenhet av formell utbildning ochanvändning av skrift. Det kan vara svårt att ge forskningsinformation på ett sättsom elever med olika bakgrund förstår, särskilt vad gäller konsekvenserna avinformationen, av att delta i forskningen och vad det betyder att vara anonym.En utgångspunkt för kapitlet tas i begrepp som rör etisk omtanke samt i begreppsom rör samtycke och som utvecklats inom forskning om och med barn: inlärtsamtycke och samtycke som pågående process. Samtliga begrepp behandlar på ett ellerannat sätt den makt forskaren har i relation till deltagarna. Vidare diskuteras hurdeltagares eventuella utsatthet eller sårbarhet behöver ses i relation till denaktuella kontexten snarare än utifrån på förhand definierade kategorier.Avslutningsvis belyses forskares ansvar för att hela tiden göra etiskaöverväganden i sin profession och att dessa innebär en ständig och systematiskreflektion och en mängd val. Vi ser ett samhällsintresse i att etnografisk forskninggenomförs i andraspråkssammanhang där deltagarna i olika avseenden kanbetraktas som i en utsatt position. Detta ställer krav på utveckling av nu användaformer för samtyckesförfarande.
|
|
| 4. |
- Febring, Linda, et al.
(författare)
-
Gränsobjekt och språklärande i kombinationsutbildningar
- 2022
-
Ingår i: Språk i praktiken. - Stockholm : Stockholm University. - 9789187884306 ; , s. 106-130
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I Sverige anordnar många kommuner kombinationsutbildningar, där elever läser kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) (SKOLFS 2017:91) i kombination med yrkesutbildning. Trots omfattande satsningar på dessa utbildningar finns det få studier kring undervisning i kombinationsutbildningar.Syftet med denna studie är att bidra med forskning kring undervisning i kombinationsutbildningar genom att undersöka förekomsten av gränsobjekt och deras användning mellan sfi, yrkesämnet och arbetsplatspraktiken i kombinationsutbildningar samt att undersöka hur dessa kan skapa affordancesför språkinlärning. Forskningsfrågan är: Vilka affordances för språkinlärning kan,med hjälp av gränsobjekt, enligt deltagarna uppstå i de undersökta arbetsintegrerade sfi-utbildningarna? Studien bygger på intervjuer med tretton informanter. För bearbetning av datamaterialet användes deduktiv tematisk analys med utgångspunkt i ett analytiskt ramverk, skapat utifrån Akkerman and Bakkers (2011b) definitioner av gränsöverskridande. Resultatet visar att det i våra informanters beskrivningar fanns fem typer av gränsobjekt på de studerade utbildningarna, och dessa hade potential att bidra med både yrkesdomänspecifika affordances och affordances för muntlig kommunikation. Slutligen tas implikationer av studiens resultat upp.
|
|
| 5. |
- Fredholm, Kent
(författare)
-
Flerspråkig användning av Google Translate : Det utökade transspråkandets affordanser för skriftlig produktion på spanska L3
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - Stockholm : Stockholms universitet. - 9789187884306 ; , s. 131-156
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna artikel redogörs för elva gymnasieelevers flerspråkiga användning av Google Translate i samband med skrivuppgifter i spanska under ett läsår. Tidigare studier har fokuserat på tvåspråkig användning av maskinöversättning. Svenska elever i moderna språk har dock i regel minst tre språk i sin språkliga repertoar: svenska, engelska samt minst ett modernt språk. Genom att ge exempel på mer komplexa sökstrategier där tre eller fler språk blandas bidrar studien till fördjupade inblickar i elevers användning av maskinöversättning i undervisningen i moderna språk. Med hjälp av skärminspelningar av elevernas datorskärmar har deras användning av Google Translate detaljgranskats. Eleverna uppvisade olika preferenser i fråga om vilket språk de oftast utgick ifrån i sina sökningar: företrädelsevis svenska, engelska, eller en jämnare blandning av språken. Några elever uppvisade olika beteenden vid olika skrivtillfällen. Gemensamt för dem alla var att de frekvent växlade fram och tillbaka mellan svenska, engelska och spanska (samt i ett fall även tyska). Dessa språkväxlingar gjordes för att kontrollera tillförlitligheten i sökresultat, för att komplettera söksträngar när språkkunskaperna på det föredragna utgångsspråket inte var tillräckliga, samt för att möjliggöra fortsatt sökande när utgångsspråket inte gav tillförlitliga eller konsekventa resultat. Användandet av språk och teknik förstås här i termer av ett utökat transspråkande, där kunskaper i flera språk och förmågan att hantera tekniken tillsammans bildar en semiotisk resurs som erbjuder affordanser för skriftlig kommunikation.
|
|
| 6. |
- Hanell, Linnea, 1986-
(författare)
-
Förändringens ord : Samtidshistoriska nyord om miljö, klimat och omställning
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken. - : Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA), Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884306 ; , s. 202-222
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln presenterar en studie om ord och fraser kopplade till ekologisk hållbarhet, som listats i nyordslistor publicerade av Språkrådet och dess föregångare åren 1986–2021. Resultaten visar att 132 av de 1 533 nyord som hittills publicerats i listorna går att koppla till området. Dessa ord analyseras vidare med hänsyn till hur uppkomsten av hållbarhetsnyord i listorna relaterar till samhällsdebattens idékonjunkturer, vad hållbarhetsnyorden typiskt betecknar, samt vilka hållbarhetsnyord som får störst spridning. Syftet med studien är ytterst att bidra till en diskussion om språkets roll i hållbar utveckling.
|
|
| 7. |
- Håkansson Ramberg, Maria, 1980-
(författare)
-
Validitetsaspekter vid bedömning av eleversskriftliga kompetens i tyska : Relationen till en B1-nivå
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - Stockholm : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884306 ; , s. 248-268
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inte minst genom inflytande från Europarådets Gemensam europeisk referensram förspråk: lärande, undervisning och bedömning, GERS (Council of Europe, 2001) harspråklig kompetens och hur denna lärs in, undervisas och bedöms fått ökaduppmärksamhet av aktörer inom utbildning och bedömning i språk. Att enbedömning är giltig, och därmed också valid, är en del av kvalitetssäkringen vidbedömning och har stor betydelse för om man med trovärdighet ska kunna tolkaoch använda bedömningens resultat för att uttala sig om inlärares språkligaförmåga, till exempel när det gäller att kommunicera på målspråket i skrift. Idenna artikel presenteras ett delresultat från min avhandling om validitet ochskriftlig språkkompetens (Håkansson Ramberg, 2023) där bland annat relationenmellan elevers skriftliga kompetens i tyska på gymnasienivå och en uppfylld B1.2-nivå enligt den europeiska referensramen undersökts. Artikeln fokuserar aspekterav validitet och beaktar särskilt den delaspekt av validitet som knyter an till ettexternt kriterium, så kallad kriterierelaterad validitet. Det handlar i detta fall omatt jämföra resultatet av bedömningar med en uppnådd referensnivå enligt deneuropeiska referensramen. Sammantaget indikerar studiens resultat att detföreligger ett samband mellan bedömningar av skriftlig kompetens i tyska pågymnasienivå och den förväntade referensnivån B1.2 enligt det etableradeeuropeiska ramverket.
|
|
| 8. |
- Ivanov, Sergej, FD, 1983-, et al.
(författare)
-
Digital källhantering i framställning av ett examensarbete
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. Rapport från ASLA-symposiet. Stockholms universitet, 7–8, april 2022. [Language in practice – in a changing world. Papers from the ASLA symposium. Stockholm University, 7–8 April, 2022]. - Stockholm. - 9789187884306 ; , s. 269-289
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att analysera digital källhantering i process och produkt i framställningen av en grundlärarstudents examensarbete (15 hp) på avancerad nivå. Materialet har samlats in med hjälp av ett tangentloggningsprogram som har spelat in hela skrivprocessen i Word samt användandet av webbsidor, andra dokument och program på studentens dator. Materialet består av 62 loggade skrivsessioner under loppet av 9 veckor, totalt 258 timmars skrivande, och det färdiga examensarbetet. En kombination av kvantitativa och kvalitativa analyser har nyttjats för att få en bild av vilka källtyper som används i det färdiga examensarbetet, vilka källtyper som konsulteras under skrivprocessen samt hur ofta och när olika källtyper konsulteras under skrivprocessen. Studiens resultat belyser vikten av att undersöka skrivprocessen för att till fullo förstå studenters källhantering; exempelvis återfinns mindre än en fjärdedel av alla konsulterade vetenskapliga artiklar i arbetets källförteckning. Vidare tyder resultaten på att olika källtyper konsulteras i skilda syften: (1) för att generera och utveckla idéer och forma textens konceptuella innehåll, (2) för att utvärdera och revidera den skrivna texten, och (3) för att övervaka och reglera den egna skrivprocessen och få en välbehövlig paus. Det finns även starka indikationer på att källanvändningen i viss mån styrs av kursupplägget, vilket understryker vikten av adekvat didaktiskt stöd i framställningen av ett examensarbete.
|
|
| 9. |
- Ljung Egeland, Birgitta, et al.
(författare)
-
Forskningsetiska frågor i flerspråkiga kontexter : Dilemman vid studier med vuxna och ungdomar med kort tidigare skolbakgrund
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - Uppsala : Stockholms universitet. - 1100-5629 .- 2004-108X. - 9789187884306 ; , s. 309-329
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med detta kapitel är att bidra till en dialog gällande forskningsetik utifrån såväl juridiska som humanistiska aspekter. Exempel hämtas från dilemman som uppstått i etnografiskt inriktade studier där deltagarna är andraspråksanvändare av svenska och där många har begränsad erfarenhet av formell utbildning och användning av skrift. Det kan vara svårt att ge forskningsinformation på ett sätt som elever med olika bakgrund förstår, särskilt vad gäller konsekvenserna av informationen, av att delta i forskningen och vad det betyder att vara anonym. En utgångspunkt för kapitlet tas i begrepp som rör etisk omtanke samt i begrepp som rör samtycke och som utvecklats inom forskning om och med barn: inlärtsamtycke och samtycke som pågående process. Samtliga begrepp behandlar på ett eller annat sätt den makt forskaren har i relation till deltagarna. Vidare diskuteras hur deltagares eventuella utsatthet eller sårbarhet behöver ses i relation till denaktuella kontexten snarare än utifrån på förhand definierade kategorier. Avslutningsvis belyses forskares ansvar för att hela tiden göra etiska överväganden i sin profession och att dessa innebär en ständig och systematisk reflektion och en mängd val. Vi ser ett samhällsintresse i att etnografisk forskninggenomförs i andraspråkssammanhang där deltagarna i olika avseenden kan betraktas som i en utsatt position. Detta ställer krav på utveckling av nu använda former för samtyckesförfarande.
|
|
| 10. |
- Nyroos, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Förväntan, förståelse och förvåning : Om lärares attityder till andraspråksstudenters skrivande ihögre utbildning
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken - i en föränderlig värld. - Stockholm : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884306 ; , s. 330-348
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Studier som fokuserar på det akademiska skrivandets sociala sammanhang har påvisat ett glapp mellan lärarnas förväntningar på studenternas skrivande och studenternas tolkningar av lärarnas krav. En studentgrupp vars skrivande särskilt har hamnat i fokus är flerspråkiga studenter, vilket kanske kan förklaras med att lärarna ofta är ovana vid dessa studenters förutsättningar. I syfte att rikta ljuset mot glappet undersöker vi hur högskolelärare reflekterar muntligt kring sin bedömning av flerspråkiga studenters texter vilka uppvisar tydliga andraspråksdrag. Materialet utgörs av retrospektiva intervjuer kring lärarnas respons på studenttexter, och för undersökningen tillämpas det sociokulturella ramverket Academic Literacies, i kombination med Membership Categorization Analysis (MCA). Genom att undersöka hur kategoriseringar konstrueras interaktionellt bidrar studien till att belysa hur normer och förväntningar kopplade till bedömningspraktiken uttrycks. Resultaten pekar på variation gällande attityder till andraspråksdrag, och MCA bidrar till att fånga hur dessa attityder uttrycks genom kategoriseringar och positioneringar. Å ena sidan konstrueras klassiska akademiska ideal, där lärare och student positioneras med stort avstånd till varandra gällande kompetenser och resurser. Å andra sidan uttrycks också ett mer dynamiskt förhållningssätt mellan lärare och student, vilket representerar ett perspektiv rotat i Academic Literacies.
|
|
