| 1. |
- Appelgren, Ester, et al.
(författare)
-
Att dela eller inte dela : internetanvändarnas inställning till insamling av personliga data
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium. - : SOM-institutet. - 9789189673359 ; , s. 403-418
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att dela personlig information i digitala sammanhang kan ge fördelar, men det finns också risker. Trots att insamling av beteendedata sker på många av de sajter svenska folket använder idag, visar 2015 års SOM-undersökning att 60 procent av befolkningen är negativa till att dela personliga data med företag. Endast en liten andel av befolkningen accepterar fullt ut att insamling sker. Majoriteten av befolkningen säger att de försöker begränsa sin personliga information på internet, samtidigt är det bara 15 procent som noga läser igenom användarvillkor. Kanske beror svenskarnas övervägande negativa attityd till att dela data på en omedvetenhet kring när data samlas in och vilka fördelar det ger. Frågan är om ökad medvetenhet ger en mer accepterande attityd eller om det leder till det motsatta? Oavsett vilken riktning utvecklingen tar kommer företagen att behöva bli tydligare jämtemot användare med hur och när de samlar in beteendedata.
|
|
| 2. |
- Arkhede, Sofia, 1990, et al.
(författare)
-
Svenskarnas bild av korruption
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 91-103
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I det här kapitlet undersöker vi svenskarnas erfarenhet av korruption, genom att studera hur stor andel av svenskarna som har blivit tillfrågade om att betala en muta i Sverige, och hur de uppfattar graden av korruption i olika yrkesgrupper (politiker, offentliga tjänstemän, företagare, journalister och poliser). För att studera vad korruptionsperceptioner egentligen mäter, väljer vi att särskilt analysera vilka som har en uppfattning om korruptionen och i vilken grad dessa korruptionsuppfattningar samvarierar med en rad sociodemografiska faktorer såsom kön, utbildning, ålder, arbetsgivare och inkomst. Vi undersöker vidare om kontakt med och förtroende för en yrkesgrupp samvarierar med uppfattningar om korruptionen inom den yrkesgruppen. Vi konstaterar att förtroende samvarierar starkt korruptionsuppfattningar medan kontakt inte gör det. Avslutningsvis studerar vi mellanmänsklig tillit och konstaterar att uppfattningen om att korruptionen är utspridd i Sverige är starkt associerad med uppfattningen att människor i allmänhet går att lita på.
|
|
| 3. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Identifikation med Europa och inställning till EU
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 227-238
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Hur står det till med sammanhållningen i Europa? Vem känner sig som en europé och hur hänger svenskarnas identifikation med Europa samman med deras attityder till EU? Kapitlet visar att svenskarnas identifikation med Europa är fortsatt klart svagare än identifikation med Sverige och lägre geografiska nivåer. De som identifierar sig med Europa är främst kvinnor, högutbildade, med hög inkomst och som själva eller vars föräldrar har växt upp i ett annat EU-land. I kapitlets andra del sätts attityder till EU i fokus och två klassiska förklaringskategorier testas: egennytta och identitet. Bägge visar sig spela roll. Yngre, de med högre utbildning och inkomst och de som står mer till höger politiskt är något mer positiva till EU, men även under kontroll för dessa faktorer kvarstår sambandet att personer som identifierar sig med Europa också är mer positivt inställda till EU.
|
|
| 4. |
- Berndtsson, Joakim, 1975, et al.
(författare)
-
Turbulenta tider – svenskarnas åsikter om försvaret, Ryssland, NATO och Islamiska staten
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium. Ohlsson, Jonas; Oscarsson, Henrik & Maria Solevid (red). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673359 ; , s. 239-253
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Situationen i det nordiska närområdet har alltmer utvecklats till ett säkerhetsdilemma. Skall Rysslands offensiva agerande i Östersjöområdet betraktas som ett uttryck för expansionism eller omsorg om Rysslands egen säkerhet? Hur påverkar säkerhetsdilemmat opinionen i frågor kring Nato-medlemskap, oro för utvecklingen i omvärlden, förtroendet för det svenska försvaret samt inställningar till svenskt deltagande i internationella militära insatser mot Islamiska staten/Daesh? Resultaten visar att det skett ett trendbrott i svensk Nato-opinion, anhängarna till ett svenskt medlemskap är för första gången fler än motståndarna. Överhuvudtaget finns det en stämning av ”mer av allt” i svensk säkerhetspolitisk opinion. Trots ökat stöd för Nato-medlemskap vill 60 procent behålla den militära alliansfriheten. Det finns ett ökat stöd för återinförande av allmän värnplikt, deltagande i internationella militära insatser samt prioritering av att värna Sveriges gränser.
|
|
| 5. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Decemberöverenskommelsens fall - en spegel av strategiskt tänkande partisympatisörer?
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium, SOM-undersökningen 2015, Ohlsson, Jonas, Oscarsson, Henrik & Solevid, Maria (red). - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673359
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Senhösten 2014 lade den nybildade regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram sin första budget. Vid omröstningen i riksdagen den 3 december röstade Sverigedemokraterna med allianspartiernas budgetförslag. Därmed föll regeringens budget och statsminister Löfven aviserade extra val. I slutet av året presenterade regeringen och allianspartierna den så kallade Decemberöverenskommelsen (DÖ) och extra valet utlystes aldrig. Överenskommelsen innebar att ”största partikonstellation” skulle kunna bilda regering och få igenom sina budgetar och var tänkt att gälla till valet 2022. Inom Moderaterna och Kristdemokraterna mobiliserades motstånd, och hösten 2015 röstade Kristdemokraternas riksting igenom att partiet skulle lämna Decemberöverenskommelsen. Övriga allianspartier följde omedelbart efter. I detta kapitel undersöker vi inställning till DÖ bland olika partisympatisörer, och finner att motståndet var starkast bland moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater. Därefter studerar vi sambandet mellan konservativa värderingar hos moderata sympatisörer och inställning till DÖ. Vi identifierar ett signifikant samband mellan inställning till DÖ och inställning till att ta emot färre flyktingar, till EU och till att förbjuda tiggeri. Starkast är sambandet i flyktingfrågan.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ekengren, Ann-Marie, 1971, et al.
(författare)
-
Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro
- 2016
-
Ingår i: Ohlsson J., Ekengren H. O., Solevid M., (red). Ekvilibrium. - Göteborg : SOM-Institutet, Göteborgs Universitet. - 9789189673359 ; , s. 215-226
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Hedberg, Per, 1955
(författare)
-
Ett år av stiltje i vindkraftsopinionen
- 2016
-
Ingår i: Ohlsson J., Oscarsson H., Solevid M. (red). Ekvilibrium. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 255-266
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Hedman, Ulrika, 1966
(författare)
-
Primära nyhetspubliker i sociala medier
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium. Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673359 ; , s. 361-375
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I takt med att vi blir mer aktiva i olika sociala medier använder såväl nyhetsredak- tioner som journalister sociala medier för att hitta och skapa kontakt med publiken, och för att få publikens hjälp att dela innehållet till en ännu större publik. Det här kapitlet fokuserar på den primära nyhetspubliken i sociala medier, alltså de som följer nyhetsredaktioner och journalister i olika sociala medier. Vad kännetecknar den primära nyhetspubliken? Resultaten visar att tre av tio av de som använder sociala medier också följer en nyhetsredaktion medan var sjätte följer en journalist, men också att publiken inte tycker att möjligheten att följa, kommentera och ställa frågor till journalister i sociala medier är särskilt viktig. Det är framför allt unga, politiskt intresserade och storstadsbor som följer nyhetsredaktioner och/eller journalister. Ur ett redaktionellt perspektiv går det därför att beskriva den primära nyhetspubliken som såväl ”oengagerad” som ”med utvecklingspotential”.
|
|
| 10. |
- Karlsson, David, 1974, et al.
(författare)
-
Alkoholideologi och alkoholopinion
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium. Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673359 ; , s. 277-297
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
