| 1. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Innovation + stadsutveckling = sant?
- 2019
-
Ingår i: Innovation och stadsutveckling – en forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - Borås : Stema. - 9789189049086
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
Experiment för hållbar mobilitet. Vad innoveras det (inte) kring i svenska kommuner?
- 2019
-
Ingår i: INNOVATION OCH STADSUTVECKLING : En forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - Sverige : Stema. - 9789189049086 ; , s. 89-102
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våra städer har under de senaste 100 åren till stor del präglats av bilen(Urry, 2004). Bilismen har påverkat allt från den moderna stadsplaneringens utformning, till hur vi konsumerar, våra boendemönster, arbetsmarknadsre- gionernas utbredning och inte minst dagens fossilberoende och utsläpp av växthusgaser. Traditionellt sett har svensk kommunal planering varit inriktad på att försöka tillgodose en prognostiserad ökad efterfrågan på bilresor, och bilen har varit en given parameter att ta hänsyn till i stadsplaneringen.Vi vet idag att en omställning av transportsektorn är avgörande för uppfyllandet av de klimatpolitiska målen och FN:s 2030-mål. Såväl forskare som praktiker har därför framhävt behovet av att öka andelen energieffektiva transportslag som gång, cykel och kollektivtrafik. Med god vilja kan det här betraktas som framväxten av ett nytt mer hållbart paradigm - som förvisso är omstritt - men som istället lyfter fram vikten av ett mer hållbart resande och en planeringspraktik där den privatägda bilen inte står i fokus.(...)I det här kapitlet undersöker vi specifikt vad kommuner experimenterar om inom mobilitetsområdet, och vilka förväntningar som tillskrivs experimenten. Vilket slags samhälle föreställer de sig? Och hur radikalt annorlunda, eller disruptivt, är detta samhälle ur ett hållbarhetsperspektiv?(från introduktion)
|
|
| 3. |
- Bladini, Filip, 1958
(författare)
-
Samverkan mellan kommuner och privata intressenter för hållbara städer – hinder och möjligheter ur ett rättsligt perspektiv
- 2019
-
Ingår i: Algehed, J., Eneqvist, E., Jensen, C. and Lööf, J (eds). (2019) Innovation och stadsutveckling: : En forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - 9789189049086 ; , s. 137-147
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våra städer och kommuner arbetar hårt i en tid av komplexa frågor och stora förändringar. Innovation lyfts gärna fram som vägen framåt för att nå en hållbar stadsutveckling, men det finns fler nyanser och andra sidor av detta begrepp. Inom den akademiska litteraturen pågår en problematiserande diskussion, men den syns inte lika tydligt i resten av samhället. Denna antologi fördjupar och problematiserar diskussionen kring innovation i städer, med specifikt fokus på svenska förhållanden. Boken ger en överskådlig bild av en del av forskningsfältet kring ämnen som rör innovationsprocesser med koppling till kommuners stadsutvecklingsuppdrag. I bokens 15 kapitel beskriver och diskuterar forskare bland annat nya roller och utmaningar för kommunen och dess tjänstepersoner, projektifiering, mätbarhet och värdefrågor, samverkan, lärande, ledarskapsfrågor och konflikthantering. Boken vänder sig till personer som arbetar med utvecklingsfrågor i kommuner, såsom stadsplanerare eller strateger, men även politiker och tjänstepersoner som arbetar inom andra delar av offentlig sektor. I de större städerna koncentreras våra största samhällsutmaningar. Att alla städer också är kommuner är välkänt, men möjligen är inte betydelsen av detta lika uppenbar. Inte heller att svenska kommuner i ett internationellt perspektiv är ganska olika sina motsvarigheter i andra länder. Vidare binds städer i fysisk mening samman av sin infrastruktur, medan de i bildlig mening vilar på ett rättsligt fundament man kan kalla immateriell infrastruktur. Om hållbara städer ska åstadkommas med innovationer av såväl social, ekologisk och ekonomisk natur måste också innebörden av det rättsliga landskapet förstås.
|
|
| 4. |
- Brorström, Sara, 1982, et al.
(författare)
-
Gränsöverskridande organisering för hållbar utveckling
- 2019
-
Ingår i: Innovation och stadsutveckling : en forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun / Red. Jessica Algehed, Erica Eneqvist, Christian Jensen & Jenny Lööf.. - Borås : Research Institute of Sweden (RISE). - 9789189049086 ; , s. 149-162
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att skapa en framtida hållbar stad krävs ambitioner, mål och en tydlighet angående vart staden är på väg och hur förvaltningar och bolag tillsammans ska ta sig dit. Över tid har hållbarhetsfrågan mer och mer kommitatt handla om organisation: hur ska våra organisationer se ut och hur skade arbeta för att kunna hantera alla de utmaningar vi står inför? ForskarnaMoldavanova och Goerdel (2018) menar till exempel att en organisationmåste vara ”self-sustainable”, för att kunna hantera stora utmaningar ochhöga ambitioner. Det innebär att en organisation måste ha kapacitet för attkunna hantera en så stor utmaning som hållbarhet är. När vi pratar om organiseringen av hållbarhetsfrågan har diskussionen rört sig till en ”meso-nivå”, det vill säga en organisationsnivå. Det finns idag en kritik mot attmoderna organisationer ofta är kortsiktigt fokuserade, något som förstärksav New Public Management-paradigmet. Att utvärderas och kontrolleras på kort sikt men samtidigt arbeta motlångsiktiga mål är en problematik som vi har stött på i våra studier avsvenska städer och deras hållbarhetsarbete. Vi möter också ofta uttalandensom tyder på att det tar upp mycket tid och kraft för tjänstepersoner attfundera på hur organisationen ska se ut, vem som ska ingå i olika projekt,hur beslut fattas och hur kultur kan förändras. Våra studier visar också attmånga komplexa frågor som handlar om hur staden ska te sig i framtidenbehandlas i gränsöverskridande samverkan. Detta är i sig inte förvånande,många har konstaterat att de samhälleliga utmaningar vi står inför inte kanhanteras av en organisation enskilt, utan måste hanteras över gränser (Williams, 2012). Men förutom att hållbarhetsfrågan är utmanande i sig, finnsdet också flertalet utmaningar som har att göra med själva organiseringen.I det här kapitlet beskriver vi utmaningarna som uppstår i organisationersom har att arbeta med hållbarhetsfrågan. Vi kommer att utgå från två olikastudier av två städer, där organiseringen skiljer sig åt och där man därförhar valt två olika sätt att lösa ett problem, eller snarare att möta en utmaning. Vi inleder med att först kortfattat beskriva de två städernas arbete föratt sedan beskriva utmaningarna.
|
|
| 5. |
- Cäker, Mikael, 1972, et al.
(författare)
-
Mätning på gott och ont
- 2019
-
Ingår i: Innovation och stadsutveckling : en forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun / Red. Jessica Algehed, Erica Eneqvist, Christian Jensen & Jenny Lööf.. - Sverige : Mistra Urban, RISE samt Vinnova. - 9789189049086 ; , s. 103-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Eneqvist, Erica, et al.
(författare)
-
Projekt och testbäddar: två alternativa vägar för hållbar stadsutveckling
- 2019
-
Ingår i: INNOVATIONOCHSTADSUTVECKLING : En forskningsantologiom organiseringsutmaningarför stad och kommun. - 9789189049086 ; , s. 77-88
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Malmö har sedan 1990-talet genomgått en stor förändring, från att i ett globalt perspektiv ha varit en relativt okänd stad i södra Sverige, till att numeravara en förebild för hållbar stadsutveckling. Varvsindustrins kollaps i mittenav 1980-talet katalyserade gemensamma krafter och en vilja att transformera staden och ekonomin i en postindustriell riktning. En rad faktorer drevpå den snabba omvandlingen av staden, men två stadsutvecklingsinitiativkan sägas stå i centrum för utvecklingen. Västra Hamnen, den högprofilerade ombyggnationen av tidigare industrimark till en stadsdel med genomgående hållbarhetsprofil som initierades i samband med Bomässan 2001och som fortfarande vidareutvecklas med flera etapper, och EkostadenAugustenborg, en stadsdelsomvandling av ett befintligt bostadsområde från1940-talet som påbörjades i slutet av 1990-talet och som fortsätter än idag.De båda initiativen representerar två olika tillvägagångssätt, som leder tillolika konsekvenser och möjligheter.Syftet med detta kapitel är att jämföra och kontrastera Västra Hamnenoch Ekostaden Augustenborg som alternativa vägar till innovativ hållbarstadsutveckling. Vi presenterar två olika sätt att stadsutveckla, som kan sessom idealtyper, projekt respektive testbädd. Vi använder därefter dessa tvåidealtyper och exemplifierar med hjälp av Västra Hamnen och Augustenborg och diskuterar för- och nackdelar med de olika tillvägagångssätten.Kapitlet bygger på data som samlats in genom platsbesök i de båda områdena, intervjuer med kommunföreträdare och konsulter som varit involverade i de två stadsutvecklingsprojekten samt dokumentstudier.
|
|
| 7. |
- Forsemalm, Joakim, et al.
(författare)
-
Att arbeta innovativt med evidens ihållbar stadsutveckling
- 2019
-
Ingår i: INNOVATIONOCHSTADSUTVECKLING : En forskningsantologiom organiseringsutmaningarför stad och kommun. - 9789189049086 ; , s. 125-136
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våren 2016 engagerades vi av Bostadsbolaget AB, ett allmännyttigt fastighetsbolag verksamt i Göteborg och del i Framtidenkoncernen. Bostadsbolaget hade förvärvat knappt 3 000 lägenheter i Hammarkullen i nordöstraGöteborg. Stadsdelen är av polisen kategoriserat som ett särskilt utsattområde och otaliga förbättringsprojekt har genomförts genom åren, blandannat nationella stödprogram som Blommanpengarna och Storstadssatsningen. Satsningar som inte resulterat i långsiktiga förändringar. Hosmånga aktörer i området, inte minst bland de boende, fanns en utbreddprojekttrötthet, men fortfarande en mängd utmaningar och problem sombehöver hanteras och lösas för att minska de negativa utvecklingsprocessersom drabbar framför allt de boende i området.Bostadsbolaget sökte efter nya angreppssätt och startade ett initiativ, medmålet att arbeta mer systematiskt med områdesutveckling. Och med en bredare samverkansinriktning: bolaget ville ta det långsiktiga ansvaret för utvecklingen i området genom ett nytt slags samarbete. En överenskommelseundertecknades med andra lokala förvaltningar, för att skapa en gemensamgrund för ett viktigt samhällsutvecklande arbete. Vi1 blev involverade somkunskapsstöd för att bidra till detta arbete och beslöt oss för att pröva attarbeta mer evidensbaserat med stadsutveckling.
|
|
| 8. |
- Fred, Mats, et al.
(författare)
-
Projektifieringens möjligheter och utmaningar
- 2019
-
Ingår i: Innovation och stadsutveckling. En forkningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - : Mistra Urban Futures. ; , s. 41-52, s. 41-52
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Holmberg, John, 1963
(författare)
-
Oseglade vatten? — då behövs expeditioner!
- 2019
-
Ingår i: Innovation och Stadsutveckling. - 9789189049086 ; , s. 65-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De komplexa utmaningar som vi står mitt i ställer krav på genomgripande systemförändringar. Det gäller ekologiska, sociala eller ekonomiska utmaningar och ofta är det en kombination av dessa. Insikten om behovet av en genomgripande förändring har formulerats på global nivå i FN:s Agenda 2030, med sina 17 hållbarhetsmål, och insikten blir inte minst påtaglig på lokal nivå. Det är också på den lokala nivån våra liv utspelar sig och komplexiteten finns. Exemplen som årligen visas upp i FN’s årliga rapportering från medlemsländernas arbete med Agenda 2030 är nästan uteslutande från den lokala nivån. Föga förvånande pekar både FN och den svenska Agenda 2030-delagationen på den lokala och regionala nivån som speciellt viktig! Det är hela system som behöver förändras om vi ska klara klimatutmaningen, sociala orättvisor och garantera hälsa i framtiden. Det är till exempel en väsentlig skillnad på att minska utsläppen av växthusgaser med 5-20 % jämfört med att minska dem med 80-100 %. Upp till ca 20 % kan vi klara inom till exempel rådande energi- och transportsystem genom bland annat effektiviseringsåtgärder, men 80 % reduktion kräver att rådande energi- och transportsystem ersätts med nya. Insikten om att dagens system och trender är en stor del av problemet och insikten om att dagens system (t ex energi- och transportsystem) har många inlåsningsmekanismer i rådande kunskaps-, teknik-, marknads-, policy-, och normstrukturer, leder till insikten att det inte är lätt för nya idéer att bryta sig in och förändra annat än på marginalen. Organisationer sitter ofta fast i dagens planerings- och arbetsrutiner, affärsmodeller och uppföljningssystem. Då varje enskild aktör inte förmår att skapa systemförändringen på egen hand kräver omställningen dessutom ofta samverkan med aktörer som vi kanske inte är vana att arbeta med. Vems angelägenhet är det att samla relevanta aktörer runt en fråga som ligger i mellanrummet mellan olika aktörer? Många organisationer upplever en ökande spänning mellan behovet av att förändra och svårigheten att verkligen ta sig an utmaningen. Det upplevs både riskfyllt och svårt att bryta invanda mönster och de åtgärder man vågar sig på upplevs alltför marginella i förhållande till utmaningarna. En möjlig väg ur detta dilemma kan vara att skapa ett rum där det anses okej att prova och samverka på nya sätt. Ett rum där öppenhet, nyfikenhet, tillit och en tydlig process ökar förmågan att samverka, prova, utforska och lära. En expedition.
|
|
| 10. |
|
|
