| 1. |
- Calleman, Catharina, 1947-, et al.
(författare)
-
Avslutande reflektioner
- 2015
-
Ingår i: Arbetskraft från hela världen. - Stockholm : Delegationen för migrationsstudier. - 9789188021090 ; , s. 500-526
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Calleman, Catharina, 1947-
(författare)
-
Byta spår : Ett nålsöga mellan asyl och arbete
- 2015
-
Ingår i: Arbetskraft från hela världen. - Stockholm : Delegationen för migrationsstudier. - 9789188021090 ; , s. 290-330
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Detta kapitel handlar om möjligheten för en utlänning vars ansökan om asyl har avslagits att få tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete. En förutsättning för det är att personen sedan minst fyra månader har en anställning som gör det möjligt att försörja sig och att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än enligt svenska kollektivavtal. Anställningen måste också avse en tidsperiod om minst ett år framåt i tiden från ansökningstillfället. Kraven är med andra ord höga. Relativt få personer har ansökt om att få byta spår under de år som möjligheten har funnits och betydligt färre har fått bifall till sin ansökan.Syftet med kapitlet är att närmare undersöka möjligheten att ”byta spår” för personer som fått avslag på sin ansökan om asyl, att problematisera reglerna och tillämpningen och om möjligt komma med förslag till ändringar. Några frågor som ställs är: Varför har en möjlighet att söka tillstånd för arbete på dessa villkor införts? Vilka intressen styr regleringen? Vilka anställningserbjudanden har de sökande fått? På vilka grunder avslås en stor andel av ansökningarna? Är tillämpningen rättssäker/förutsägbar för de sökande? Vilka kan effekterna bli av reglerna och deras tillämpning?
|
|
| 3. |
- Calleman, Catharina, 1947-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2015
-
Ingår i: Arbetskraft från hela världen. - Stockholm : Delegationen för migrationsstudier. - 9789188021090 ; , s. 2-39
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Calleman, Catharina, 1947-, et al.
(författare)
-
Inledning och frågeställningar
- 2015
-
Ingår i: Arbetskraft från hela världen. - Stockholm : Delegationen för migrationsstudier. - 9789188021090 ; , s. 2-36
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Emilsson, Henrik, et al.
(författare)
-
Högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige
- 2015
-
Ingår i: Arbetskraft från hela världen. - : Delegationen för migrationsstudier (Delmi). - 9789188021090 ; , s. 72-113
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om högkvalificerad arbetskraftsinvandring är intressant av flera anledningar. För det första är allt fler överens om att den internationella konkurrensen för att locka till sig begåvningar tilltar, vad som brukar benämnas the global race for talents (Kuvik 2013). Till skillnad från andra kategorier av invandrare brukar högkvalificerade invandrare både ses som önskade och välkomna (Triadafilopoulos & Smith 2013). Med ökade möjligheter till mobilitet följer en ökad konkurrens om arbetskraften mellan EU:s medlemsländer, med traditionella invandringsländer som Kanada och USA och med nya konkurrenter som Kina och Indien. Den mest efterfrågade arbetskraften är just högkvalificerade personer, där det inte bara handlar om att locka till sig önskad arbetskraft utan också om att behålla den. Mycket tyder på att europeiska länder är mindre framgångsrika i detta avseende och de flesta OECD-länder är nettosändare av högutbildade personer. Vinnarna är engelskspråkiga länder som USA, Kanada och Australien. Även inom Europa finns det ett fåtal vinnare, bland dem Luxemburg, Sverige och Schweiz (Brücker, et al. 2012, s. 65).1 För det andra har dagens invandringspolitik i de flesta länder allt mer kommit att handla om att styra invandringen bort från en generell invandring till ett noggrant och hårt kontrollerat urval av invandrare. Dagens politik för arbetskraftsinvandring är inte som på 1960-talet utformad för att bemöta en generell arbetskraftsbrist utan för att bemöta specifika rekryteringsbehov och/eller för att stimulera ekonomisk tillväxt mer generellt (Menz & Caviedes 2010). För det tredje är de flesta yrken där det finns brist på arbetskraft högkvalificerade yrken, vilket inte minst är fallet i Sverige. Arbetsförmedlingens prognos för 2014-2016 visar till exempel att den största bristen på arbetskraft finns inom yrken som kräver högre utbildning: i offentlig sektor inom yrken som lärare och inom hälso- och sjukvård och i privat sektor yrken inom teknik och data (Arbetsförmedlingen 2014). Därutöver är bristen allt större för kvalificerade yrken inom bygg och anläggning. Det finns därför goda skäl att studera just den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen också i den svenska kontexten.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Herzfeld Olsson, Petra, 1966-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2015
-
Ingår i: Arbetskraft från hela världen. - Stockholm : DELMI. - 9789188021090 ; , s. 2-39
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Neergaard, Anders, 1962-
(författare)
-
”Det fackliga löftet” : solidaritet, fackföreningsrörelse och arbetskraftsinvandring
- 2015
-
Ingår i: Arbetskraft från hela världen. - Stockholm : Delmi. - 9789188021090 ; , s. 200-243
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet diskuterar jag arbetskraftsmigration i Sverige och fackföreningsrörelsens syn på invandrad arbetskraft. Jag fokuserar dels på 2008 års arbetskraftsinvandringsreform i ett Sverige där gränserna mellan olika migrationsformer håller på att suddas ut, dels på Landsorganisationens (LO) och LO-förbundens syn på frågan. Migrationen måste ses som en aspekt av den pågående globaliseringen, med förändrade former för produktionens och arbetets organisering, samt med ökad rörlighet för kapital och arbete. Vidare hämtar jag inspiration från teorier om arbetskraftsmigration och teorier om facklig organisering. Informalisering, rasifiering, ofritt arbete och föreställd solidaritet är centrala begrepp i mitt resonemang. Jag vill förstå kopplingen mellan å ena sidan fackets varierande förhållningssätt till arbetskraftsmigration och därmed hur man uttrycker solidaritet, och å andra sidan förändrade styrkeförhållanden mellan kapital och arbete samt fackföreningsrörelsens syn på den ekonomiska utvecklingen och på sin egen roll.
|
|
| 10. |
|
|
