| 1. |
|
|
| 2. |
- Gerell, Manne, et al.
(författare)
-
Att arbeta med grannskapsutveckling och sociala risker
- 2014
-
Ingår i: Att laga revor i samhällsreven. - : Malmö University Publications in Urban Studies (MAPIUS). - 9789187997006 ; , s. 127-141
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Gerell, Manne
(författare)
-
Grannskap och socialt kapital
- 2014
-
Ingår i: Att laga revor i samhällsreven. - : Malmö University Publications in Urban Studies (MAPIUS). - 9789187997006 ; , s. 101-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. - 9789187997006 ; 18, s. 8-9
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker.Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor:• Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras?• Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete?• Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför?• Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer?
|
|
| 5. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Social stress och sociala risker i två städer – ett analysexempel
- 2014
-
Ingår i: Att laga revor i samhällsväven - om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. - 9789187997006 ; 18, s. 60-82
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Människor som lever under social utsatthet bor ofta i särskilda delar av städer. I grannskap som präglas av strukturella riskfaktorer som arbetslöshet, otrygg boendemiljö, trångboddhet och territoriell marginalisering (utsatta bostadsområden), tenderar också befolkningen att utsättas för social stress, ohälsa, social oro och oönskade sociala händelser i högre utsträckning än andra. Detta tydliggörs genom högre ohälsotal och höga anmälningstal för brott, skadegörelse, klotter, vandalism, bränder och ibland konflikter mellan ungdomsgrupper och polis. Många samverkande risk- men få skyddsfaktorer kan leda till olika former av social utsatthet, social stress och sociala risker.Kapitlet inleds med en bakgrund och diskussion om teoretiska perspektiv på social stress och sociala stressorer samt vilka mätbara indikatorer (variabler) som är lämpliga för att bedöma dem och de är forskningsmässigt förankrade. Dessa variabler diskuteras och visualiseras var och en för sig i förhållande till hot spots av anlagda bränder i Malmö och Helsingborg. Det statistiska förhållandet (korrelationer) mellan de enskilda variablerna och anlagda bränder per 1000 invånare visas och diskuteras genom grafer. Vidare förenas variablerna i ett index kallat Index för levnadsvillkor (Index of Living Conditions- ILC). Detta steg är viktigt eftersom detta index kan ses som en mer övergripande indikator på människors levnadsvillkor i städers bostadsområden. Även detta index korreleras med anlagda bränder per 1000 invånare. Vidare presenteras och analyseras städernas områden utifrån ett perspektiv som omfattar både levnadsvillkor och anlagda bränder per 1000 invånare. Detta görs genom en så kallad klusteranalys. Avslutningsvis diskuteras analysens resultat utifrån kapitlets ställda frågeställningar, olika för- och nackdelar med analysen och vidare hur statistiska och rumsliga metoder kan användas vidare.
|
|
